Vattenkraft i Danmark
 (c) Sarrus, CC BY-SA 3.0 Maskinhallen vid Tangeværket | |
| Statistik | |
|---|---|
| Kapacitet | 0,007 GW (2023)[1] |
| Produktion | 0,016 TWh (2023)[2] |
| Karta över anläggningar | |
Vattenkraft i Danmark har begränsad omfattning. Det finns 8 vattenkraftverk i landet. De producerar totalt 16 GWh el per år vilket är (2023) omkring 0,03% av den totala elproduktionen på drygt 30 TWh/år.[2] Orsaken till den låga produktionen är framförallt de låga höjdskillnaderna i landet.[3] Det i särklass största vattenkraftverket i landet är Tangeværket. Vattenkraften i grannländerna (framförallt Sverige och Norge) har betydande påverkan på landets elsystem då de kan fungera som ellager.[4][5]
Historia
Även om vattenkraftens nuvarande betydelse för landets elförsörjning är liten, där betydligt mindre än en promille av landets el kommer från landets vattenkraftverk,[2][6] så var den av större betydelse för den tidiga elektrifieringen. Utbyggnaden av vattenkraften skedde i huvudsak från slutet av 1800-talet och fram till början av 1920-talet.[3]
Tangeværket stod när det togs i drift ensamt för över 20 % av Jyllands el.[7] För hela Danmark stod vattenkraften 1921/1922 för omkring 5 % av elförsörjningen, vilket hade minskat till knappt 2 % 1942/1943. Det första vattenkraftverket, Kær mølle, var en ombyggd kvarn. Av de drygt 100 anläggningar som vid något tillfälle genererat el till nätet har de flesta varit just ombyggda kvarnar där det installerats en eller flera generatorer. Som mest har det funnit omkring 20 vattenkraftverk som byggts för ändamålet. Det själländska elsystemet har sedan länge varit sammanknutet med det svenska och utnyttjat dess vattenkraft. Sydsvenska Kraftaktiebolaget och Nordsjællands Elektricitets og Sporvejs Aktieselskab byggde 1912 den första sjökabeln av sitt slag i Europa mellan Helsingborg och Helsingör, vilket gjorde att Själland kunde importera el från Lagan, men även exportera kolkraftsel när vattenkraftsproduktionen i Sverige var låg.[3]
Vågkraft
Det finns forskning på vågkraft i Danmark, bland annat vid Danish Wave Energy Center. Vågkraften bedöms ha potential för att bli en viktig del av landets energisystem[4][8] och det pågår flera försök.[9]
Referenser
- ^ ”2023” (på danska). Energistyrelsen. https://ens.dk/media/6308/download. Läst 25 januari 2025.
- ^ [a b c] ”Share of electricity generated by hydropower”. Our World in Data. https://ourworldindata.org/grapher/share-electricity-hydro?tab=chart&country=~DNK. Läst 20 januari 2025.
- ^ [a b c] ”Vanddrevne elværker i Danmark 1890– 1940”. Skov- og Naturstyrelsen och Miljø- og Energiministeriet. 2000. https://slks.dk/fileadmin/user_upload/kulturarv/publikationer/emneopdelt/bygninger/tema/elvaerker/rapport.pdf. Läst 26 januari 2025.
- ^ [a b] ”Fakta om bølge- & vandkraft” (på danska). Energistyrelsen. https://ens.dk/energikilder/fakta-om-boelge-vandkraft. Läst 19 januari 2025.
- ^ ”Vandkraft” (på danska). Danmarks nationalleksikon. https://lex.dk/vandkraft. Läst 19 januari 2025.
- ^ ”Electricity production by source, Denmark”. Our World in Data. https://ourworldindata.org/grapher/electricity-prod-source-stacked?tab=chart&country=~DNK. Läst 20 januari 2025.
- ^ ”Tangeværket” (på danska). Slots- og kulturstyrelsen. https://slks.dk/omraader/kulturarv/bevaringsvaerdige-bygninger-og-miljoeer/bevaringstemaer/industrikultur/industrihistoriens-danmarkskort/tangevaerket. Läst 18 januari 2025.
- ^ ”Bølgekraft kan dække 15 procent af Danmarks energiforbrug” (på danska). Energy Supply. 8 juni 2016. https://www.energy-supply.dk/article/view/281418/bolgekraft_kan_daekke_15_procent_af_danmarks_energiforbrug. Läst 19 januari 2025.
- ^ ”Aktuelle projekter med bølge- & vandkraft” (på danska). Energistyrelsen. https://ens.dk/energikilder/aktuelle-projekter-med-boelge-vandkraft. Läst 19 januari 2025.
| ||||||||
| |||||
Media som används på denna webbplats