Vallentuna kommun
| Vallentuna kommun Kommun | |
 Vallentuna kulturhus | |
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Vallentuna kommunvapen | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Stockholms län |
| Centralort | Vallentuna |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 34 999 ()[2] |
| Areal | 368,45 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 357,72 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 10,73 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 97,84 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°35′00″N 18°12′00″Ö / 59.583333333333°N 18.2°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Storstad | Storstockholm |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Attunda domkrets (–) Södra Roslags domsaga (–) Stockholms läns västra domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0027[4] |
| Anställda | 1 875 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0115[6] |
| GeoNames | 2665451 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Vallentuna kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Vallentuna.
Området består av ett sjörikt sprickdalslandskap. Denna är på höjderna bevuxen med skog medan dalgångar består av uppodlade lerjordar. Närheten till Stockholm präglar det lokala näringslivet. I början av 2020-talet dominerade tjänste- och handelsnäringarna stort.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit starkt positiv. Fram till 2020 hade invånarantalet ökat med nästan 300 procent. Efter valen på 2010-talet har kommunen styrts av Alliansen.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Angarn, Frösunda, Kårsta, Markim, Orkesta, Vada, Vallentuna och Össeby-Garn. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Vid kommunreformen 1952 sammanlades kommunerna till Vallentuna landskommun och den då bildade Össeby landskommun.
Vallentuna kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Vallentuna och Össeby landskommuner.[7]
Kommunen ingick från bildandet till 1977 i Stockholms läns västra domsaga, från 1977 till 2007 i Södra Roslags domsaga och från 2007 i Attunda domsaga.[8]
Geografi
Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland och gränsar i norr och nordöst till Norrtälje kommun, i sydöst till Österåkers kommun, i söder till Täby kommun, i sydväst till Upplands Väsby kommun och i nordväst till Sigtuna kommun, alla i Stockholms län.
Topografi och hydrografi
I västra delen av kommunen domineras berggrunden av granit medan den östra delen domineras av gnejsgranit med inslag av grönsten. Ett sjörikt sprickdalslandskap präglar området. Denna är på höjderna täckt med morän och bevuxen med skog medan dalgångar består av uppodlade lerjordar.
I östra delen av kommunen finns Tärnanområdet. Där blandas artrika ängs- och hagmarker med vildmarksliknande skogsområden. Ett vitt förgrenat åsystem förbinder de många sjöarna. Vid exempelvis Angarnssjöängen, nordöst om tätorten Vallentuna, förekommer sankmarker med ett rikt växt- och fågelliv.[9]
Naturskydd
År 2022 fanns fyra naturreservat i Vallentuna kommun: Angarssjöängen, Exerman-Hersby, Trehörningsskogen och Åttesta.[10]
Angarssjöängen är 565 hektar och bildades 1982. Delar av området är även skyddat enligt Natura 2000. Reservatet består av våtmark, sjö och odlingslandskap och lockar fågelarter som sångsvanar, gäss, tranor, brushanar och grönbenor.[11]
Exerman-Hersby bildades 2003 och är 68 hektar. Området sträcker sig in I Österåkers kommun. Reservatet består av barrskog och sumpskog som skyddats i syfte att "bevara ett för naturvården och vetenskapen värdefullt urskogsliknande naturområde och dess skyddsvärda växt- och djurliv".[12] Ett annat reservat som sträcker sig in i Österåkers kommun är Trehörningsskogen som bildades 2000. Reservatet är en del av ett större område som är klassat som riksintressant för friluftslivet. Det är 179 hektar och består av barrskog, sjö och våtmark.[13]
Åttesta bildades 2012 och är 46,6 hektar. Området utgörs av blandskog och barrskog. Där hittas arter som grynig blåslav och tallticka.[14]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Vallentuna församling och Össeby församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i åtta distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[15]
Tätorter
År 2020 bodde 84,3 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[16] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det åtta tätorter i Vallentuna kommun:[17]
| Tätort | Befolkning (2020) |
|---|---|
| Vallentuna* | 25 056 |
| Lindholmen | 1 186 |
| Karby | 838 |
| Kårsta | 513 |
| Ekskogen, Älgeby och Långsjötorp | 347 |
| Johannesudd | 306 |
| Ekskogen | 263 |
| Brottby | 248 |
- Delar av Vallentuna återfinns i Täby kommun. Befolkningsstatistiken avser den del som återfinns i Vallentuna kommun.
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen, vilka samlade 26 av 41 mandat. Alliansen fortsatte styra även efter valet 2014, då samlade partierna 23 av 41 mandat i kommunfullmäktige.
