Valerij Brjusov

Valerij Brjusov
Född	1 december 1873 (g.s.)[1][2][3] ​eller ​13 december 1873[4] Moskva[5][6][7]
Död	9 oktober 1924[5][8][9] Moskva[5][6][10]
Begravd	Novodevitjekyrkogården
Andra namn	Валерий Маслов, Аврелий[11][12], В. Бакулин[13][12], Нелли[14][12], В. А. Маслов[15], Даров[12], 3. Фукс[12], Ptyx[12] och К. Веригин
Medborgarskap	Kejsardömet Ryssland och Sovjetunionen
Utbildad vid	Moskvauniversitetet, 1899 Frantz Krejman-gymnasiet, 1889 Polivanovskaja gymnasium, 1893
Sysselsättning	Poet[4], filosof, prosaist[4], dramatiker, historiker, litteraturhistoriker, litteraturkritiker, författare[5], översättare, litteraturvetare[4]
Arbetsgivare	Moskva bys folkelige universitet
Politiskt parti
Sovjetunionens kommunistiska parti (1920–)[5]
Maka	Joanna Brjusova (g. 1897–1924)
Föräldrar	Jakov Brjusov
Namnteckning
Redigera Wikidata

Valerij Jakovlevitj Brjusov (ryska: Валерий Яковлевич Брюсов) född 13 december 1873 i Moskva, död 9 oktober 1924 i Moskva, var en rysk författare.

Brjusov framträdde kring sekelskiftet 1900 med en rad diktsamlingar i "dekadenternas" stil och blev snart genom teoretiserande litteraturutläggningar den nya "symbolistiska" skolans främsta talesman. Brjusovs lyrik publicerades under pompösa, oftast utländska titlar såsom Chefs d'oeuvre och Urbi et orbi med flera. Bland hans främst verk märks romanen Eldängeln (1907), som skildrar häxprocessernas Tyskland med sin ockultism och soldateskråhet. Romanen ligger till grund för Sergei Prokofjevs opera ”Brinande ängeln”. I samband med revolutionen 1917 valde Brjusov att stödja bolsjevikerna.

Han visade ett stort intresse för västeuropeisk litteratur, särskilt modern fransk och belgisk, men var även intresserad av Skandinavien. Bland annat skrev han naturpoemet Till Sverige.^[16]

Brjusov ligger begravd på Novodevitjekyrkogården

Han hade en egen tidskrift - "Vesy" (Весы́) Vågen, (upphörde 1909)

Bibliografi (utgivet på svenska)

• Den brinnande ängeln (översättning Kjell Johansson, Murbräckan, 2005)

Noter