Vega (raket)

Vega
Fakta
TillverkareAvio
LandEuropa
Mått
Höjd30,0 m[1]
Diameter3,0 m[1]
Massa137 000 kg
Antal steg4 st
Kapacitet
Nyttolast till
700 x 700 km, 90°
1 430 kg
Nyttolast till
1500 x 200 km, 5,4°
1 963 kg
Nyttolast till
SSO 400km
1 450 kg
Familj
FamiljVega
EfterföljareVega C
Historik
StatusAktiv
UppskjutningsplatserELA 1 Centre Spatial Guyanais
Uppskjutningar16 st
Lyckade15 st
Misslyckade1 st
Jungfrufärd13 februari 2012
Första steget -
Motorer1x P80
Kraft3 040 kN
Bränntid107 sek
BränsleFast
Andra steget -
Motorer1x Zefiro 23
Kraft1 200 kN
Bränntid71,6 sek
BränsleFast
Tredje steget -
Motorer1x Zefiro 9
Kraft213 kN
Bränntid117 sek
BränsleFast
Fjärde steget -
Raketmotor1x AVUM
Kraft2,45 kN
Bränntid315,2 sek
BränsleUDMH/N2O4

Vega är en raket som ASI och ESA började utveckla 1998. Datumet för första uppskjutningen sköts fram ett flertal gånger, men den genomfördes lyckosamt den 13 februari 2012.

Italien är det ledande landet i projektet och står för 65% av kostnaderna, Frankrike (12,43%), Belgien (5,63%), Spanien (5%), Nederländerna (3,5%), Schweiz (1,34%) och Sverige (0,8%).

Den är konstruerad för att skjuta upp lätt last billigt: satelliter mellan 300 och 2000 kg till polär bana och låg omloppsbana. Den är namngiven efter stjärnan Vega.

En del av den teknik raketen bygger på är vidareutvecklad från Ariane-raketerna. En del av den nya teknik som tagits fram kan komma att användas i Ariane 5-raketen.

Ytterligare en version av raketen, kallad Vega C, är under utveckling. Vega C är baserad på teknik från Ariane 6.[2]

Konstruktion

Raketen består av tre steg med fast bränsle och ett övre steg med flytande bränsle. Huvudorsakerna till att man valt tre fastbränslesteg är att de är enkla och billiga att tillverka. För att kunna kompensera för små avvikelser i fastbränslestegen valde man ett steg med flytande bränsle till fjärde steg, detta gör att man även kan placera olika laster i olika omloppsbana under samma uppskjutning.

Noskon

Noskonen är 2,6 m i diameter, 7,8 m hög och väger 400 kg.

Kontrollsystem

Raketens kontrollsystem är integrerat med raketens fjärde steg. Styrsystemet är Europas första helt elektriska. Tidigare har man använt hydraulik för att bland annat styra raketdysor.

AVUM

Raketens fjärde steg kallas AVUM och är ett raketsteg baserat på flytande bränsle.

Zefiro 9

Raketens tredje steg kallas Zefiro 9 och är ett fastbränslesteg med 10 ton bränsle. Namnet kommer från början av utvecklingsarbetet av raketen då steget skulle innehålla 9 ton bränsle.

Zefiro 23

Raketens andra steg kallas Zefiro 23 och är ett fastbränslesteg med 24 ton bränsle. Namnet kommer från början av utvecklingsarbetet då steget skulle innehålla 23 ton bränsle.

P80

Raketens första steg kallas P80 och är ett fastbränslesteg med 88 ton bränsle. Namnet kommer från början av utvecklingsarbetet då steget skulle innehålla 80 ton bränsle.[3]

Uppskjutningar

Den första flygningen skedde den 13 februari 2012.

2012

Flygning №Datum och tid / time (UTC)Rakettyp,
Configuration
StartplatsNyttolastNyttolast massaOmloppsbanaKundUppdrag
Resultat
VV0113 februari 2012
10:00:00
VegaELV-SLVLARES
ROBUSTA
e-st@r
Goliat
MaSat-1
PW-Sat
ROBUSTA
UniCubeSat-GG
XaTcobeo
LEOLyckad
Geodetic och Nanosatellit; Vega första flygning

2013

Flygning №Datum och tid / time (UTC)Rakettyp,
Configuration
StartplatsNyttolastNyttolast massaOmloppsbanaKundUppdrag
Resultat
VV027 maj 2013
02:06:31
VERTAELV-SLVProba-V
VNREDSat 1A
ESTCube-1
SSOLyckad
Jordobservation; Första kommersiella uppskjutningar för Vega

