Verdandigatan, Stockholm

För andra gator med samma namn, se även Verdandigatan.

Verdandigatan
Verdandigatan med Tofslärkan 1 (t.h.) och Tofslärkan 2 på ett vykort från 1910-talet
Namn efternornan Verdandi i nordisk mytologi
Namngiven1909
Läge
PlatsLärkstaden, Östermalm, Stockholms innerstad
SträckningÖstermalmsgatan–Odengatan
Verdandigatan i Stockholms innerstad.
Längdcirka 125 meter

Verdandigatan är en gata i LärkstadenÖstermalm i Stockholms innerstad, med sträckning från Östermalmsgatan till Odengatan.

Historik och gatuinformation

Gatan fick sitt namn 1909 och är uppkallad efter nornan Verdandi.[1] De tre nornorna Urd, Verdandi och Skuld var kvinnliga väsen som rådde över ödet. Namnet ingår i kategorin gatunamn: den nordiska gudaläran.[1]

Gatan begränsas av kvarteret Flugsnapparen i sydväst och Tofslärkan i nordost, här vidtar även parken Balders hage där en monumental stentrappa leder upp till Tyrgatan. Kvartersnamnen vid gatan är fågelrelaterade och anknyter till liknande namn i närheten som Trädlärkan, Sånglärkan, Piplärkan, Korsnäbben och Sidensvansen.

Kulturhistorisk klassificering

Av gatans sex fastigheter är en blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm (Verdandigatan 4, Tofslärkan 2) vilket är den högsta klassen och innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden". Övriga byggnader är grönmärkta som betyder "särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt".[2] Intressant är det blåmärkta hörnhuset Tofslärkan 2 som är den ostligaste i raden Tofslärkan 2–7 vilka fick arkitektoniskt samkomponerade fasader mot Odengatan. Berörda byggherrar, arkitekter och byggmästare hade enats om att använda fogstruket mörkrött Helsingborgstegel till fasaderna och för övrigt ungefär samma utseende, dock med tillräcklig individuell variation.[3] Samtliga är numera blåmärkta av Stadsmuseet.

Samtliga fastigheter längs med Verdandigatan

Nutida bilder (adresser i urval)

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders & Ferenius, Jonas & Lundqvist, Gunnar (2005) [1982]. Stockholms gatunamn. Monografier utgivna av Stockholms stad (3:e upplagan). Stockholm: Stockholmia förlag. sid. 334. Libris 10013848. ISBN 91-7031-152-8 
  2. ^ Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm.
  3. ^ Svenska Dagbladet: Lärkstadens blifvande fasad mot Odengatan, publicerad 13 april 1912.

Källor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Tofslärkan 2, Odengatan 13, okt 2022a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Odengatan 13 / Verdandigatan 4 (Tofslärkan 2): Byggnadsår 1912-14, arkitekt Victor Bodin, byggherre och byggmästare A Johansson.
Verdandigatan 5.jpg
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 3.0
Verdandigatan 3-5, Stockholm. Från vänster;

Verdandigatan 3 (Flugsnapparen 4): Byggnadsår 1915-16, arkitekt Victor Bodin, byggherre och byggmästare A Johansson.

Verdandigatan 5 (Flugsnapparen 3) Byggnadsår 1914-15, arkitekter Anton Wallby (fasad) och H Sandberg, byggherre och byggmästare H Sandberg.
Flugsnapparen 2, nov 2022a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Flugsnapparen 2, Odengatan 15, Verdandigatan 7, Nybyggnadsår 1915 - 1917, Albin Hörlin (Byggherre) Erik Svanberg (Byggmästare) Erik Svanberg (Arkitekt) E. R. Lindström (Arkitekt)
Tofslärkan 1, Verdandigatan 2, sept 2022.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Tofslärkan 1, Verdandigatan 2: Byggnadsår 1911-13, arkitekt I G Ekedahl (fasad) och I Engström, byggherre W Blomberg, byggmästare I Eng- ström. Påbyggnad med en våning 1917, ark J Norborg