Varenne (häst)
Varenne | |
Kön | Hingst |
---|---|
Född | 19 maj 1995 |
Färg | Mörkbrun |
Ras | Varmblodstravare |
Sport | Travsport |
Aktiva år | 1998–2002 |
Härstamning | |
Efter | Waikiki Beach |
Undan | Ialmaz |
Undanefter | Zebu |
Uppfödare | Allevamento di Zenzalino SRL |
Personal | |
Tränare | Jori Turja |
Kusk | Giampaolo Minnucci |
Skötare | Ina Rastas[1] |
Ägare | Enzo Giordano |
Karriär | |
Antal starter | 73 st |
Antal segrar | 62 st |
Segerprocent | 85 % |
Startprissumma | 52 086 757 kronor |
Större segrar i urval | |
Elitloppet (2001, 2002) Prix d'Amérique (2001, 2002) | |
Externa länkar | |
Varenne hos Svensk Travsport | |
Varenne, född 19 maj 1995 i Copparo i Italien, är en italiensk varmblodig travhäst. Han tränades i Italien av den finländske tränaren Jori Turja.[2]
Varenne är världens vinstrikaste travhäst genom tiderna. Han vann de flesta storlopp i Europa, bland annat de två största Elitloppet (2001, 2002) och Prix d'Amérique (2001, 2002). Han tävlade mellan åren 1998–2002 och sprang in 52 miljoner kronor på 73 starter. Felfri (utan att galoppera) var han aldrig sämre än trea i något lopp. Han vann totalt 62 av sina 70 felfria starter. Efter karriären har han varit avelshingst. Han har lämnat efter sig stjärnor som Lie Detector (2004), Lisa America (2005), Arazi Boko (2007), Royal Fighter (2008), Rokkakudo (2010), Twister Bi (2012) och Zarenne Fas (2015).[2]
Varenne anses av många vara tidernas bästa travhäst.[3] Bland andra Stig H. Johansson har bedömt och kommenterat honom som "världens mest kompletta häst, den bästa jag sett".[4]
Han har fått sitt namn efter gatan Rue de Varenne i Paris.
Karriär
Varenne föddes i Bolgheri och började sin karriär hos tränaren och kusken Roger Grundin, som då arbetade åt det franska storstallet Dubois med ägare Jean-Pierre Dubois. Varenne debuterade den 4 april 1998 i loppet Premio Primavalle på travbanan i Bologna. Han diskvalificerades i loppet efter ett flertal galopper. Ett par veckor efter den misslyckade debuten satte stall Dubois ut Varenne på en hästauktion, där han köptes av den finländske tränaren Jori Turja för 900 000 kronor.[5]
Den 30 april 1998 debuterade Varenne i lopp för sin nya tränare och med sin nya kusk Giampaolo Minnucci. Varenne vann direkt i debuten. Under debutssäsongen som treåring i sin nya regi vann han 8 av sina 11 starter och var aldrig sämre än trea. Bland annat vann han det italienska derbyt i oktober 1998 då han utklassade den tidigare "omöjlige" Viking Kronos.[5]
Varenne var obesegrad under hela sin säsongen 1999 då han vann 14 av 14 starter. Säsongen 2000 gjorde Varenne sin första start i Prix d'Amérique, där han slutade på tredjeplats. Tredjeplatsen i Prix d'Amérique följdes upp med segrar i bland annat Europeiskt femåringschampionat på travbanan i Treviso den 19 februari, Olympiatravet på Åbytravet den 8 april, i både försök och final i det största italienska travloppet Gran Premio Lotteria den 7 maj och i World Cup Trot den 1 juli.[2] Varenne deltog även i Elitloppet på Solvalla den 28 maj 2000. Varenne vann sitt försökslopp, men galopperade och slutade på femteplats bakom Victory Tilly i finalen. Säsongen 2001 tog Varenne revansch från föregående år och vann både Prix d'Amérique och Elitloppet.[6] Under samma säsong vann han Gran Premio Lotteria för andra året i rad. Han tävlade även i Nordamerika, där han vann Trot Mondial i Kanada. Han deltog även i Breeders Crown Open Trot på Meadowlands Racetrack i USA, ett lopp som han vann med fyra och en halv längd på det nya världsrekordet 1.09,1 aak.[7]
