Vera Zasulitj
| Vera Zasulitj | |
 | |
| Född | 27 juli 1849[1], 8 augusti 1849[2][3] eller 27 juli 1849 (g.s.)[3] Michajlovka |
|---|---|
| Död | 8 maj 1919[4][1][5] eller 1919[6] Sankt Petersburg[7] |
| Begravd | Literatorskije mostki |
| Andra namn | А. Булыгина[3] |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland och Ryska SFSR |
| Sysselsättning | Författare, publicist, litteraturkritiker, redaktör[2], journalist, politiker, revolutionär[8] |
| Politiskt parti | |
| Rysslands socialdemokratiska arbetareparti | |
| Redigera Wikidata | |
Vera Ivanovna Zasulitj (ryska: Вера Ивановна Засулич), född 8 oktober (gamla stilen: 27 september) 1849 i byn Michajlovka i Gzjatskij ujezd i guvernementet Smolensk, död 8 maj 1919 i Petrograd, var en rysk revolutionär.
Zasulitj anslöt sig redan som ung flicka till den ryska revolutionära rörelsen och häktades första gången 1869 i samband med processen mot revolutionären Sergej Netjajev. Stort uppseende väckte hon genom sitt revolverattentat den 5 februari 1878 mot stadsprefekten i Sankt Petersburg general Fjodor Trepov, vilken väckt hennes indignation genom att han låtit piska en fången revolutionär student, Aleksej Boguljubov, som ej tagit av mössan vid polisgeneralens besök i fängelset. Hon frikändes av juryn den 11 april, lyckades därefter undkomma polisens efterspaningar samt emigrerade omkring 1880 till Schweiz. Där deltog hon på 1880-talet tillsammans med Georgij Plechanov i grundläggandet av den första ryska socialdemokratiska organisationen "Arbetets frigörelse" (Osvodozjdenije truda).
Tillsammans med Plechanov och Vladimir Lenin tillhörde Zasulitj i början av 1900-talet redaktionen för den i Rysslands revolutionära rörelse inflytelserika tidningen Iskra och för tidskriften Zorja. Efter det ryska socialdemokratiska partiets klyvning i London 1903 anslöt hon sig till mensjevikerna. Hon återvände till Ryssland efter revolutionen 1917, men spelade där ej någon framträdande roll. På grund av hennes insats i den ryska revolutionsrörelsen hedrade sovjetregeringen henne med högtidlig begravning på statens bekostnad.
Källor
- Zasulitj, Vjera i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
Noter
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] WeChangEd, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Olga Bogdanova (red.), Литераторы Санкт-Петербурга. ХХ век, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Засулич Вера Ивановна”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Vera Ivanovna Zasulich, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.biografiasyvidas.com .[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Засулич Вера Ивановна”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Vera Zasulitj.
Media som används på denna webbplats