Vasilij Nemirovitj-Dantjenko

Vasilij Nemirovitj-Dantjenko
Född	24 december 1844 (g.s.)[1] Tbilisi[2]
Död	18 september 1936[3][4][1] (91 år) Podolí[5]
Begravd	Olšanys begravningsplats
Medborgare i	Kejsardömet Ryssland och Tjeckoslovakien
Utbildad vid	Брэсцкі кадэцкі корпус
Sysselsättning	Författare[1], resenär, journalist[1], poet[1]
Föräldrar	Ivan Vasiljevitsj Nemirovitsj-Dant
Släktingar	Vladimir Nemirovitj-Dantjenko (syskon)
Redigera Wikidata

Vasilij Ivanovitj Nemirovitj-Dantjenko (ryska: Василий Иванович Немирович-Данченко), född 5 januari 1849 (gamla stilen: 24 december 1848) i Tbilisi, död 18 september 1936 i Prag, var en rysk författare. Han var bror till Vladimir Nemirovitj-Dantjenko.

Nemirovitj-Dantjenko gav i många arbeten fängslande reseskildringar till lands och sjöss, däribland Laplandija i laplandtsy, och utmärkta krigskorrespondenser från rysk-turkiska kriget 1877–1878 och från rysk-japanska kriget 1905. Sina erfarenheter omsatte han även konstnärligt i flera romaner, däribland Groza (Stormen, 1880), Plevna i Sjipka (1881) och Vpered (Framåt, 1883). Dessutom författade han en biografi om general Michail Skobeljev (1882).

Källor

• Nemirovitj-Dantjenko, 1. Vasilij Ivanovitj i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)

Noter