VR Dm7
| Dm7 (och Dm6) | |
 (c) I, Matthewross, CC BY-SA 3.0 Dm7-tåg på Helsingfors järnvägsstation, 1987 | |
| Även kallad | Lättähattu ("platthatt") |
|---|---|
| Fordonstyp | Rälsbuss |
| Tillverkare | Valmets flygplansfabrik, Tammerfors, på licens av Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad |
| Längd (över buffert) | 16,66 meter |
| Bredd | 3,10 meter |
| Höjd | 3,40 meter |
| Vikt | 15–18 ton |
| Drivhjulsdiameter | 790 mm (Dm7) 613 mm (Dm6) |
| Spårvidd | 1524 mm |
| Drivmedel | Dieselolja |
| Effekt | 130 kW (Valmet 815 D) |
| Maxhastighet | 95 km/h (senare 115 km/h) |
| Sittplatser | 64 |
| Operatörer | Statsjärnvägarna (VR) |
| I tjänst | 1954–1988 |
| Antal i tjänst | Dm7: 197 Dm6: 15 |
VR Dm7, och dess förproduktionsserie VR Dm 6, var en typ finländska dieseldrivna rälsbussar, som byggdes av Valmet 1954–1963 på licens från Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad för Statsjärnvägarna (VR). Rälsbussarna fick det folkliga namnet lättähattu (svenska: "platthatt"). Namnet lättähattu kom från ungdomsmodet i Finland vid mitten av 1950-talet, då yngre män bar filthattar,[1] som imiterade pork pie-hattar från amerikanska filmer. Namntävlingen som anordnades av VR vanns visserligen av förslaget "Sinikko", men detta namn blev aldrig etablerat.
Historik
I början av 1950-talet behövde Statsjärnvägarna dieseldrivna motorvagnståg för att konkurrera med landsvägsbussar i trafiken på kortare sträckor. År 1952 beställde Statsjärnvägarna sju Dm6 av Valmet och året därpå ytterligare åtta. Konstruktionen var baserad på SJ YCo4 och TGOJ YCo, tillverkade av Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad i Umeå.
Efter en testperiod för Dm6 beställdes under följande år 197 av den modifierade modellen Dm7, med framför allt större hjul. Rälsbussarna var i reguljär trafik till 1988.
Bevarade vagnar
20 exemplar av Dm7 finns hos finländska museijärnvägar. Nr 4020 finns på Finlands järnvägsmuseum i Hyvinge.
Bildgalleri
Hopkopplade motorvagnar
Interiör i motorvagn från Borgå museijärnväg, 2023
Fyravagnståg mellan Pieksämäki och Jyväskylä, 2013
En Dm7 ombyggd till arbets- och inspektionsvagn littera Ttv 15 på bangården i Böle, 2017
Referenser
- Denna artikel är baserad på artikeln VR Class Dm7 på engelskspråkiga Wikipedia.
Noter
| ||||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Pete, Licens: CC BY 2.0
Finnish Railway Museum operates a train of historic railcars from Helsinki to Porvoo. This is our train pulling into platform 11 at Helsinki ready for boarding.
The route follows the main line part of the way, then branches onto a line that is used only for freight. From there it branches onto a preserved rail line that hasn't been modernised, but that runs into Porvoo.
The hardware is interesting, consisting of three powered railcars plus a trailer all from the 1950s and built under licence in the Valmet factory in Finland. They're based on Swedish railcars, and for power use an engine based on a Scania unit, being a normally aspirated 8.1 litre straight eight producing 180hp.
The hardware is interesting, consisting of three powered railcars plus a trailer all from the 1950s and built under licence in the Valmet factory in Finland. They're based on Swedish railcars, and for power use an engine based on a Scania unit, being a normally aspirated 8.1 litre straight eight producing 180hp.
Författare/Upphovsman: Vesahjr, Licens: CC BY-SA 3.0
Dm7-juna Jyväskylässä heinäkuussa 2013
(c) I, Matthewross, CC BY-SA 3.0
Restored VR class Dm7 diesel railcars (no. 4207 etc.) at Helsinki Central railway station, Finland (having just arrived on a service from Porvoo)
Författare/Upphovsman: Pete, Licens: CC BY 2.0
I'm not quite sure what the colour schemes are about, but they made for a striking contrast.
Författare/Upphovsman: Antti Leppänen, Licens: CC BY 4.0
Ttv electric maintenance vehicle no. 15 at Pasila lower yard, Helsinki