Variationsprincipen
Variationsprincipen är en namngivningsprincip i grupper med ditematiska (tvåledade) personnamn, som innebär att den som får namnet ärver ett visst namnled (första eller andra) från en förälder eller far‐ eller morförälder.[1]
I ett exempel från en runsten i Kvibille, signum DR 354 har far och son namnen Torgöt och Torlak:
Elvi och Torgöt, de lade stenen över Torlak. Gud hjälpe hans själ.
Namn | Gemensamt led | Särskiljande led |
Torgöt | Tor (guden Tor) | göt (invånare i Götaland) |
Torlak | Tor (guden Tor) | lak (strid, kamp) |
Torlak ska alltså inte tolkas som "Tors strid" utan som ett namn bestående av två fristående ord.[2]
Se även
- Ditematiska namn
Källor
- ^ Lena Peterson, passim i Staffan Nyström (huvudredaktör), Eva Brylla, Märit Frändén, Mats Wahlberg och Per Vikstrand (redaktörer), Namn och namnforskning. Ett levande läromedel om ortnamn, personnamn och andra namn. Uppsala 2013.
- ^ Kvibille runstenar i Sverige Riksantikvarieämbetet