Vaxholms kommun

Demografi
	Vaxholms kommun
	Vaxholm (2015).
Civilstånd
	Ogifta
Antal (Andel)	5 561 st (48,87 %)
	Gifta
Antal (Andel)	4 372 st (38,42 %)
	Skilda
Antal (Andel)	1 019 st (8,95 %)
	Änkor/Änklingar
Antal (Andel)	428 st (3,76 %)
Könsfördelning
Män	5 638 st (49,54 %)
Kvinnor	5 742 st (50,46 %)
Åldersfördelning
0–14 år	2 442 st (21,46 %)
15–24 år	1 266 st (11,12 %)
25–54 år	4 232 st (37,19 %)
55–64 år	1 255 st (11,03 %)
65+ år	2 185 st (19,20 %)
	Uppgifterna avser förhållandena den 31 december 2015 enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Källa:

	Vaxholms kommun; Vaxholms stad; Kommun
	Vaxholms rådhus
Slogan	Skärgårdens huvudstad
	; Vaxholms kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Stockholms län
Centralort	Vaxholm
Inrättad	1 januari 1971
Utbrutet	Österåkers kommun (1983) ; (Österåkers församling)
Befolkning, areal
Folkmängd	11 823 (2024-09-30)
Areal	107,07 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	57,63 kvadratkilometer
- därav vatten	49,44 kvadratkilometer
Bef.täthet	205,15 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°24′00″N 18°17′00″Ö / 59.4°N 18.283333333333°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Storstad	Storstockholm
Domkretstillhörighet
Domkrets	Attunda domkrets (2007-04-01–); Södra Roslags domsaga (–2007-04-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2908
Anställda	675 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0187
GeoNames	2663537
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Vaxholms kommun (även kallad Vaxholms stad) är en kommun i Stockholms län. Centralort är Vaxholm.

Vaxholms kommun är en skärgårdskommun vid Östersjön, belägen i sydöstra delen av landskapet Uppland. Den omfattar omfattar totalt 70 öar varav 57 är bebodda. Det lokala näringslivet dominerades i början av 2020-talet av tjänstesektorn, men kommunen har också en lång tradition av turistnäringen.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Efter valen på 2010-talet styrdes kommunen inledningsvis av Alliansen, efter valet 2018 tog en mittenkoalition över. Efter valet 2022 styrs Vaxholm av ett samlingsstyre bestående av M, S, V, KD och L.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar vad som till kommunreformen 1862 var staden Vaxholms område, tillsammans med delar som tillhörde östra delen av Östra Ryds socken (Bogesundslandet), en mindre del av Värmdö socken (öar i nordvästra delen), samt södra delen av Österåkers socken (Resarö).

Till stadskommunen överfördes kringliggande öar från Värmdö landskommun 1913 (Rindö) och 1950 (Tynningö, Skarpö med flera öar). Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna för Vaxholm, men Östra Ryds landskommun med Bogesundslandet blev inkorporerat av Österåkers landskommun.

Vaxholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Vaxholms stad. År 1974 sammanlades kommunen (4 952 invånare) med Österåkers kommun (19 806 invånare). Vaxholm, som inte velat ge upp sin självständighet, fick namnge den nya kommunen men centralort blev Åkersberga i Österåkersdelen. Vaxholms kommunkod fortsatte att gälla för den sammanslagna kommunen.^[7] Representanter för Vaxholmsdelen fick dock gehör hos regeringen Fälldin. 1983 delades kommunen och Vaxholm blev åter centralort i sin egen del. Med omkring 5 000 invånare ansågs dock det område som tidigare utgjorde Vaxholms stad för litet. Lösningen blev att Bogesundslandet (196 invånare) från Östra Ryds församling och Resarö (903 invånare) från Österåkers församling fördes över till Vaxholms församling och den återbildade Vaxholms kommun, som då blev större än före sammanläggningen. Återstoden med drygt 25 000 invånare behöll kommunkoden och centralorten samt återtog namnet Österåkers kommun.^[8]

Ögruppen Storholmarna i Stora Värtan, innefattande öarna Storholmen (med halvön Tallholmen), Tistelholmen, Äggholmen samt Bastuholmen överfördes 1 januari 2011 till Lidingö kommun.^[9]

Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Södra Roslags domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.^[10]

Vaxholm kallar sig stad istället för kommun, i de fall det är möjligt.^[11]

Geografi

Kommunen gränsar i öster till Värmdö kommun, i söder till Nacka kommun och Lidingö kommun, i väster till Danderyds kommun samt i norr till Österåkers kommun, alla i Stockholms län.