2014

Flygning №Datum och tid / time (UTC)Rakettyp,
Configuration
StartplatsNyttolastNyttolast massaOmloppsbanaKundUppdrag
Resultat
VV0330 april 2014
01:35:15
VegaELV-SLVKazEOSat-1SSOLyckad
Jordobservationssatellit

2015

Flygning №Datum och tid / time (UTC)Rakettyp,
Configuration
StartplatsNyttolastNyttolast massaOmloppsbanaKundUppdrag
Resultat
VV0411 februari 2015
13:40:00
VERTAELV-SLVIXVKastbanefärdLyckad
teknik demonstration för atmosfärisk inträde; IXV deployerade i kastbanefärd, AVUM gick in omlopp innan den utförde så kallat Advanced Re-entry Demonstrator (ARD).
VV0523 Juni 2015
01:51:58
VegaELV-SLVSentinel-2ASSOLyckad
Jordobservationssatellit
VV063 december 2015
04:04:00
VERTAELV-SLVLISA PathfinderSol-Jord L1Lyckad
Teknologisk demonstration

2016

Flygning №Datum och tid / time (UTC)Rakettyp,
Configuration
StartplatsNyttolastNyttolast massaOmloppsbanaKundUppdrag
Resultat
VV0716 september 2016
01:43:35
VegaELV-SLVPeruSat-1
4 Terra Bella satellits
SSOLyckad
Spionsatellit / Jordobservationssatellit
VV085 december 2016
13:51:44
VegaELV-SLVGöktürk-1ASSOLyckad
Jordobservationssatellit

2017

Flygning №Datum och tid / time (UTC)Rakettyp,
Configuration
StartplatsNyttolastNyttolast massaOmloppsbanaKundUppdrag
Resultat
VV097 mars 2017
01:49:24
VegaELV-SLVSentinel 2BSSOLyckad
Jordobservationssatellit
VV102 august 2017
01:58:33
VegaELV-SLVOPSAT 3000
VENµS
SSOLyckad
IMINT / Jordobservationssatellit
VV118 november 2017
01:42:31
VegaELV-SLVPleiadesSSOLyckad
Jordobservationssatellit

2018

Flygning №Datum och tid / time (UTC)Rakettyp,
Configuration
StartplatsNyttolastNyttolast massaOmloppsbanaKundUppdrag
Resultat
VV1222 augusti 2018
21:20:09
VegaELV-SLVADM-AeolusSSOLyckad
VV1321 november 2018
01:42:31
VegaELV-SLVMohammed VI-BSSOLyckad
Jordobservationssatellit

2019

Flygning №Datum och tid / time (UTC)Rakettyp,
Configuration
StartplatsNyttolastNyttolast massaOmloppsbanaKundUppdrag
Resultat
VV1422 mars 2019
01:50:35
VegaELV-SLVPRISMA879 kgSSOLyckad
Jordobservationssatellit
VV1511 juli 2019
01:53
VegaELV-SLVFalcon Eye 11 197 kgSSOMisslyckad
Uppskjutningen misslyckades

2020

Flygning №Datum och tid / time (UTC)Rakettyp,
Configuration
StartplatsNyttolastNyttolast massaOmloppsbanaKundUppdrag
Resultat
VV163 september 2020
01:51:10
VegaELV-SLVSSMS PoC Flight, D-Orbit, Spaceflight Industries, SITAEL, ISISpace, microsatellites, cubesats756 kgSSOLyckad

Planerade uppskjutningar

DatumNyttolast
2019TARANIS

Referenser

  1. ^ [a b] Europeiska rymdorganisationen (31 oktober 2012). ”VEGA” (på engelska). Europeiska rymdorganisationen. http://www.esa.int/Our_Activities/Launchers/Launch_vehicles/Vega2. Läst 15 augusti 2016. 
  2. ^ Europeiska rymdorganisationen (11 mars 2019). ”VEGA-C” (på engelska). Europeiska rymdorganisationen. http://www.esa.int/Our_Activities/Space_Transportation/Launch_vehicles/Vega-C. Läst 2 juli 2019. 
  3. ^ Mark Wade. astronautix.com ”P80” (på engelska). Astronautix.com. http://www.astronautix.com/p/p80.html astronautix.com. Läst 15 augusti 2016. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Vega.svg

Colour drawing of European Vega (Vettore Europeo di Generazione Avanzata) carrier rocket
Incorporates several PD flags: