Vena koboltgruvor
 | Den här artikeln bör enligt ett förslag flyttas till Vena gruvfält (2022-08) (Diskussion) Motivering: Riksintressen namn är Vena gruvfält, varför det namnet troligen är mer känt. Mallen används för flyttningsförslag som behöver diskuteras, se diskussionssidan. Okontroversiella flyttningar kan utföras direkt. I fall då sidflytt kräver administratörshjälp, fråga efter denna på Wikipedia:Begäran om åtgärder. |
Vena koboltgruvor var en samling större och mindre gruvhål i Hammars och Lerbäcks socknar[1] i södra Närke. Vena gruvfält är klassat som riksintresse för kulturmiljövården. I Västerby gruva skedde en av Sveriges största gruvolyckor genom tiderna när ett ras inträffade den 13 april 1768.[2] Kobolt, vilket tidigare bröts i området, är klassat av EU och regeringen som en innovationskritisk metall. Därför genomförde Sveriges geologiska undersökning, SGU, geofysiska undersökningar i området 2020.[3]
Gruvfältet låg öster om sjön Åmmelången och cirka fyra kilometer österut från Åmmeberg.[4] I omgivande röd gnejs[4] bröts i leptit har sulfidmalm med i genomsnitt 0,2–0,5 % kobolt och något högre kopparhalt.[1] De kobolthaltiga mineralen var koboltglans och kobellit, PbS . (Bi, Sb)2S3.[1] Den malmförande bergartens strykningsriktning är n. v.–s. ö.; stupningen är nästan lodrät.[4]
Gruvfältet, som följer malmkroppen, låg mestadels norr om den lilla Venaån, men söder om den fanns Vena koppargruvor - den enda härstädes gruvan med Vena i namnet - vid en punkt som idag heter Norra Venatorpet, alldeles vid ån. Gruvfältet har en längdutsträckning i n.v.–s.ö. av över 2 km.[1] Det går inte att ur de olika gruvnamnen rekonstruera hur fältet utvecklats men det har följt en bergsrygg, i tät skog, och delgruvorna består av grupper av respektive enstaka gruvhål. Om man från Vena koppargruvor går mot nordväst följer de olika gruvorna nästan som på ett pärlband:[5]
| namn | antal hål | kommentar |
|---|---|---|
| Vena koppargruvor | 8 | definitivt koppar |
| Multna Rågfallsgruvorna | 6 | |
| Tröstgruvorna | 8 | |
| Fredriksgruvorna | 5 | |
| Stora Galtgruvan | 1 | |
| Gamla Galfgruvan/Gamla Galtgruvan | 1 | namnet tyder på zink |
| Nya Galfgruvan/Nya Galtgruvan | 9 | |
| Långgruvan | 1 | |
| Klämmelyckegruvorna | 15 | |
| Kärrgruvan | 1 | i kanten på ett kärr |
| Hallbergsgruvan | 2 | |
| Lönndalsgruvan | 2 | |
| Långbansgruvan | 2 | lånat namn |
| Brinkgruvan | 3 | |
| Tärngruvorna | 5 | |
| Geschwornergruvan | 1 | |
| Hästfallsgruvan | 1 | |
| Famngruvan | 1 | |
| Kofallsgruvorna | 6 | |
| Lövhults smedjegruva | 1 | |
| Silvergruvan | 1 | en förhoppning? |
Det finns fler icke-namngivna gruvhål och två anonyma gruvområden, men de kan härröra från brytningen på 1870-talet.
Gruvorna bröts 1770–86 och 1805 till in på 1850-talet.[1] På 1840-talet var det en mycket stor gruva med ca 1000 arbetare.[6]
År 1857 köpte det belgiska gruvbolaget och zinkjätten Vieille Montagne Åmmebergs herrgård och ett antal gruvfält av Johan Efraim Lundgren för 2 500 000 frcs.[7] Marken på 1843 ha bestod av fyra gårdar: (herrgården) Åmmeberg, Åmmetorp, Lund och Övre Knalla.[7] Även om Vena gruvfält, där brytningen var nedlagd,[4] ingick så låg Vieille-Montagnes fokus helt på gruvfältet Zinkgruvan.
Några få år på 1870-talet gjordes några nya försök att ta upp koboltbrytningen och en antal nya gruvhål öppnades. Totalt har det utvunnits 430 ton koboltmalm men gruvorna anses inte uttömda.[1] I slutet på 1800-talet återstod av gruvfältet bara vattenfyllda gruvhål.[4] Numer är exempelvis Garpa gruva tillgänglighetsanpassad och öppen för besökare att kliva in i.[2]
Betydligt längre norrut låg Karstorpsgruvorna/Kurstorpsgruvorna och Högmogruvorna,[5] men de har inget direkt med Venafältet att göra.
Referenser
- ^ [a b c d e f] "Vena koboltgruvor", Nordisk familjebok, tredje upplagan, band 20, spalt 247, 1934
- ^ [a b] ”Västerby och Garpa gruvor”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/kulturmiljoer/vasterby-och-garpa-gruvor.html. Läst 11 augusti 2022.
- ^ ”Rapport om kobolt i södra Bergslagen”. www.sgu.se. https://www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2020/Maj/rapport-om-kobolt-i-sodra-bergslagen/. Läst 11 augusti 2022.
- ^ [a b c d e] ”Vena koboltgrufvor”. Nordisk familjebok 1893. https://runeberg.org/nfaq/0265.html. Läst 3 maj 2021.
- ^ [a b] ”Vena gruvfält”. Riksantikvarieämbetets söktjänst för fornlämningar Fornsök (zooma ut!). https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/ee7e41c4-0d59-458b-8f32-d825214c687d.
- ^ ”Koboltglans”. Nordisk familjebok 1911. https://runeberg.org/nfbn/0251.html. Läst 6 maj 2021.
- ^ [a b] ”Vieille-Montagne”. Nordisk familjebok 1893. https://runeberg.org/nfaq/0450.html. Läst 4 maj 2021.