Vasatiden
Sveriges historia | |
Denna artikel ingår i en artikelserie | |
Tidsaxel | |
---|---|
Förhistorien (c:a 12 000 f.Kr.–1050 e.Kr.) | |
Äldre medeltiden (1050–1250) | |
Folkungatiden (1250–1389) | |
Kalmarunionen (1389–1520) | |
Äldre vasatiden (1521–1611) | |
Stormaktstiden (1611–1721) | |
Frihetstiden (1719–1772) | |
Gustavianska tiden (1772–1809) | |
Union och ny konstitution (1809–1866) | |
Industrialiseringen (1866–1905) | |
1900-talets början (1905–1914) | |
Första världskriget (1914–1918) | |
Mellankrigstiden (1918–1939) | |
Depressionen (1929–1939) | |
Andra världskriget (1939–1945) | |
Efterkrigstiden (1945–1967) | |
Slutet av kalla kriget (1968–1991) | |
Nutiden (1991–) | |
Ämnen | |
Regenter • Statsministrar | |
Krig • Freder | |
Militärhistoria • Ekonomisk historia • Vetenskapshistoria |
Vasatiden är den tid i svensk historia då Vasaätten besatt Sveriges tron.[1] Perioden började 1523 med Gustav Vasa, och slutade när drottning Kristina abdikerade 1654. Den föregås av unionstiden (även kallad yngre medeltiden) (1389–1521). Perioden brukar delas in i äldre (1521–1611) och yngre vasatiden (1611–1654).
Vasatiden kan ses som en period då Sverige konsoliderade till en suverän stat, då inflytandet från Danmark dessförinnan – under Kalmarunionen – hade varit stort. Dessutom samlades makten hos kungen.[2] Vasatiden är ett annat ord för Gustav Vasas maktövertagande.
Bland annat kännetecknas tiden av att Gustav Vasa stängde kloster och reformerade kyrkan.[3]
Mycket av det som byggdes under tiden är ombyggnationer av medeltida byggnader, såsom Örebro slott, Kalmar slott, Västerås slott, Läckö slott och Nyköpings slott.[2]
Under perioden började konsten användas som ett politiskt verktyg.[4]
Äldre vasatiden
Äldre vasatiden är i svensk historiografi perioden 1521–1611 då Gustav Vasa och hans söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt Johan III:s son Sigismund var svenska regenter.
Yngre vasatiden
Yngre vasatiden är i Sveriges historia benämningen på perioden 1611–1654, då Gustav II Adolf och dennes dotter Kristina var Sveriges regenter.
Källor
- ^ ”Vasatiden - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/vasatiden. Läst 26 juli 2019.
- ^ [a b] ”1500-talet: Vasatid — SFV”. www.sfv.se. Arkiverad från originalet den 26 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190726134522/https://www.sfv.se/sv/om-oss/uppdrag/en-lang-historia/1500-talet-vasatid/. Läst 26 juli 2019.
- ^ Wolke, Lars Ericson (2016-07-22). Stockholms historia. Historiska Media. ISBN 9789175453866. https://books.google.se/books?id=mP62DAAAQBAJ&pg=PT27&lpg=PT27&dq=vasatiden&source=bl&ots=U9HSVGG8lL&sig=ACfU3U0E5dhO7ixYCMRg6R3y9rgjNAuKWg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwixiaLI19LjAhUD_SoKHVXOD5Y4ZBDoATAHegQIBBAB#v=onepage&q=vasatiden&f=false. Läst 26 juli 2019
- ^ Nationalmuseum (26 juli 2019). ”Temavisning: Vasatidens konst”. Nationalmuseum. Arkiverad från originalet den 26 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190726134522/https://www.nationalmuseum.se/temavisning-vasatidens-konst. Läst 26 juli 2019.
Media som används på denna webbplats
Stora riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |