VM i snooker

Snookerturneringar 2023/2024

Rankingturneringar

Championship League

European Masters

British Open

English Open

Wuhan Open

Northern Ireland Open

International Championship

UK Championship

Snooker Shoot-Out

Scottish Open

World Grand Prix

German Masters

Welsh Open

Players Championship

World Open

Tour Championship

Världsmästerskapet

Inbjudningsturneringar

Shanghai Masters

Champion of Champions

Masters

Championship League

World Masters of Snooker

World Mixed Doubles

Tidigare turneringar

Rankingturneringar

Inbjudningsturneringar

För artiklar om världsmästerskapet årsvis, se rutan i botten av artikeln

VM i snooker, världsmästerskapet i biljardformen snooker, har avgjorts, med vissa undantag, varje år sedan 1927 och spelas sedan 1977 i april-maj i The Crucible Theatre i Sheffield, England. I huvudturneringen deltar 32 spelare sedan 1982, varav de 16 högst rankade är direktkvalificerade. Övriga spelare får spela kvalificeringsmatcher för att få delta i huvudturneringen. Den regerande världsmästaren (2024) är Kyren Wilson.

VM avgjordes första gången 1927 och den blivande vinnaren och tidiga 1900-talets gigant, engelsmannen Joe Davis, var med och arrangerade tävlingen. VM hölls inte (som idag) i en enda arena, utan spreds ut på flera olika orter. I den första turneringen deltog sammanlagt 10 spelare. Förstapriset var 6,50 brittiska pund.

Under de följande åren, fram till 1940 då man gjorde uppehåll för andra världskriget, hölls VM i flera olika orter men Joe Davis vann samtliga dessa turneringar, ett rekord som knappast kommer att slås. Davis var den totalt dominerande spelaren i världen under denna tidsperiod och hade inte någon större konkurrens.

År 1946 då VM-turneringarna återupptogs vann Davis sin 15:e och sista titel. Han deltog därefter aldrig mer i VM och förlorade alltså aldrig någon VM-match. En av de dominerande spelarna i tomrummet efter Joe Davis var hans yngre bror Fred Davis som hade förlorat finalen mot brodern 1940 och nu själv fick vinna några VM-turneringar under 1940- och 1950-talet. Fred Davis gick för övrigt till semifinal i VM så sent som 1978, vid 64 års ålder.

VM fick från och med 1952 konkurrens av World Matchplay som lockade fler av de bästa spelarna. Endast två spelare deltog i VM 1952 och detta fick till följd att VM tillfälligt lades ned från och med 1953 fram till 1963. Även World Matchplay lades ned efter 1957 års turnering, och det fåtal professionella spelare som nu fanns i världen kunde i princip bara tjäna pengar på uppvisningsmatcher. VM återinstiftades dock 1964, men nu i ett nytt format med utmanarmatcher. Precis som inom boxningen utsågs nu världsmästare genom att en spelare utmanade den regerande världsmästaren. I den första utmanarmatchen om VM besegrade engelsmannen John Pulman Fred Davis med 19 frames mot 16. Pulman fortsatte att dominera snookern under 1960-talet med sammanlagt sju vunna titelmatcher, den sista år 1968 mot australiensaren Eddie Charlton.

År 1969 inleddes den "moderna eran" då VM återgick till sitt tidigare format som utslagsturnering, i början med åtta deltagare. Den första utslagsturneringen vanns av engelsmannen John Spencer. Vid denna tid tog matcherna mycket lång tid och spelades över flera dagar, redan kvartsfinalerna spelades i bäst av 49 frames och finalen i bäst av 73 frames. År 1970 vann walesaren Ray Reardon sin första av sammanlagt sex titlar under 1970-talet. Han slog Pulman i finalen med 37-33. Reardon dominerade under 1970-talet snookern med Spencer och den unge nordirländaren Alex Higgins som främsta utmanare.

Snooker-VM sponsrades 1976 för första gången av tobaksbolaget Embassy – ett sponsoravtal som upphörde först 2005 efter att tobaksreklam förbjudits i Storbritannien och snooker-VM var under denna tid mer eller mindre synonymt med ordet Embassy. Året därpå, 1977, spelades snooker-VM för första gången i The Crucible Theatre i Sheffield och har fortsatt att spelas där sedan dess. Tidigare under 1970-talet hade VM anordnats på olika ställen, bland annat i Australien, och ibland under mycket lång tidsperiod. I och med flytten till The Crucible Theatre började BBC sända mer regelbundet från VM vilket hjälpte till att göra snookern så stor som den är idag.

Ray Reardon, John Spencer och Alex Higgins som alla hade vunnit VM före flytten till Sheffield fick också vinna i The Crucible, men det var engelsmannen Steve Davis (ej släkt med Joe och Fred Davis) som blev den förste dominanten i den nya arenan med sina sex titlar på 1980-talet. Han deltog även i den mest berömda finalen 1985 då han förlorade mot nordirländaren Dennis Taylor med 18–17 efter det sista framets sista och avgörande svarta boll. Snookern hade nu blivit en enormt populär TV-sport. 1982 spelades VM för första gången med 32 spelare, ett format som fortfarande används. Även matchernas längd hade nu i princip blivit samma som de är idag, med en final som spelas i bäst av 35 frames.

Davis sex segrar i The Crucible slogs på 1990-talet av skotten Stephen Hendry som lyckades vinna sju gånger. Efter Hendrys dominans har Ronnie O'Sullivan klivit fram som 2000-talets främste VM-spelare med sju titlar: den första 2001 och den senaste 2022.

Prispengarna har ökat rejält sedan 1960-talet då de nästan helt saknades. År 2019 fick vinnaren 500 000 pund, därtill fanns ett pris på 10 000 pund för högsta break i huvudturneringen.

