Vårbrodd

Vårbrodd
Anthoxanthum odoratum L.
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae
Ordning	Gräsordningen Poales
Familj	Gräs Poaceae
Släkte	Vårbroddar Anthoxanthum
Art	Vårbrodd A. odoratum
Vetenskapligt namn
§ Anthoxanthum odoratum
Auktor	L., 1753
Synonymer
Anthoxanthum alpinum Á.Löve & D.Löve, 1948 Anthoxanthum alpinum Schur, 1866 nom. inval. pro syn. Anthoxanthum asperum W.Mann ex Opiz, 1824 nom. nud. Anthoxanthum maderense Teppner, 1998 Anthoxanthum nebrodense Lojac, 1909 Anthoxanthum nipponicum Honda, 1926 Anthoxanthum nitens (Weber) Y.Schouten & )Veldkamp, 1985 Anthoxanthum odoratum subsp. alpinum (Á.Löve & D.Löve) Tzvelev, 1976 nom. illeg. Anthoxanthum odoratum subsp. alpinum (Á.Löve & D.Löve) Hultén, 1958 nom. invalid. Anthoxanthum odoratum subsp. alpinum (Á.Löve & D.Löve) B.M.G.Jones & Melderis, 1964 nom. invalid. Anthoxanthum odoratum var. altissimum Eaton & Wright, 1817 Anthoxanthum odoratum var. corsicum (Briq.) Rouy Anthoxanthum odoratum var. effusum Gray, 1811 Anthoxanthum odoratum var. laxum Wimm. & Grab., 1886 Anthoxanthum odoratum f. montanum (Asch. & Graebn.) A.Nyár., 1972 nom. illeg. Anthoxanthum odoratum var. montanum Pancic, 1856 Anthoxanthum odoratum var. nanum DC., 1815 Anthoxanthum odoratum subsp. nipponicum (Honda) Tzvelev, 1967 Anthoxanthum odoratum var. pilosum Döll, 1843 Anthoxanthum odoratum var. pubescens Gray Anthoxanthum odoratum var. ramosum Hausskn. Anthoxanthum odoratum var. subramosum DC. Anthoxanthum odoratum f. tenerum (Asch. & Graebn.) A.Nyár. Anthoxanthum odoratum f. villosum (Loisel.) Bolzon Anthoxanthum odoratum subsp. villosum (Loisel.) Dumort. Anthoxanthum odoratum var. villosum Lois. ex Reichb., 1834 Anthoxanthum odoratum var. villosum (Dumort.) Syme, 1873 Anthoxanthum odoratum var. villosum Loisel. Anthoxanthum odoratum var. vulgare Alef. Anthoxanthum odoratum var. vulgare Coss. & Durand, 1854 Anthoxanthum ovatum var. montanum Asch. & Graebn. Anthoxanthum ovatum var. strictum Asch. & Graebn. Anthoxanthum ovatum var. tenerum Asch. & Graebn. Anthoxanthum pauciflorum Adamović, 1904 Anthoxanthum pilosum Döll, 1843 Anthoxanthum sommierianum Ricci, 1881 Anthoxanthum villosum Dumort., 1824 Anthoxanthum villosum (Loisel.) Tinant Phalaris ciliata Pourr., 1788 Phalaris ciliata Lag., 1816 Xanthonanthos odoratus (L.) St.-Lag.
Från Otto Wilhelm Thomé: Flora von Deutschland Till vänster Bothriochloa ischaemum (L.) Keng (syn. Dichanthium ischaemum (L.) Roberty, Andropogon ischaemum L.) Till höger Anthoxanthum odoratum L.

Vårbrodd, Anthoxanthum odoratum L., är en flerårig, men kortlivad ört tillhörande familjen gräs, Poaceae.

Plantan blir normalt 10–40 cm hög. I något fall kan den nå 80 cm.

Strået har 2 à 4 knutar, nodier där blad parvis är fästade. Bladen blir 2–10 sm långa och 2–6 mm breda. På fuktiga växtplatser kan bladen bli större, upp till 30 cm × 8 mm.

I stråets topp en mycket kompakt vippa, som blir 2–4 cm lång och 6–15 mm bred. Den består av ett flertal 6–10 mm långa trinda småax,

Vårbrodd växer i tuvor och blommar mellan maj och juni. Mogna frukter finns från juni till augusti.

Varje småax har exakt 3 blommor. Det är bara den ensamma blomman i toppen på småaxet som är fertil med 2 ståndare och 1 pistill. Två mindre sidoblommor längre ner på huvudaxeln är sterila.

Blomman har ett tunt, maximalt 1 mm långt borst. Vårbrodd har även ett vanligen 2–3 mm, max 5 mm långt snärp i bladvecken.

Pollineringen sker genom vindspridning av frömjöl över stora sträckor. Pistillen mognar före ståndarna, och därmed hindras självbefruktning inom samma småax. Denna mekanism motverkar degeneration av arten genom inavel.

Roten kan tränga 15 cm djupt ner i marken. Från roten kan utlöpare komma, som ger upphov till vegetativ förökning.

Alla växter och djur strävar efter att bevara sin art genom många generationer. Evolutionen gör att varje art utvecklar sin egen mekanism för att uppnå detta. Vårbroddens metod är följande:

När frukten är mogen faller den i stort sett rakt ner, varvid de sterila småblommorna och snärpen följer med. Väl nere på marken rör sig snärpen hygroskopiskt, d.v.s. påverkas av variationer i luftfuktigheten. Detta medför att frön långsamt grävs ner i marken, där de så småningom gror. Eftersom fröna faller i närheten av den planta de kom från, blir det små ruggar, tuvor kring värdväxten. Till tuvbildningen bidrar den vegetativa förökningen med utlöpare från roten. Det storskaliga resultatet på en växtplats där vårbrodd trivs, är att det efter hand blir alldeles fullt med tuvor.

Hela växten luktar kumarin. Om man tuggar på ett strå känner man smaken tydligt. Detta bör dock inte göras allt för mycket, ty kumarin i stora mängder är hälsovådligt. (LD₅₀ = 293 mg/kg kroppsvikt (nersväljt) )

Vårbrodd har tvåfaldigt skydd mot insektangrepp: Dels verkar lukten avskräckande för insekter, som skulle kunna skada växten på olika sätt. Dessutom saknar blommorna nektar, som annars skulle kunna locka insekter.

Det är bland annat kumarinet i vårbrodd, som ger nyslaget gräs och torkat hö dess goda doft. Rotsystemet luktar också starkt, men inte lika gott som de ovanjordiska delarna.

Kromosomtal 2n = 20. I Europa är vårbrodd tetraplpod.

Ibland räknar man fjällvårbrodd (kromosomtal 2n = 10) som en underart till vårbrodd.

• Anthoxanthum odoratum subsp. furumii (Honda) T.Koyama, 1967
• Anthoxanthum odoratum var. furumii (Honda) Ohwi, 1953 nom. inval.
• Anthoxanthum odoratum subsp. nipponicum (Honda) Tzvelev, 1967
• Anthoxanthum odoratum var. nipponicum (Honda) Tzvelev, 1967

Vårbrodd är allmän i hela Europa. Ett undantag är Mecklenburg-Vorpommern, där den är rödlistad som hotad.

Österut förekommer vårbrodd i begränsade områden fram till Mongoliet.

Vidare finns den i nordvästra Afrika och på öarna i Makaronesien.

I Sverige är den vanlig från Skåne och norrut upp till i höjd med Umeå, mindre vanlig norr därom.

I de norska kustområdena förekommer arten ända upp till och med Lofoten. I Jotunheimen upp till 1 960 m ö h. I norra Norge upp till 600 m ö h.

I Finland sträcker sig utbredningen ungefär lika långt norrut som i Sverige.

Bland södra Europas bergtrakter kan vårbrodd förekomma upp uill 2 000 m ö h.

Arten finns inte alls på Island. I de områden där vårbrodd inte finns hittar man istället ofta fjällvårbrodd. Det gäller bl a Island.

Ett något udda område är Falklandsöarna i Sydamerika. Måhända är det utvandrare från Europa som fört växten med sig på samma sätt som i Nordamerika.

De två arterna har dock på andra håll till viss del överlappande utbredningsområden.

• Norden [1]
• Norra halvklotet [2]
  • Ej ursprunglig i Nordamerika.

Magra och ej alltför torra gräsängar, i gles skog, på berghällar och längs vägkanter.

Soligt eller halvskugga.

Gärna lerbunden och sandig mark med pH <7. Klarar lägre pH än andra gräsarter, och blir därmed en indikatorväxt för marker med lågt pH.

Skyr basiska jordarter (pH >7).

• Släktets namn härleds från grekiska anthos = blomma och xanthos = gul syftande på axen, som med tiden kan glänsa i gult.
• Artepitetet odoratum kommer från latin odor som betyder lukt av alla slag, såväl vällukt som svenska ordet odör = elak lukt (jämför latinets odor!), stank. Tillämpat på vårbrodd är det tolkningen väldoft som gäller.

Ibland används namnet vanlig vårbrodd för att betona att menar just Anthoxanthum odoratum och inte fjällvårbrodd, Anthoxanthum alpinum, speciellt i de sammanhang då fjällvårbrodd räknas som underart) till vårbrodd.

Hö till vinterföda åt boskap. Som bete ratas dock vårbrodd av många djur, men ungt gräs tidig vår kan i brist på bättre godtas till nöds.

Odlas ibland inomhus för den goda doftens skull. Frön sprids löst över tillplattad jord. De gror på 4 à 5 dagar.

Några strån inlagda i en bordslåda kan hela vintern sprida väldoft var gång lådan öppnas.

Kan användas för smaksättning av drycker.

• 
  Habitat
• 
• 

  (c) Forest & Kim Starr, CC BY 3.0
  Illustration till ordledet xanthos = gul
  i släktnamnet
• 

  (c) James Lindsey at Ecology of Commanster, CC BY-SA 3.0
  Blommande vippa
• 
  Vippa
• 
  Vippa med blommande småax
• 

  (c) James Lindsey at Ecology of Commanster, CC BY-SA 3.0
  Blommor
• 
  Snaärp på ett småax
• 
  Isärtaget småax
• 
  Omogen frukt
  Det ljusgröna i mitten

• Den nya nordiska floran. Bo Mossberg och Lennart Stenberg. Wahlström & Widstrand 2003. ISBN 91-46-17584-9.
• Svensk flora: Fanerogamer och ormbunksväxter (28 upplagan). Th. O. B. N. Krok och S. Almquist. Liber 2001. ISBN 91-47-04992-8.
• Den virtuella floran: Vårbrodd

• Fjällvårbrodd

• Den virtuella floran - Vårbrodd
• Vårbrodd i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
• Wikimedia Commons har media som rör Vårbrodd.
  Bilder & media