Vera Inber
| Vera Inber | |
 | |
| Född | 28 juni 1890 (g.s.)[1] Odessa[2] |
|---|---|
| Död | 11 november 1972[1][3][4] (82 år) Moskva |
| Begravd | Vvedenskojekyrkogården |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland och Sovjetunionen |
| Sysselsättning | Poet, översättare, författare, journalist, prosaist |
| Politiskt parti | |
| Sovjetunionens kommunistiska parti | |
| Barn | Zhanna Gauzner (f. 1912 och 1912) |
| Utmärkelser | |
| Statliga Stalinpriset Medalj ”För tappert arbete under det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945” Jubileumsmedalj ”20-årsdagen för segern i det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945” För försvaret av Leningrad Hedersmärke-orden Arbetets Röda Fanas orden Medaljen till minne av Leningrads 250-årsjubileum | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Vera Michajlovna Inber (med kyrillisk skrift: Вера Михайловна Инбер), född Spenzer 10 juli 1890, Odessa, Kejsardömet Ryssland, död 11 november 1972, Moskva, Sovjetunionen, var en rysk författare.
Vera Inber kom från en borgerlig familj i Odessa. Hon vistades en tid i Paris.[5][6]
Inber debuterade med dikter i symbolistisk stil. Under 1920-talet började hon skriva noveller och visade sig vara en känslig skildrare av barnens psyke. Hon är också känd för sina böcker från Leningrads belägring under andra världskriget.
Verk av Vera Inber brändes under bokbålen runt om i Nazityskland 1933.
Verk översatta till svenska
- Platsen i solen ([översatt från tyska av] Marianne Gelotte, Norstedt, 1930) (Mesto pod solncem, 1928)
- Näktergalen och rosen: noveller (översättning Josef Riwkin och Daniel Brick), Bonnier, 1931)
- Gråt inte, Ninel! (översättning Ester och Josef Riwkin, Bonnier, 1933) (noveller ur Cuvstvo loktja, Tak nacinaetsja den' och Solovej i roza)
- "Lägenheten nr 32" och "Maja" (översättning Karina Windfeld-Hansen och Gunnar Tengberg). I antologin Fjorton moderna ryska noveller (Steinsvik, 1944), s. 84-108
- Månens död: noveller (översättning Vladimir Semitjov, Bonnier, 1945)
- Dagbok från Leningrad (översättning Vladimir Semitjov, Bonnier, 1946) (Pocti tri goda)
- ”Gråt inte, Ninel!” och ”Svenska gardiner” (översättning Hans Björkegren och Victor Bohm). I antologin ”Ryska noveller” Gebers, 1960.
- En plats i solen (översättning Staffan Dahl, Tiden, 1967) (Mesto pod solncem, 1928)
Källor
- Bibliografi över rysk skönlitteratur översatt till svenska av Hans Åkerström (2010), s. 271-275 (Innehåller ytterligare några översättningar till svenska utöver de ovan listade)
Noter
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Инбер Вера Михайловна”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6h85qxx, omnämnd som: Vera Inber, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 23980910, omnämnd som: Vera Inber, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Robert Chandler: Russian Short Stories from Pushkin to Buida. (Penguin, 2005) ISBN 0141910240. Page
- ^ Christine D. Tomei: Russian Women Writers, Volume 1 (Taylor & Francis, 1999), s. 979 ISBN 0815317972
Media som används på denna webbplats
Инбер Вера сов.поэт автограф.JPG
Автограф русской и советской поэтессы одесского происхождения Веры Инбер в книге её стихов из "Библиотеки советской поэзии". Москва, 1950-е.
Автограф русской и советской поэтессы одесского происхождения Веры Инбер в книге её стихов из "Библиотеки советской поэзии". Москва, 1950-е.
Vera Inber 1.jpg
Russian and Ukrainian poet and writer Vera Inber in Odessa.
Russian and Ukrainian poet and writer Vera Inber in Odessa.