Verchovna Rada

Verchovna Rada Ukrajiny Верховна Рада України
Typ
Utformning	enkammarsystem
Ledning
Talman	Ruslan Stefanchuk (SM) sedan 8 oktober 2021
1:e vice talman	Oleksandr Kornienko (SM) sedan 19 oktober 2021
2:e vice talman	Olena Kondratiuk (B) sedan 29 augusti 2019
Struktur
Antal platser	438
Politiska grupper	Regeringen (235)      Folkets tjänare (235) Stödpartier (36)      För framtiden (17)      Dovira (19) Opposition (71)      Europeisk solidaritet (27)      Fäderneslandsförbundet (24)      Holos (20) Övriga (63)      Plattform för liv och fred (27)      Restaurering av Ukraina (17)      Obundna (24) Vakanta (46)      Vakanta (46)
Val
Senaste valet	21 Juli 2019
Nästa val	Okänt (ursprungligen var valet planerat att äga rum den 29 oktober 2023, men krigslagarna förlängdes till den 13 februari 2024)
Mötesplats
(c) President.gov.ua, CC BY 4.0
Verhovna Rada-byggnaden, Hrushevskijgatan 5, Kiev
Webbplats
rada.gov.ua

Verchovna Rada Ukrajiny (ukrainska: Верховна Рада України) är Ukrainas parlament. På svenska kan namnet översättas till "Ukrainas högsta råd". Namnet är ett arv från den sovjetiska perioden. Parlamentet har tidigare haft 450 ledamöter, men annekteringen av Krim betyder, att det efter valet 26 oktober 2014 blev 12 färre.^[1]

Som lagstiftande församling för Ukrainska SSR inrättades år 1919 Allukrainska centrala verkställande kommittén, som år 1922 underordnades Sovjetunionens centrala verkställande kommitté. I och med 1938 års tillägg till 1936 års sovjetiska konstitution avskaffades de centrala verkställande kommittéerna och Sovjetunionens högsta sovjet inrättades som högsta lagstiftande organ, men de enskilda sovjetrepublikerna fortsatte ha regionala parlament. Det första valet till Ukrainska SSR:s högsta sovjet var 26 juni 1938.

1990 hölls det första verkliga flerpartivalet till parlamentet och den ukrainska grenen av Sovjetunionens kommunistiska parti vann en överlägsen majoritet.^[2] Den 24 augusti 1991 utropade parlamentet Ukraina som en självständig stat.

Efter parlamentsvalet 2007 bytte ledamöter vid flera tillfällen partitillhörighet vilket gav upphov till en markant förändrad uppdelning av mandat jämfört med vad parlamentsvalet ursprungligen resulterade i.^[3][4] Mellan 2006 och 2010 var detta olagligt enligt det så kallade "imperativa mandatet" i Ukrainas författning men efter 2010 har detta skett i stor utsträckning.

President Viktor Jusjtjenko upplöste 8 oktober 2008 parlamentet och beslutade att nyval skulle hållas i Ukraina den 7 december, men en domstol frös beslutet att upplösa parlamentet. Det var Julia Tymosjenkos parti, Fäderneslandsförbundet, som överklagade presidentens beslut att upplösa parlamentet. Enligt yrkandet hade presidenten inte rätt att göra det mindre än ett år efter parlamentet tillträdde. Efter domstolens besked lämnade president Viktor Jusjtjenkos parti, Vårt Ukraina, ett eget överklagande. Det var således oklart om och när nyval kunde hållas.^[5]

Parlamentsbyggnaden uppfördes i Kiev 1936–1939 i nära anslutning till Marijinskyjpalatset. Den nyklassicistiska byggnaden är ritad av arkitekten Volodymyr Zabolotnyj. Det första mötet av denna sovjetiska Verchovna Rada kunde hållas i maj 1939. Parlamentsbyggnaden skadades under andra världskriget, men renoverades 1945–1947 enligt de ursprungliga ritningarna.

Byggnaden är belägen på Hrusjevskyjgatan i stadsdelen Lypky.

• Regionernas parti (175 mandat)

• Julia Tymosjenkos block (156 mandat) (Fäderneslandsförbundet • Reform och ordning • Ukrainas socialdemokratiska parti)

• Vårt Ukraina - Folkets självförvarsblock (72 mandat) (Vårt Ukraina • Framåt Ukraina! • Ukrainas folkrörelse • Ukrainska folkpartiet • Ukrainska republikanska partiet "Samling" • Kristdemokratiska unionen • Europeiska partiet • PORA • Ukrainska nationalistkongressen • Moderlandets försvarsparti)

• Ukrainas kommunistiska parti (27 mandat)

• Lytvynblocket (20 mandat) (Ukrainska folkpartiet • Ukrainas arbetarparti)

• "Ukraine. A Concise Encyclopædia, vol 2", University of Toronto Press 1971, s.80–81. ISBN 0-8020-3261-3.
• "Touring Kyiv", Baltija Druk, Kiev 2002, s.68–69. ISBN 966-96041-3-3.
• Mefford, Svitlana. ”The Building of Verkhovna Rada. History of the sitting place of Ukrainian Parliament”. The Ukrainian Observer (184). Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927235608/http://www.ukraine-observer.com/articles/184/106. 

• Officiell webbplats för Verchovna Rada Ukraïny

Euromajdan Händelser och fenomen Euromajdan · Krimkrisen · Presidentvalet i Ukraina 2014 · Arsenij Jatsenjuks regering · Konflikten i östra Ukraina 2014–2015 · "Köp inte ryska varor" Platser Självständighetstorget · Hrusjevskyjgatan · Västra Ukraina Internationella frågor Östligt partnerskap · Eurasiska ekonomiska unionen · Ukrainsk-ryska handelsavtalet 2013 · Rysk-ukrainska gaskonflikten Protesterande Organisationer Oppositionen i parlamentet · UDAR · Fäderneslandsförbundet · Svoboda · Ukrainska nationalistkongressen · Högra Sektorn · UNA-UNSO · Ukrainska Nationell union · Bratstvo · Europeiska unionen Ledare Vitalij Klytjko · Arsenij Jatsenjuk · Oleh Tiahnybok · Petro Porosjenko · Jurij Lutsenko · Oleksandr Turtjynov · Julia Tymosjenko · Andrij Parubij · Andrij Sadovyj · Arsen Avakov · Ruslana · Tetiana Tjornovil · Dmytro Bulatov · Dmytro Jarosj Motprotesterande Organisationer Mykola Azarov-regeringen · Berkut · Regionernas parti · Titusjky · Ryska federationen Ledare Viktor Janukovytj · Mykola Azarov · Serhij Arbuzov · Vitalij Zachartjenko · Oleksandr Jefremov Se även Orangea revolutionen Kategori