Säsongen 2002 blev hans sista och under säsongen försvarade Varenne bland annat segrarna i Prix d'Amérique, Elitloppet och Gran Premio Lotteria från föregående år. Varenne vann även både Olympiatravet och World Cup Trot för andra gången i karriären. Under sin Sverige-sejour under sommaren 2002 startade han även i och vann storloppen Hugo Åbergs Memorial på Jägersro och Jubileumspokalen på Solvalla.[2] I karriärens fjärde sista start travade Varenne som första häst i historien under 1.10,0 över distansen 1609 på en tusenmetersbana då han satt nytt världsrekord på 1.09,3 på tusenmetersbanor när han vann St. Michel Ajo i Mikkeli i Finland.[8] Varennes världsrekord höll i över tio år och slogs inte förrän 2012 av Commander Crowe.[9]
Varenne gjorde karriärens sista start den 28 september 2002 i Trot Mondial på Blue Bonnets Raceway i Montréal i Kanada. Han diskvalificerades efter att ha galopperat.[10] Bortsett från galoppen i säsongens sista start var Varenne obesegrad genom hela sin sjuåringssäsongen 2002 då han vann samtliga av sina övriga 14 starter.[11]
Efter tävlingskarriären har ett museum tillägnats honom på Ippodromo Sesana i Montecatini Terme.[12]
Statistik
Starter
Större segrar
Stamtavla
Efter Waikiki Beach | Speedy Somolli | Speedy Crown | Speedy Scot |
---|---|---|---|
Missile Toe | |||
Somolli | Star's Pride | ||
Laurita Hanover | |||
Hula Lobell | Super Bowl | Star's Pride | |
Pillow Talk | |||
Hollys Margeo | Blaze Hanover | ||
Clever Diller | |||
Undan Ialmaz | Zebu | Sharif Di Iesolo | Quicksong |
Odile De Sassy | |||
Keystone Lady | Hickory Pride | ||
Lady Frost | |||
Baree | Speedy Crown | Speedy Scot | |
Missile Toe | |||
Spree Hanover | Star's Pride | ||
Spry Hanover |
Referenser
- ^ ”Tre månader, sen är sagan slut”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/0EGzJg. Läst 26 juni 2019.
- ^ [a b c d] "Profil: Varenne". Svensk Travsport. Läst 16 augusti 2017.
- ^ ”Tre månader, sedan är sagan slut”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/spel/article10280769.ab. Läst 31 maj 2016.
- ^ ”Det finns bara en sådan häst”. Svenska Dagbladet. http://www.sydsvenskan.se/2002-07-28/det-finns-bara-en-sadan-hast. Läst 31 maj 2016.
- ^ [a b] ”Tre månader, sedan är sagan slut”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/spel/article10280769.ab. Läst 31 maj 2016.
- ^ ”Varenne vann Prix d'Amérique - Elitloppet nästa”. Kristianstadsbladet. http://www.kristianstadsbladet.se/sport/varenne-vann-prix-damerique-elitloppet-nasta/. Läst 31 maj 2016.
”Enkel seger för Varenne i Elitloppet”. Kristianstadsbladet. http://www.kristianstadsbladet.se/sport/enkel-seger-for-varenne-i-elitloppet/. Läst 31 maj 2016. - ^ ”Varenne vann i rekordfart”. Corren. Arkiverad från originalet den 25 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160625105512/http://www.corren.se/nyheter/trav-varenne-vann-i-rekordfart-4416800.aspx. Läst 31 maj 2016.
- ^ ”Varenne krossade världsrekordet”. Travkompaniet. http://www.travkompaniet.se/nyheter/1070. Läst 31 maj 2016.
- ^ ”Magisk Commander Crowe på 1.08,9 i Hugo Åbergs”. Travnet. http://www.travnet.se/blog/2012/07/31/magisk-commander-crowe-pa-1-089/. Läst 31 maj 2016.
- ^ ”Dramatik när Varenne förlorade”. Travkompaniet. http://www.travkompaniet.se/nyheter/1262. Läst 31 maj 2016.
- ^ ”Hingstar & Valacker: Varenne: Alla starter”. World Class Trotting. http://www.worldclasstrotting.com. Läst 31 maj 2016.
- ^ ”Museo di Varenne : Ippodromi Snai” (på it-IT). https://www.ippodromisnai.it/museo-di-varenne/. Läst 16 maj 2020.
- ^ [{{{källa}}} ”Stamtavla”]. {{{källa}}}.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.The famous Italian warmblood trotter Varenne at the Fieracavalli horse show in Verona, Italy, on 6 November, 2004. Picture taken and released in public domain by Paula Jantunen, Finland.