Topografi och hydrografi

Kommunen är en del av Roslagen och Stockholms norra skärgård. Kommunen är delad mellan halvön Bogesundslandet och Vaxön med centralorten samt andra skärgårdsöar. Kommunen omges av Kyrkfjärden, Stora Värtan, Askrikefjärden, Höggarnsfjärden, Torsbyfjärden och Trälhavet.

Ett relativt kargt skärgårdslandskap utgör östra delen av Vaxholm. Berggrunden domineras av gnejs och dess strukturer återspeglas i öarnas och fjärdarnas form. Bergarten pegmatit förekommer vid Ytterby på Resarö, där man fram till 1933 bröt mineralen fältspat och kvarts. Halvön Bogesundslandet med stora orörda bestånd av ädellövskog upptar västra delen av kommunen, exempel på sådana områden finns vid Bogesunds slottspark och Frösvik. Gammal hällmarkstallskog finns vid skogssjön Dammstakärret.^[12]

Till några av de större öarna hör Vaxön, som utgör den mest tätbefolkade ön, Edholma, Kullö, Resarö, Hästholmen, Skarpö, Rindö, Ramsö, Tynningö, Skogsön, halvön Bogesundslandet och den mindre ön Vaxholmen, där Vaxholms fästning ligger.

Naturskydd

År 2022 fanns två naturreservat i Vaxholms kommun. Det kommunala reservatet Kullö naturreservat bildades 2004 i samarbete med Kullö reservatsförening. Syftet är att "tillgodose behovet av områden för närrekreation", att "besökare ska kunna ta del av områdets olika skiftande karaktärer" samt att "bevara de värdefulla livsmiljöerna som det gamla kulturlandskapet har gett upphov till". Det statliga reservatet Bogesundslandet bildades 2015 i syfte att "bevara ett stort och välbesökt friluftsområde, men också att vårda de avsnitt av värdefull natur som finns i området".^[13]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område: Vaxholms församling

Från 2016 indelas kommunen i huvudsakligen ett enda distrikt, Vaxholms distrikt.^[14]

Tätorter

Det finns sex tätorter i Vaxholms kommun.

Styre och politik

Styre

Mandatperioden 2010 till 2014 styrdes kommunen av Alliansen, som fick förnyat förtroende efter valet 2014.^[15]

Under mandatperioden 2018–2022 styrde en minoritetskoalition bestående av Centerpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna. Koalitionen beskrev i ett gemensamt program att "fler invånare ska få större delaktighet i planfrågor, genomföra bymiljöväg utmed Rindövägen, trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid Söderfjärdsskolan, utveckla vattenvägarna med snabba elbåtar från Rindö och Vaxö och förstärka fritidsgårdsverksamheten på Vaxön, Rindö och Resarö".^[16] Sedan valet 2022 styrs Vaxholm av ett majoritetsstyre bestående av Moderaterna, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.^[17]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026^[18]
Ordförande	M	Hanna Backström
Förste vice ordförande	KD	Kjetil Rindal
Andre vice ordförande	WP	Fredrik Ardefors

Lista över kommunfullmäktiges ordförande


Namn och parti		Period
M	Ann Losman-Flood	1994–2002
M	Karin Enström	2002–2006
M	Hans W. Berglund	2006–2010
M	Karin Enström	2010–2012
M	Per Mosseby	2012
C	Lena Hallberg	2013–2014
M	Karin Enström	2014–2022
M	Hanna Backström	2022–

Mandatfördelning 1970–2022

Valår

VD

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

15

5

7

4

15

5

7

4

31

89,5

24

7

1973

2

18

2

11

6

10

2

18

2

11

6

10

49

92,1

38

11

1976

3

17

6

8

5

10

3

17

6

8

5

10

49

92,0

35

14

1979

3

16

7

6

5

12

3

16

7

6

5

12

49

90,1

33

16

1982

2

12

1

2

3

11

2

12

2

3

11

31

90,9

21

10

1985

1

11

1

2

5

11

2

5

11

31

90,0

21

10

1988

1

10

2

4

5

9

10

2

4

5

9

31

87,8

20

11

1991

1

8

1

4

1

12

8

4

12

31

89,2

19

12

1994

1

11

1

5

3

10

11

5

3

10

31

88,0

18

13

1998

1

9

2

3

2

12

9

2

3

2

12

31

83,97

18

13

2002

2

10

2

5

2

10

2

10

2

5

2

10

31

83,70

17

14

2006

1

7

1

2

3

1

16

7

2

3

16

31

86,92

19

12

2010

1

7

2

4

13

7

2

4

13

31

88,14

18

13

2014

1

6

3

5

3

10

6

3

5

3

10

31

88,60

15

16

2018

2

4

1

2

8

4

2

1

7

2

4

2

8

4

2

7

31

90,74

18

13

2022

2

4

1

2

6

2

4

1

8

2

4

2

6

2

4

8

31

88,12

17

14

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2023–2026^[19]
Ordförande	M	Kristina Runhem
Förste vice ordförande	V	Sara Strandberg
Andre vice ordförande	WP	Anna-Lena Nordén