År	Vinnare	Motståndare	Resultat
1927	Joe Davis	Tom Dennis	20 – 11
1928	Joe Davis	Fred Lawrence	16 – 13
1929	Joe Davis	Tom Dennis	19 – 14
1930	Joe Davis	Tom Dennis	25 – 12
1931	Joe Davis	Tom Dennis	25 – 21
1932	Joe Davis	Clark McConachy	30 – 19
1933	Joe Davis	Willie Smith	25 – 18
1934	Joe Davis	Tom Newman	25 – 23
1935	Joe Davis	Willie Smith	25 – 20
1936	Joe Davis	Horace Lindrum	34 – 27
1937	Joe Davis	Horace Lindrum	32 – 29
1938	Joe Davis	Sidney Smith	37 – 24
1939	Joe Davis	Sidney Smith	43 – 30
1940	Joe Davis	Fred Davis	37 – 36
1941–1945 hölls ingen turnering
1946	Joe Davis	Horace Lindrum	78 – 67
1947	Walter Donaldson	Fred Davis	82 – 63
1948	Fred Davis	Walter Donaldson	84 – 61
1949	Fred Davis	Walter Donaldson	80 – 65
1950	Walter Donaldson	Fred Davis	51 – 46
1951	Fred Davis	Walter Donaldson	58 – 39
1952	Horace Lindrum	Clark McConachy	94 – 49
World Matchplay (ej officiella VM-turneringar)
1952	Fred Davis	Walter Donaldson	38 – 35
1953	Fred Davis	Walter Donaldson	37 – 34
1954	Fred Davis	Walter Donaldson	39 – 21
1955	Fred Davis	John Pulman	37 – 34
1956	Fred Davis	John Pulman	38 – 35
1957	John Pulman	Jackie Rea	39 – 34
1958-1963 hölls ingen turnering
Utmanarmatcher
1964	John Pulman	Fred Davis	19 – 16
	John Pulman	Rex Williams	40 – 33
1965	John Pulman	Fred Davis	37 – 36
	John Pulman	Rex Williams	25 – 22 (matcher)
	John Pulman	Fred Van Rensburg	39 – 12
1966	John Pulman	Fred Davis	5 – 2 (matcher)
1968	John Pulman	Eddie Charlton	39 – 34
Utslagsturnering
1969	John Spencer	Gary Owen	37 – 24
1970	Ray Reardon	John Pulman	37 – 33
1971	John Spencer	Warren Simpson	37 – 29
1972	Alex Higgins	John Spencer	37 – 32
1973	Ray Reardon	Eddie Charlton	38 – 32
1974	Ray Reardon	Graham Miles	22 – 12
1975	Ray Reardon	Eddie Charlton	31 – 30
1976	Ray Reardon	Alex Higgins	27 – 16
The Crucible Theatre
1977	John Spencer	Cliff Thorburn	25 – 21
1978	Ray Reardon	Perrie Mans	25 – 18
1979	Terry Griffiths	Dennis Taylor	24 – 16
1980	Cliff Thorburn	Alex Higgins	18 – 16
1981	Steve Davis	Doug Mountjoy	18 – 12
1982	Alex Higgins	Ray Reardon	18 – 15
1983	Steve Davis	Cliff Thorburn	18 – 6
1984	Steve Davis	Jimmy White	18 – 16
1985	Dennis Taylor	Steve Davis	18 – 17
1986	Joe Johnson	Steve Davis	18 – 12
1987	Steve Davis	Joe Johnson	18 – 14
1988	Steve Davis	Terry Griffiths	18 – 11
1989	Steve Davis	John Parrott	18 – 3
1990	Stephen Hendry	Jimmy White	18 – 12
1991	John Parrott	Jimmy White	18 – 11
1992	Stephen Hendry	Jimmy White	18 – 14
1993	Stephen Hendry	Jimmy White	18 – 5
1994	Stephen Hendry	Jimmy White	18 – 17
1995	Stephen Hendry	Nigel Bond	18 – 9
1996	Stephen Hendry	Peter Ebdon	18 – 12
1997	Ken Doherty	Stephen Hendry	18 – 12
1998	John Higgins	Ken Doherty	18 – 12
1999	Stephen Hendry	Mark Williams	18 – 11
2000	Mark Williams	Matthew Stevens	18 – 16
2001	Ronnie O'Sullivan	John Higgins	18 – 14
2002	Peter Ebdon	Stephen Hendry	18 – 17
2003	Mark Williams	Ken Doherty	18 – 16
2004	Ronnie O'Sullivan	Graeme Dott	18 – 8
2005	Shaun Murphy	Matthew Stevens	18 – 16
2006	Graeme Dott	Peter Ebdon	18 – 14
2007	John Higgins	Mark Selby	18 – 13
2008	Ronnie O'Sullivan	Ali Carter	18 – 8
2009	John Higgins	Shaun Murphy	18 – 9
2010	Neil Robertson	Graeme Dott	18 – 13
2011	John Higgins	Judd Trump	18 – 15
2012	Ronnie O'Sullivan	Ali Carter	18 – 11
2013	Ronnie O'Sullivan	Barry Hawkins	18 – 12
2014	Mark Selby	Ronnie O'Sullivan	18 – 14
2015	Stuart Bingham	Shaun Murphy	18 – 15
2016	Mark Selby	Ding Junhui	18 – 14
2017	Mark Selby	John Higgins	18 – 15
2018	Mark Williams	John Higgins	18 – 16
2019	Judd Trump	John Higgins	18 – 9
2020	Ronnie O'Sullivan	Kyren Wilson	18 – 8
2021	Mark Selby	Shaun Murphy	18 – 15
2022	Ronnie O'Sullivan	Judd Trump	18 – 13
2023	Luca Brecel	Mark Selby	18 – 15
2024	Kyren Wilson	Jak Jones	18 – 14

Antal	Spelare
15	Joe Davis
7	John Pulman[a]
	Stephen Hendry
	Ronnie O'Sullivan
6	Ray Reardon
	Steve Davis
4	John Higgins
	Mark Selby
3	Fred Davis[b]
	John Spencer
	Mark Williams
2	Walter Donaldson
	Alex Higgins