Félix Vallotton

Félix Vallotton
Självporträtt, 1897
Född	Félix Édouard Vallotton[1] 28 december 1865[2][3][4] Lausanne[5][6][7], Schweiz
Död	29 december 1925[8][2][9] (60 år) Neuilly-sur-Seine[10][11][7]
Begravd	Montparnassekyrkogården
Medborgare i	Schweiz[11][12] och Frankrike[11][13][12]
Utbildad vid	Académie Julian
Sysselsättning	Målare[11][14][15], gravör[15], författare[14], grafiker[14], bildkonstnär[16], xylograf[11], illustratör[11], skulptör[17], konstkritiker[11], tidningsredaktör
Maka	Gabrielle Bernheim (g. 1899–)[18]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Félix Vallotton, född 28 december 1865 i Lausanne, död 29 december 1925 i Paris, var en schweizisk-fransk konstnär och författare.

Vallotton reste till Paris som sextonårig och blev fransk medborgare år 1900.^[19] Han debuterade som målare 1885 med en gruppbild men målade också interiörer, landskap och nakenbilder.

Han var ansluten till Nabisgruppen under 1890-talet och ställde ut bland annat på Musée du Luxembourg.

Vallotton är känd för sina träsnitt, bland annat i tidskriften Pan, och illustrationer i Jules Renards böcker.

Valloton målade också affischer och hans motiv karakteriseras ofta av kraftiga skuggor. Motiv och stil ändrades kraftigt under hans livstid då han inspirerades av den franska nyklassiska målaren Jean-Auguste-Dominique Ingres och hans kalla och brutala realism.^[19]

• 
  Självporträtt, 1885
• 
  Patienten, 1892
• 
  Valsen, 1893
• 
  Röda kammaren, 1898
• 
  Bollen, 1899
• 
  Tre kvinnor och en liten flicka leker i vattnet, 1907
• 
  Honfleur i dimma, 1911
• 
  Den svarta och den vita, 1913
• Landskap, 1918
• 
  Naken kvinna, 1921

• 
  Porträtt av Robert Schumann, 1893
• 
  Självporträtt, 1895
• 
  Lathet, 1896
• 
  Natten, 1897
• 
  Det övertygande skälet, 1898
• 
  Familjen, 1899

• Wikimedia Commons har media som rör Félix Vallotton.
  Bilder & media
• Félix Vallotton på Satirarkivet