Lista över kommunstyrelsens ordförande


Namn och parti		Period
M	Hans Håkansson	1994–2002
M	Mikael Freimuth	2002–2006
M	Bengt Hansson	2007–2009
M	Per Mosseby	2009–2012
M	Lars Lindgren	2012–2018
C	Malin Forsbrand	2019–2022
M	Tina Runhem	2023–

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Det lokala näringslivet dominerades i början av 2020-talet av tjänstesektorn, primärt genom kommunen. Tillverkningsindustrin stod för omkring fyra procent. Turistnäringen har varit viktig för näringslivet sedan kommunen fick dagliga ångbåtsförbindelser med Stockholm på 1850-talet. Utpendlingen till andra kommuner inom Storstockholms arbetsmarknad är stor, framförallt till Stockholms kommun. Enmans- och fåmansföretag utgjorde majoriteten av Vaxholms företag.^[12]

Infrastruktur

Transporter

Från nordväst mot öster genomkorsas kommunen av länsväg 274. Sedan 1926 har huvudön Vaxön broförbindelse med fastlandet likväl som reguljära färjeförbindelser med bland annat centrala Stockholm.^[12]

Befolkning

Demografi

Statistik

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Vaxholms kommun 1970–2020^[20]

År			Folkmängd
1970			4 786
1975			4 874
1980			4 851
1985			6 325
1990			6 779
1995			8 215
2000			9 286
2005			10 123
2010			10 965
2015			11 380
2020			11 886
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 669, eller 13,88 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 023 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 044, eller 10,84 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 631 den 31 december 2002).^[21]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Vaxholms kommun.^[22]

Födelseland 31 december 2021^[22]
Nr	Land	Antal	Andel	Andel i hela riket
1	Sverige	&&&&&&&&&&039473.&&&&&039 473	81,96 %	80,00 %
2	Finland	&&&&&&&&&&&&0174.&&&&&0174	1,45 %	1,31 %
3	Storbritannien	&&&&&&&&&&&&&073.&&&&&073	0,61 %	0,31 %
4	Polen	&&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061	0,51 %	0,91 %
5	USA	&&&&&&&&&&&&&059.&&&&&059	0,49 %	0,23 %
6	Tyskland	&&&&&&&&&&&&&052.&&&&&052	0,43 %	0,51 %
7	Norge	&&&&&&&&&&&&&051.&&&&&051	0,43 %	0,39 %
8	Eritrea	&&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041	0,34 %	0,46 %
8	Iran	&&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041	0,34 %	0,80 %
10	Thailand	&&&&&&&&&&&&&034.&&&&&034	0,28 %	0,43 %

Kultur

Kulturarv

I kommunen finns ett flertal viktiga kulturmiljöer och byggnader, därför har en stor del av kommunen klassats som riksintresse för kulturmiljövården. År 2022 fanns fyra statliga byggnadsminnen – Vaxholms kastell, Rindö redutt, Oskar Fredriksborgs fästning och Bogesunds slott inklusive slottspark och trädgård. Det fanns också fyra enskilda byggnadsminnen – Villa Akleja, Villa Ottarsberg, Edholma kvarn och Löwenströmska trädgården.^[23]

Kommunvapen

Blasonering: Sköld kluven av rött och silver med en av en vågskura bildad samt av motsatta tinkturer samt i främre hälften framstäven av ett framkommande och på stammen seglande skepp av silver samt i bakre hälften ett på stammen stående rött fästningstorn.

Vaxholms kommunvapen bygger dels på ett sigill från 1500-talet (tornet), dels på ett tillägg från 1800-talet (skeppet). Det fastställdes av Kungl. Maj:t för Vaxholms stad 1944. 1974 lades kommunerna Vaxholm och Österåker samman under Vaxholms namn men med Österåkers kommuns vapen. Efter kommundelningen 1983 återregistrerades vapnet av kommunen hos PRV 1988.