Efter valet 2018 fick Alliansen 58 procent av rösterna och kunde fortsätta styra i majoritet.[18] Även efter valet 2022 fortsatte Alliansen styra.[19]
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige hade fram till valet 2018 41 mandat i kommunfullmäktige. Därefter har kommunfullmäktige 51 mandat.[9]
Presidium
| Presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Ray Idermark |
| Förste vice ordförande | KD | Michel Louis |
| Andre vice ordförande | S | Kenneth Bylund |
Källa:[20]
Lista över kommunfullmäktiges ordförande
| Namn och parti | Period | |
|---|---|---|
| M | Bengt-Olof Andersson | 1994–1998 |
| M | Jan Birgersson | 1998–2004 |
| M | Bo Ivgren | 2004–2006 |
| M | Ray Idermark | 2006– |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SKP | ÖVR | SD | NYD | DX | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 1 | 17 | 9 | 8 | 6 |
| 41 | 93,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 2 | 14 | 12 | 6 | 7 |
| 41 | 93,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 13 | 11 | 6 | 9 |
| 41 | 93,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 2 | 12 | 1 | 9 | 5 | 1 | 11 |
| 41 | 90,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 12 | 2 | 1 | 8 | 1 | 1 | 14 |
| 41 | 91,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 2 | 11 | 2 | 1 | 5 | 4 | 1 | 15 |
| 41 | 89,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 1 | 10 | 3 | 2 | 5 | 4 | 1 | 15 |
| 41 | 85,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 1 | 8 | 2 | 2 | 1 | 3 | 4 | 2 | 18 |
| 41 | 87,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 1 | 11 | 2 | 3 | 4 | 3 | 1 | 16 |
| 41 | 86,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 3 | 9 | 2 | 1 | 4 | 2 | 4 | 16 |
| 41 | 81,52 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 13 | 2 | 1 | 4 | 6 | 4 | 11 |
| 41 | 81,09 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 1 | 9 | 2 | 1 | 5 | 4 | 3 | 16 |
| 41 | 83,52 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 1 | 8 | 4 | 1 | 1 | 5 | 4 | 2 | 15 |
| 41 | 85,13 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 1 | 10 | 4 | 3 | 5 | 4 | 2 | 12 |
| 41 | 86,41 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 10 | 3 | 7 | 6 | 5 | 3 | 15 |
| 51 | 87,19 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 2 | 11 | 2 | 8 | 5 | 4 | 2 | 17 |
| 51 | 83,75 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
| Presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Johan Skog |
| Förste vice ordförande | L | Ylva Mozis |
| Andre vice ordförande | S | Jerri Bergström |
Källa:[21]
Lista över kommunstyrelsens ordförande
| Namn och parti | Period | |
|---|---|---|
| M | Birgitta Almlöf | 1994–2002 |
| M | Sten- Åke Adlivankin | 2002–2006 |
| M | Örjan Lid | 2006–17 juni 2015 |
| M | Parisa Liljestrand | 17 juni 2015–18 oktober 2022 |
| M | Johan Skog | 14 november 2022– |
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Närheten till Stockholm präglar det lokala näringslivet. I början av 2020-talet stod tillverkningsindustrin för cirka sex procent av sysselsättningen i kommunen och tjänste- och handelsnäringarna dominerade stort.[9] År 2020 var den största privata arbetsgivaren Nära AB med 325 anställda. Den största arbetsgivaren var dock kommunen med 1 550 årsarbetande.[22]
Kommunen har ett stort negativt pendlingsnetto.[9]
Infrastruktur
Transporter
Från söder mot nordöst genomkorsas kommunen av E18 varifrån länsväg 268 tar av åt öster vid Karby. Järnvägen Roslagsbanan har en västligare sträckning i nord-sydlig riktning. Den trafikeras av Storstockholms Lokaltrafik med stopp vid Kragstalund, Bällsta, Vallentuna, Ormsta, Molnby, Lindholmen, Frösunda, Ekskogen och Kårsta (ändstation).
