Venus Bilo
Volvo Venus Bilo var en konceptbil som presenterades av Volvo 1933. Bilen hade en för tiden långtgående strömlinjeformad design. Den designades av Gustaf L.M. Ericsson 1932 och byggdes 1933 på ett chassi av Volvos typ PV655 vid Gustaf Nordbergs Vagnfabrik AB.
Historik
Gustaf L.M. Ericsson hade en bakgrund som biltillverkare och hade även beställt karosser hos Gustaf Nordbergs Vagnfabrik. I denna modell gav han fabriken en utmaning. Bilens stänkskärmar var integrerade med karossen så att sidorna var släta och utan fotsteg, därmed blev bilen rymligare än samtida med utanpåliggande stänkskärmar. Bakdörrarna var bakhängda, alla dörrar hade infällda handtag. Utrymmena mellan motorrum och kaross var extra lastutrymme. Med bilen följde nio resväskor speciellt designade för att utnyttja utrymmet maximalt. Reservhjulet var fäst i en fjädrande anordning baktill och fungerade som energiupptagande stötfångare. Chassiet PV655 hade en 6-cylindrig motor från fabriken.
Bilen premiärvisades för pressen av Gustaf L.M. Ericsson i november 1933 framför hans Villa Roskull på Lidingö. Samtidigt namngavs bilen Venus Bilo (en anspelning på Venus från Milo). Ett flertal artiklar om bilen med den nya designen publicerades mellan 21 och 23 november samma år. "Det här är Sveriges just nu mest omtalade bil, nämligen Gustaf L.M. Ericssons Volvo, med dess hos Nordbergs byggda strömlinjekaross", kunde man läsa i Idrottsbladet 23 november 1933
I februari 1934 avbildades bilen i söndagsnumret av The New York Times den 18 februari 1934.[1]
Bilens såldes till direktör Nils Westerberg i Kalmar som registrerade den i oktober 1934. Efter andra världskriget såldes bilen till en person i Danmark. Den innehades vid mitten av 1950-talet av ägaren till en dansk bilskrot som hade byggt om bilen till en pick-up. Fram till 1956 har bilen använts men har inte setts senare.[2][3]
Från pressvisningen 1933 vid Villa Roskull
Källor
- Nordberg, Nils (1969). Karossmakarens berättelser: glimtar från bilismens födelse och tillväxt i Sverige och om de stora bilälskarna. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 8215132
Noter
- ^ ”Streamlining as embodied in a foreign car”. The New York Times. 18 februari 1934.
- ^ Venus Bilo - Cars made in Sweden, på Konditori 100 Arkiverad 27 oktober 2019 hämtat från the Wayback Machine. länk död, se Internet archive
- ^ ”The search for Volvo Venus Bilo”. http://volvovenusbilo.com/. Läst 6 maj 2019.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Venus Bilo.
Media som används på denna webbplats
Villa Roskull, med Volvo konceptbil Venus Bilo
Författare/Upphovsman: Okänd / Tekniska museet, Licens: CC BY 4.0
Gustaf L.M. Ericsson vid sin designade bil Venus Bilo, med tillhörande väskor framför Villa Roskull på Lidingö.
Författare/Upphovsman: Tekniska museet, Licens: CC BY 2.0
CM5_15
Funkisbil. Gustaf L.M Ericssons Venus-Volvo. Från Idrottsbladet 23 november 1933 hämtas: "Det här är Sveriges just nu mest omtalade bil, nämligen Gustaf L.M.-Ericssons Volvo, med dess hos Nordbergs byggda strömlinjekaross. Vagnen är byggd på ett standard chassie, men dess yttre avviker från allt som förut skådats i det här landet och även dess inre skiljer sig från allt som förut åstadkommits i karosseribyggnadsbranschen."
The functionalistic car Venus-Volvo. Manufactured by Gustaf LM Ericsson in 1933.
Photo: Okänd/ UnknownFörfattare/Upphovsman: Anna Gerdén / Tekniska museet, Licens: CC BY 4.0
Modellbil i skala 1:10 ur Tekniska museets samlingar.
Författare/Upphovsman: Okänd/Tekniska museet, Licens: CC0
Prototypen Venus Bilo av Gustaf L.M. Ericsson, hämtad från Idrottsbladet 23 november 1933 framför Villa Roskull på Lidingö.
Villa Roskull, med Volvo konceptbil Venus Bilo