Se även

Personer med anknytning till Vaxholms kommun

Källor

^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ SCB:Kommunändringar efter 1974
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Lidingö stad, beslut 10 december 2009 Arkiverad 11 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine..
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”SKL:Kommuner som återtagit benämningen stad”. Arkiverad från originalet den 9 november 2018. https://web.archive.org/web/20181109070758/https://skl.se/tjanster/kommunerlandsting/faktakommunerochlandsting/stadbenamningen.2050.html. Läst 8 november 2018.
^ [a b c] ”Vaxholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vaxholm. Läst 8 augusti 2022.
^ ”Naturreservat”. www.vaxholm.se. https://www.vaxholm.se/uppleva--gora/idrott-motion-och-friluftsliv/friluftsliv-och-motion/naturreservat. Läst 8 augusti 2022.
^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Baumgarten, Michael; Vaxholm, F. P. (17 september 2014). ”Finns det demokratiska beslut?”. Vaxholm - den bästa platsen att leva i.. https://hejavaxholm.wordpress.com/2014/09/17/finns-det-demokratiska-beslut/. Läst 8 augusti 2022.
^ ”Vaxholms nya styre är klart”. Tidningen Skärgården. 11 januari 2019. https://www.skargarden.se/vaxholms-nya-styre-ar-klart/. Läst 8 augusti 2022.
^ Kirvesmäki, Jimmy (5 december 2022). ”Klart med nytt styre i Vaxholm”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/klart-med-nytt-styre-i-waxholm. Läst 13 januari 2025.
^ ”Kommunfullmäktige - Förtroendevalda i Vaxholms stad”. vaxholm.tromanpublik.se. https://vaxholm.tromanpublik.se/organisation/c973f4e6-65ff-44ef-9dbf-9c25e10102c2. Läst 13 januari 2025.
^ ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda i Vaxholms stad”. vaxholm.tromanpublik.se. https://vaxholm.tromanpublik.se/organisation/e72d7961-4512-4729-80c1-688c41957530. Läst 13 januari 2025.
^ [a b] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 29 december 2016.
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 3 juni 2022.
^ ”Kulturhistoriska byggnader, kulturmiljöer”. www.vaxholm.se. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220808143721/https://www.vaxholm.se/bygga-bo--miljo/bygga-nytt-andra-eller-riva/kulturhistoriska-byggnader-kulturmiljoer. Läst 8 augusti 2022.

Externa länkar

Vaxholms kommun
Turistinformation Vaxholm
Wikimedia Commons har media som rör Vaxholms kommun.
Bilder & media

[b2589a8c77953393abf3cf51ede6160462ae3a52-1] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}

[5078c22ea655b33765c2014142e5210134f655db-2] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-3] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-4] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-5] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-6] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[7] SCB:Kommunändringar efter 1974

[8] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[9] Lidingö stad, beslut 10 december 2009 Arkiverad 11 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine..

[10] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[11] ”SKL:Kommuner som återtagit benämningen stad”. Arkiverad från originalet den 9 november 2018. https://web.archive.org/web/20181109070758/https://skl.se/tjanster/kommunerlandsting/faktakommunerochlandsting/stadbenamningen.2050.html. Läst 8 november 2018.

[:0-12] [a b c] ”Vaxholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vaxholm. Läst 8 augusti 2022.

[13] ”Naturreservat”. www.vaxholm.se. https://www.vaxholm.se/uppleva--gora/idrott-motion-och-friluftsliv/friluftsliv-och-motion/naturreservat. Läst 8 augusti 2022.

[14] 
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[15] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[15] Baumgarten, Michael; Vaxholm, F. P. (17 september 2014). ”Finns det demokratiska beslut?”. Vaxholm - den bästa platsen att leva i.. https://hejavaxholm.wordpress.com/2014/09/17/finns-det-demokratiska-beslut/. Läst 8 augusti 2022.

[16] ”Vaxholms nya styre är klart”. Tidningen Skärgården. 11 januari 2019. https://www.skargarden.se/vaxholms-nya-styre-ar-klart/. Läst 8 augusti 2022.

[17] Kirvesmäki, Jimmy (5 december 2022). ”Klart med nytt styre i Vaxholm”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/klart-med-nytt-styre-i-waxholm. Läst 13 januari 2025.

[18] ”Kommunfullmäktige - Förtroendevalda i Vaxholms stad”. vaxholm.tromanpublik.se. https://vaxholm.tromanpublik.se/organisation/c973f4e6-65ff-44ef-9dbf-9c25e10102c2. Läst 13 januari 2025.

[19] ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda i Vaxholms stad”. vaxholm.tromanpublik.se. https://vaxholm.tromanpublik.se/organisation/e72d7961-4512-4729-80c1-688c41957530. Läst 13 januari 2025.

[SCBCivÅldKön-20] [a b] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 29 december 2016.

[21] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)

[Scbfödelseland-22] [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 3 juni 2022.

[23] ”Kulturhistoriska byggnader, kulturmiljöer”. www.vaxholm.se. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220808143721/https://www.vaxholm.se/bygga-bo--miljo/bygga-nytt-andra-eller-riva/kulturhistoriska-byggnader-kulturmiljoer. Läst 8 augusti 2022.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

Navigation

Navigering

Temaportaler