Valutaormen

Valutaormen, även känd som ormen i tunneln, var ett första försök till monetärt samarbete i Europa efter Bretton Woodssystemets kollaps 1971. Syftet med valutaormen var att binda de nationella valutorna inom Europeiska ekonomiska gemenskapen till varandra för att minska växelkursfluktuationerna.[1] ”Ormen i tunneln” syftade på det fluktuationsband (”tunneln”) som varje nationell valuta (”ormen”) var tvungen att hålla sig inom. Valutaormen var början på det som senare utvecklade sig till eurosamarbetet.

Den 8 oktober 1970 presenterade Luxemburgs premiärminister Pierre Werner en rapport, Wernerrapporten, med en plan för hur en ekonomisk och monetär union skulle kunna skapas inom Europeiska ekonomiska gemenskapen. Planen bestod av tre olika etapper, varav den första innebar att det ekonomiska samarbetet skulle fördjupas och att växelkursfluktuationerna mellan de nationella valutorna inom gemenskapen skulle minskas.[1]

Efter Bretton Woodssystemets kollaps 1971 var de europeiska valutorna knutna till den amerikanska dollarn med ett fluktuationsband på ±2,25 procent. Eftersom fluktuationsbandet endast var satt i förhållande till den amerikanska dollarn, och inte inbördes mellan de europeiska valutorna, kunde fluktuationerna mellan de europeiska valutorna vara så stora som ±4,5 procent. För att minska växelkursfluktuationerna kom medlemsstaterna inom Europeiska ekonomiska gemenskapen överens om att binda sina valutor till varandra och valutaormen inrättades följaktligen i mars 1972.[1]

Redan 1973 kollapsade valutaormen till följd av att den amerikanska dollarn började flyta, något som den ursprungliga Wernerrapporten inte hade förutsett. Oljekrisen 1973 och stora skillnader i den ekonomiska politiken i medlemsstaterna ledde till att flera valutor tvingades att lämna valutaormen. I praktiken utvecklades valutaormen till att bli ett utvidgat valutaområde för den tyska marken, bestående av Tyskland, Benelux och Danmark. På grund av detta ersattes valutaormen den 13 mars 1979 av Europeiska monetära systemet.

Se även

Referenser

  1. ^ [a b c] ”The European currency snake” (på engelska). CVCE. https://www.cvce.eu/en/education/unit-content/-/unit/02bb76df-d066-4c08-a58a-d4686a3e68ff/38cf7d33-69b8-4550-a648-67f433ac14a1. Läst 21 februari 2022. 
Eurosamarbetets historia och vägen mot en ekonomisk och monetär union
Wernerrapporten (1970) · Valutaormen (1971–1979) · Europeiska fonden för monetärt samarbete (1973–1993) · Europeiska monetära systemet (1979–1998) · Europeiska valutaenheten (1979–1998) · Delorsrapporten (1989) · Europeiska monetära institutet (1994–1998) · Införandet av euron (1999) · Eurokrisen (2009–2018)
Europeiska flagganEU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.

Media som används på denna webbplats

Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.