Försvarsindustri

Försvarsindustri – även vapenindustri, militärindustri, krigsindustri, rustningsindustri, etc – är de industrier som förser försvarsmakter och med försvarsmateriel. Inom ramen för försvarsmateriel ryms krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden (PDA).

Exempel på den historiska svenska försvarsindustrin kan nämnas Bofors, Carl Gustaf, FFV, Flygmotor i Trollhättan, Husqvarna, Hägglunds, Kockums, Landsverk och Saab, bland otals andra.

Definition och omfattning

Försvarsmarknaden som försvarsindustriföretagen verkar på definieras som "marknaden för varor och tjänster som är av försvarsspecifik karaktär, dvs. är anpassade för det militära försvarets behov, eller som omfattas av särskilda krav på till exempel försörjningssäkerhet"[1].

Försvarsindustrin kan, beroende på land, bestå av privata företag, eller företag eller industrier som är helt eller delvis statligt ägda. En trend under senare decennier har dels varit att försvarsindustrin utvecklas i riktning mot multinationella företag (en trend som kommit senare än i många andra industribranscher), och dels att försvarsindustrin i ökad utsträckning säljer tjänster till försvarsmakterna. Dessa tjänster gäller exempelvis logistik och underhåll, som i viss utsträckning outsourcas till försvarsindustrin istället för att utföras av försvarsmakterna själva eller i annan statlig myndighetsregi.

En del tjänster utförs numera även i operationsområden under pågående militär operationer, vilket för några decennier sedan var mycket ovanligt. Denna trend har också inneburit att definitionen av försvarsindustrin i stor mån breddats till andra företag än de traditionella tillverkande försvarsindustrierna. Samtidigt anser vissa traditionella försvarsindustrier sig mer som säkerhetsföretag. Företagen på försvarsmarknaden tillverkar inte bara vapensystem och liknande (krigsmateriel), utan även teknologi som tillverkats civilt men kan ha en militär tillämpning (produkter med dubbla användningsområden). Kategoriseringen görs främst inom ramen för exportkontrollen.

Världens största vapenexportörer

Lista över de 10 länder med störst vapenexport 2020 samt utveckling av deras export under perioden 2010-2020. Baserat på SIPRI:s Arms Transfers Database[2]. Siffror är i miljoner US dollar.

Rankning
2020
Land20102011201220132014201520162017201820192020
1USA USA809891049163768710470104849894120709895107889372
2Ryssland Ryssland61728695848081075468548364326088675352263203
3Frankrike Frankrike8981752102515111734201322262359178432691995
4Tyskland Tyskland27451349816722178520492813194410709781232
5Spanien Spanien26214285457331051116247182010259891201
6Sydkorea Sydkorea1973312182351631055347421056693827
7Italien Italien516918746867743570802791535321806
8Kina Kina1496133817282055136019662123143811691472760
9Nederländerna Nederländerna3705468583746314614711050448238488
10Storbritannien Storbritannien1151104093416451644121413931237703907429

Världens största vapenimportörer

Lista över de 10 länder med störst import av vapen 2020 samt värde av denna i miljoner US dollar. Baserat på SIPRI:s Arms Transfers Database[2]

Rankning

2020

LandImport 2020
1Indien Indien2799
2Saudiarabien Saudiarabien2466
3Australien Australien1658
4Sydkorea Sydkorea1317
5Egypten Egypten1311
6Kina Kina811
7Qatar Qatar783
8Storbritannien Storbritannien764
9Pakistan Pakistan759
10Japan Japan724

Sveriges försvarsindustri

Sveriges historiska alliansfrihet och tidigare neutralitetspolitik som säkerhetspolitisk strategi har lagt grunden för en stark inhemsk försvarsindustri, då neutraliteten i hög grad krävde självförsörjning på försvarsmateriel då man inte vill göra sig beroende av andra länder. På senare år har Sverige dessutom utvecklats till en av världens största exportörer av försvarsmateriel i förhållande till BNP och capita.[3][4] Åren 2001 till 2011 fyrdubblades svensk krigsmaterielexport.[5] Branschorganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) redovisar i siffror från 2021 att de över 150 medlemsföretagen på försvarsmarknaden omsatte totalt 47 972 miljoner kronor[6].