Utbildning
År 2022 fanns 14 grundskolor i kommunen varav fem var fristående.[23] Samtidigt fanns två gymnasieskolor, det kommunala Vallentuna gymnasium och det fristående Ikasus som riktar sig till elever i behov av särskilt stöd.[24]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 34 999 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 75:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Vallentuna kommun 1970–2020[25] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 12 711 | |||
| 1975 | 14 886 | |||
| 1980 | 17 603 | |||
| 1985 | 19 511 | |||
| 1990 | 22 186 | |||
| 1995 | 23 457 | |||
| 2000 | 25 228 | |||
| 2005 | 27 397 | |||
| 2010 | 30 114 | |||
| 2015 | 32 380 | |||
| 2020 | 34 119 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 6 235, eller 18,65 % av befolkningen (hela befolkningen: 33 432 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 3 458, eller 13,35 % av befolkningen (hela befolkningen: 25 905 den 31 december 2002).[26]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Vallentuna kommun.[27]
| Nr | Födelseland | Antal | Andel (%) | Andel i hela riket |
|---|---|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 29 130 | 83,58 | 79,61 |
| 2 |  Finland | 551 | 1,58 | 1,26 |
| 3 |  Polen | 492 | 1,41 | 0,94 |
| 4 |  Iran | 375 | 1,08 | 0,81 |
| 5 |  Irak | 303 | 0,87 | 1,40 |
| 6 |  Tyskland | 208 | 0,60 | 0,53 |
| 7 |  Litauen | 203 | 0,58 | 0,17 |
| 8 |  Thailand | 193 | 0,55 | 0,43 |
| 9 |  Kina | 173 | 0,50 | 0,37 |
| 10 |  Storbritannien | 155 | 0,44 | 0,31 |
Kultur
Kulturarv
Runt Vallentunasjön finns världens runrikaste bygd, även kallad Runriket.[28] Området sträcker sig även in i Täby kommun och längs vägen finns kulturarv som Gullbron, Vallentuna kyrka och Arkils tingstad.[29] På Vada sjökullar finns Vada medeltidskyrka. Intill ligger tre gravhögar på rad som kan liknas vid de i Gamla Uppsala. Dessutom finns där drygt 100 gravar inom det gravfält från järnåldern där gravarna ligger. På Vasakullen finns ett minnessten från 1866. Detta i närheten av ruinen efter den befästa medeltida sätesgården där man tror att Gustav Vasa föddes.[30]
Kommunvapen
Blasonering: Sköld delad av silver, vari en röd örn, och av grönt, vari en bila av guld mellan två sexuddiga stjärnor, likaledes av guld.
Vapnet skapades efter sammanläggningen 1952. Symbolerna hämtades ur Vallentuna och Seminghundra häraders sigill. Vid nybildningen 1971 tillfördes ytterligare församlingar, men vapnet ändrades inte.
Se även
- Personer med anknytning till Vallentuna kommun
Källor
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b c d] ”Vallentuna - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vallentuna. Läst 8 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat.html. Läst 8 oktober 2022.
- ^ ”Angarnssjöängen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/angarnssjoangen.html. Läst 8 oktober 2022.
- ^ ”Exerman-Hersby”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/exerman-hersby.html. Läst 8 oktober 2022.
- ^ ”Trehörningsskogen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/trehorningsskogen.html. Läst 8 oktober 2022.
- ^ ”Åttesta”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/attesta.html. Läst 8 oktober 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0115&id2=null. Läst 8 oktober 2022.
- ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 8 oktober 2022.
- ^ ”Kommunstyret klart i Vallentuna”. www.mitti.se. 23 oktober 2018. https://www.mitti.se/nyheter/kommunstyret-klart-i-vallentuna/lmrjw!4772713/. Läst 8 oktober 2022.
- ^ Bergman, Tommy; Åberg, Lisa (23 oktober 2022). ”Här är partierna som styr i din kommun efter valet 2022”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/har-ar-partierna-som-styr-i-din-kommun-efter-valet-2022. Läst 23 oktober 2022.
- ^ ”Kommunfullmäktige”. Vallentuna kommun. https://vallentuna.tromanpublik.se/organisation/721a1968-4593-4d8f-a17d-2c71a8c6acdf. Läst 15 mars 2024.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. Vallentuna kommun. https://vallentuna.tromanpublik.se/organisation/68122ef6-b156-4d8c-ab3e-13acaebe88e5. Läst 15 mars 2024.
- ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 8 oktober 2022.
- ^ ”Grundskolor i kommunen”. www.vallentuna.se. https://www.vallentuna.se/forskola-och-skola/grundskola-och-fritidshem/grundskolor-i-kommunen/. Läst 8 oktober 2022.
- ^ ”Gymnasium”. www.vallentuna.se. https://www.vallentuna.se/forskola-och-skola/gymnasium/. Läst 8 oktober 2022.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
- ^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 18 april 2023.
- ^ ”Kulturhistoria, kulturarv och kulturmiljö”. www.vallentuna.se. https://www.vallentuna.se/fritid-och-kultur/kultur/kulturmiljo/. Läst 8 oktober 2022.
- ^ ”Runrikets besöksmål”. www.runriket.se. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221008174446/https://www.runriket.se/sv/besoksmal/. Läst 8 oktober 2022.
- ^ ”KULTURMILJÖPROGRAM FÖR VALLENTUNA KOMMUN” (PDF). Vallentuna kommun. 6 september 2010. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221007165455/https://dok.vallentuna.se/file/kultur%20och%20bibliotek/kulturmilj%C3%B6webben/KMP_webbversion2011.pdf. Läst 8 oktober 2022.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Vallentuna kommun.- Vallentuna kommun
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg)
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: User:Kildor
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Kulturhuset i Vallentuna
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Vallentuna kommun
World file:
49.33335686883619076
0
0
-49.33335686883619076
1997822.30367024638690054
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Vallentuna Municipality in Stockholm County
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se