Vénus Khoury-Ghata

För andra betydelser, se Venus (olika betydelser).
Vénus Khoury-Ghata, mars 2017.

Vénus Khoury-Ghata, född 1937 i Bcharré i Libanon, är författare och poet, sedan 1972 bosatt i Paris. Hon är mor till författaren Yasmine Ghata och syster till författaren May Menassa.

Khoury-Ghata har publicerat ett flertal romaner och diktsamlingar, och har översatts till bl.a. engelska, ryska, arabiska, italienska, holländska, tyska och svenska. Hon delar ursprunget i födelsebyn Bsherre med poeten Khalil Gibran. Khoury-Ghata vann internationell berömmelse med boken Les fiancés du Cape Ténès 1996. I sina böcker uppehåller hon sig ofta vid döden som tema.

I den självbiografiska boken Ett hus på randen till tårar berättar hon om sin barndom, med en förtryckande far och en mor som är analfabet. Till svenska har bland annat även Sju stenar till den otrogna hustrun (2009) översatts. Den skildrar en ung trebarnsmor som efter en våldtäkt döms till stening på grund av otrohet.

I Sverige ges Khoury-Ghata ut av Elisabeth Grate Bokförlag.

Priser

  • Prix Apollinaire för Les ombres et leurs cris
  • Prix Mallarmé för Un Faux pas du soleil
  • Prix Jules Supervielle för Anthologie personnelle
  • Prix Baie des anges för Le moine, l'ottoman et la femme du grand argentier

Bibliografi (svensk utgivning)

  • 1996 La Maestra (La Maestra), svensk översättning av Mats Löfgren 2003
  • 1998 Ett hus på randen till tårar (Une maison au bord des larmes], svensk översättning av Mats Löfgren 2006
  • 2007 Sju stenar till den otrogna hustrun (Sept pierres pour la femme adultère), svensk översättning av Maria Björkman 2009
  • 2011 Variationer kring ett körsbärsträd och andra dikter (Variations autour d'un cerisier), svensk översättning av Jeana Jarlsbo och Inger Johansson

Bibliografi (total utgivning)

  • 1966 Les visages inachevés
  • 1968 Terres stagnantes
  • 1971 Les inadaptés
  • 1975 Au Sud du silence
  • 1975 Dialogue à propos d’un Christ ou d’un acrobate
  • 1977 Cousue main ou Le Voyage immobile
  • 1979 Les ombres et leurs cris
  • 1980 Qui parle au nom du jasmin
  • 1980 Le fils empaillé
  • 1982 Un faux pas du soleil
  • 1983 Vacarme pour une lune morte
  • 1984 Les morts n’ont pas d’ombre
  • 1986 Mortemaison
  • 1986 Monologue du Mort
  • 1987 Leçon d’arithmétique au grillon
  • 1988 Bayarmine
  • 1989 Les fugues d’Olympia
  • 1992 Fables pour un peuple d’argile , Un lieu sous la voûte, Sommeil blanc
  • 1992 La maîtresse du notable
  • 1993 Ils
  • 1997 Anthologie personnelle
  • 1998 Une maison au bord des larmes
  • 1999 Elle dit, Les sept brins de chèvrefeuille de la sagesse
  • 1999 La voix des arbres
  • 2000 Alphabets de sable
  • 2000 Le Fleuve, Du seul fait d’exister
  • 2000 Le Moine, l’ottoman et la femme du grand argentier
  • 2000 Version des oiseaux
  • 2001 La maestra
  • 2001 Privilège des morts
  • 2001 Compassion des pierres
  • 2001 Zarifé la folle
  • 2004 Quelle est la nuit parmi les nuits
  • 2005 Six poèmes nomades
  • 2006 La Maison aux orties
  • 2007 Sept pierres pour la femme adultère

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Vénus Khoury-Ghata, 19 september 2009.

Media som används på denna webbplats

Venus Khoury-Ghata - Atlantide 2017.jpg
Författare/Upphovsman: DeuxPlusQuatre, Licens: CC BY-SA 4.0
Venus Khoury-Ghata - Festival Atlantide - Nantes - mars 2017