Under 2020 fanns det 293 stycken svenska företag, myndigheter och privatpersoner registrerade som innehade tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd för krigsmateriel.[7] Dessa står under tillsyn av Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och är skyldiga att lämna redovisningar till myndigheten. Försvarsindustrin omsatte år 2020 30,5 miljarder svenska kronor för fakturerad krigsmateriel inom och utom Sverige.[8] Försvarsindustrin säger sig vara den mest forskningsintensiva branschen i Sverige i förhållande till omsättning.[9] 18% av omsättningen läggs på forskning och utveckling. Av branschens cirka 30 000 anställda så är en tredjedel ingenjörer.[10]

Exporten av försvarsmateriel är strikt bevakad av exportkontrollen, vilket är ett tillståndsförfarande som bygger på både internationella och nationella regelverk. Syftet med exportkontrollen är att säkerställa icke-spridning, alltså att det som exporteras hamnar hos avsedd mottagare och används för det avsedda syftet. Exportkontrollregelverket är komplext ur många aspekter, men kanske framförallt avseende vilken teknologi som behöver kontrolleras. Det finns två huvudkategorier, krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden (PDA), där den senare innefattar civil teknologi som kan ha en militär tillämpning. Gråzonen i vad som utgör PDA är stor i och med framväxande teknologier såsom autonoma system och artificiell intelligens. Exporttillstånd ges av ISP och varje enskild exportaffär bedöms enskilt och med utgångspunkt ur Sveriges försvars-säkerhets- och utrikespolitiska intressen samt utifrån gällande regelverk.

Sveriges största försvarsföretag

Fem av Saab:s klssiska jakt- och attackflygplan under en uppvisning över Stockholm i samband med att Carl XVI Gustaf firade 50 år på tronen 2023.

Ett mindre antal företag står för merparten av den svenska omsättningen inom försvarsindustrin. De fem största försvarsföretagen och myndigheterna inom och utom landet sett till fakturerad försvarsmateriel under 2020[7] visas i tabellen nedan.

FöretagVärdeHuvudsakligt materielområde
1Saab AB, Aeronautics6 716 460 038Stridsflygplan
2Saab AB, Surveillance5 611 284 478Sensor- och ledningssystem
3Saab Dynamics AB3 722 564 528Missil- och markstridssystem
4Saab Kockums AB, Malmö2 215 940 000Yt- och undervattensfartyg
5BAE Systems Hägglunds AB1 844 598 216Bepansrade fordon

Kontroverser

Boforsaffären avslöjades på 1980-talet, och omfattade vapensmuggling till diktaturer, och mutor till Indiska beslutsfattare. Stora dolda belopp har överförts från BAE Systems till beslutsfattare i tre av de fyra länder till vilka Saab 39 Gripen har exporterats eller hyrts ut, samt även till Grekiska makthavare i samband med försäljning av radarsystemet Erieye. År 2012 avslöjades Projekt Simoom eller Saudiaffären som var ett kontroversiellt samarbete mellan Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Saudiarabien i syfte att bygga en vapenfabrik i Saudiarabien.

Se även

Referenser

  1. ^ ”Materielförsörjningsstrategi. För vår gemensamma säkerhet. SOU 2022:24.”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/49f07e/contentassets/c4e9c8e487314030b8a4d5830b3e274c/sou-2022_24_webb.pdf#page=117. Läst 8 september 2022. 
  2. ^ [a b] ”Importer/exporter TIV tables”. SIPRI. Arkiverad från originalet den 14 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130214003447/http://armstrade.sipri.org/armstrade/page/toplist.php. Läst 4 mars 2015. 
  3. ^ Svensk vapenexport slår rekord, Dagens nyheter 2011-12-07.
  4. ^ SVT. "Vapenexport per capita 2013 Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine.", Svenska freds- och skiljedomsföreningens, beräkningar baserade på statistik from SIPRI och FN, 4 april 2014. Läst den 26 juni 2014.
  5. ^ Svensk vapenexport på kraftig uppgång, Nyheterna.se 2011-01-30
  6. ^ ”Branschstatistik 2021 – Historisk tillväxt på försvarsmarknaden”. SOFF. 27 juni 2022. https://soff.se/2022/06/27/branschstatistik-2021-historisk-tillvaxt-pa-forsvarsmarknaden/. Läst 29 september 2022. 
  7. ^ [a b] ”Regeringens skrivelse 2020/21:114 Strategisk exportkontroll 2020 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden”. 8 april 2021. Arkiverad från originalet den 19 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210719073507/https://www.regeringen.se/497174/contentassets/94cf4ea4df01432a8bc50861385f360c/202111400webb.pdf. Läst 13 oktober 2021. 
  8. ^ ”Regeringens skrivelse 2020/21:114 Strategisk exportkontroll 2020 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden s. 42”. Arkiverad från originalet den 19 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210719073507/https://www.regeringen.se/497174/contentassets/94cf4ea4df01432a8bc50861385f360c/202111400webb.pdf. Läst 13 oktober 2021. 
  9. ^ ”Verksamhetsplan 2015”. SOFF. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402153127/http://soff.se/$-1/file/filarkiv/soff/extranet-file-archive-80811/soff-verksamhet/diverse-dokument/soffverksamhetsplan2015webben.pdf. Läst 4 mars 2015. 
  10. ^ ”Presentation”. SOFF. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402111226/http://soff.se/$-1/file/filarkiv/soff/extranet-file-archive-80811/presentationer/2014-09-11-soff-grundpresentation.pdf. Läst 4 mars 2015. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats