VI. arméfördelningen (1893–1927)
VI. arméfördelningen | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | VI. arméfördelningen |
Datum | 1893–1927 |
Land | Sverige |
Försvarsgren | Armén |
Typ | Infanteriet |
Roll | Krigsförband |
Del av | Generalstaben |
Föregångare | 6. militärdistriktet |
Efterföljare | Norra arméfördelningen |
Storlek | Arméfördelning |
Högkvarter | Östersunds garnison |
Förläggningsort | Östersund |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga |
VI. arméfördelningen var en arméfördelning inom svenska armén som verkade i olika former åren 1893–1927. Förbandsledningen var förlagd i Östersunds garnison i Östersund.[1][2]
Historik
Genom 1892 års härordning bildades 6. arméfördelningen 1893, arméfördelningen ersatte då det tidigare 6. militärdistriktet. År 1902 antogs namnet VI. arméfördelningen. År 1910 omlokaliserades staben till Östersunds garnison i Östersund. I samband med försvarsbeslutet 1925 avvecklades VI. arméfördelningen, i dess ställe bildades den 1 januari 1928 Norra arméfördelningen.
Verksamhet
Arméfördelningschef hade en särskild stab, vilken bestod av 1 stabschef och 1 generalstabsofficer (båda på generalstabens stat), 2 såsom adjutanter ur underlydande truppförband kommenderade officerare, 1 fortifikationsofficer (på fortifikationens stat), 1 fördelningsintendent och 1 expeditionsintendent (på intendenturkårens stat), 1 fördelningsläkare och 1 fördelningsveterinär.
Inskrivningsområde
År 1925 omfattade VI. arméfördelningen följande inskrivningsområden: Gävleborgs, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens inskrivningsområden.[3]
Ingående enheter
1915
År 1915 bestod arméfördelningen av följande förband:[4]
- Hälsinge regemente (I 14)
- Västerbottens regemente (I 20)
- Jämtlands fältjägarregemente (I 23)
- Västernorrlands regemente (I 28)
- Norrlands dragonregemente (K 8)
- Norrlands artilleriregemente (A 4)
- Norrlands trängkår (T 3)
1925
År 1925 bestod arméfördelningen av nedan förband.[3]
- 11. infanteribrigaden: Hälsinge regemente (I 14) och Jämtlands fältjägarregemente (I 23)
- 12. infanteribrigaden: Västerbottens regemente (I 20) och Västernorrlands regemente (I 28)
- Norrlands dragonregemente (K 8)
- Norrlands artilleriregemente (A 4)
- Svea ingenjörkårs detachement i Östersund (Ing 1 Ö)
- Norrlands trängkår (T 3)
- Intendenturkompaniet i Sollefteå (Int 4)
Förläggningar och övningsplatser
Staben samt förbandsledningen för VI. arméfördelningen förlades 1893 till Gävle. Den 1 oktober 1894 förlades den till Norra Kyrkogatan 23 i Härnösand. Den 1 oktober 1910 flyttades staben en sista gång, och förlades då till Storgatan 53 i Östersund. År 1918 flyttades staben till Storgatan 47.[2]
Förbandschefer
- 1893–1894: Roger Björnstjerna
- 1894–1899: Gustaf Toll
- 1899–1905: Casten Warberg
- 1905–1910: Johan Wikander
- 1910–1916: Gustaf Wrangel
- 1917–1918: Erik Bergström
- 1919–1922: Carl Gustaf Hammarskjöld
- 1920–1921: Georg Nyström [a]
- 1922–1926: Carl Bastiat Hamilton
- 1926–1927: Peter Hegardt
Namn, beteckning och förläggningsort
|
|
Se även
Referenser
Anmärkningar
- ^ Georg Nyström var åren 1920–1921 tillförordnad chef.
Noter
- ^ ”Nedre norra arméfördelningen”. riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+9667c720-f7ab-4c83-8ba0-988e082f21ba&s=Balder. Läst 28 december 2018.
- ^ [a b] Holmberg (1993), s. 82-83
- ^ [a b] Arméns indelning. i Sveriges statskalender 1925
- ^ Arméns indelning. i Sveriges statskalender 1915
Tryckta källor
- VIII. Rikets försvarskrafter i Vem var det? (1944)
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
Vidare läsning
- Gustafsson, Ingvar (1997). Högre arméledning i Östersund 1910–1997: en minnesskrift med anledning av nedläggningen av Nedre norra arméfördelningen. Östersund: Fördelningsstaben. Libris 2550691
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑
Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906
Standard NATO symbol for a friendly infantry brigade.
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman:
- Försvarets_krigsspelscentrum_vapen.svg: Lokal_Profil
- derivative work: Edaen (talk)
See about CoA blazoning: [Expand]
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.