Våldtäkter under ockupationen av Tyskland

(c) Bundesarchiv, Bild 146-1977-124-30 / CC-BY-SA 3.0
De sovjetiska våldtäkterna drabbade såväl tyska kvinnor och barn...
(c) Bundesarchiv, Bild 183-J28802 / CC-BY-SA 3.0
... som ryska och polska kvinnliga tvångsarbetare.

Våldtäkter i det ockuperade Tyskland ägde rum under och efter de allierades arméernas, särskilt Röda arméns, erövring och ockupation av Nazityskland. Antalet våldtagna kvinnor har beräknats till cirka två miljoner.[1][2][3][4]

Massvåldtäkterna hade föregåtts av sovjetisk propaganda som avhumaniserade tyskar. Den mest framstående propagandisten i detta hänseende, Ilja Ehrenburg, hade bland annat uppmanat soldater i Röda armén att "med våld" bryta "de germanska kvinnornas rashögmod" och "ta dem som rättmätigt byte".[5]

I många fall blev samma kvinnor utsatta för upprepade våldtäkter, en del 60-70 gånger.[6] Åtminstone 100 000 kvinnor anses ha blivit våldtagna i Berlin i samband med att staden intogs under andra världskriget. Omkring 10 000 av offren dog av följderna. Detta är en uppskattning gjord med stöd i sjukhusjournaler och på grund av det markant ökande antalet aborter som genomfördes under månaderna efteråt.[3][7] Det totala antalet tyska kvinnor som dog på grund av sovjetiska massvåldtäkter uppskattas till ungefär 240 000.[8][9] Antony Beevor beskriver de sovjetiska massvåldtäkterna som de största massvåldtäkter som någonsin genomförts i historien. Enligt hans forskning våldtogs 1,4 miljoner kvinnor enbart i Ostpreussen, Pommern och Schlesien.[10] Sovjetiska soldater våldtog kvinnor och barn från åtta till åttio års ålder. Ryska och polska kvinnor som befann sig i Tyskland som tvångsarbetare undgick heller inte att våldtas.[11][12]

Mot slutet av sommaren 1945 började sovjetiska militära chefer bestraffa våldtäktsmän från Röda Armén. Straffen varierade från arreststraff till avrättning. Våldtäkterna upphörde dock inte förrän vintern 1947/48.[13]

Referenser

  1. ^ Heineman, Elizabeth (1996). ”The Hour of the Woman: Memories of Germany's "Crisis Years" and West German National Identity”. American Historical Review 101 (2): sid. 354–395. 
  2. ^ Kuwert, P.; Freyberger, H. (2007). ”The unspoken secret: Sexual violence in World War II”. International Psychogeriatrics 19 (4): sid. 782–784. 
  3. ^ [a b] ”BBC - History - World Wars: The Battle for Berlin in World War Two”. Bbc.co.uk. http://www.bbc.co.uk/history/worldwars/wwtwo/berlin_01.shtml. Läst 5 september 2018. 
  4. ^ Heineman, Elizabeth (2001). ”The Hour of the Woman: Memories of Germany's 'Crisis Years' and West German National Identity”. i Hanna Schissler. The Miracle Years: A Cultural History of West Germany, 1949-1968. Princeton University Press. sid. 28. ISBN 0-691-05820-2. https://books.google.com/books?id=00fCzJKt1QMC&pg=PA28. Läst 5 september 2018 
  5. ^ Sennerteg, Niclas (2015). Stalins hämnd. Svenska Historiska Media Förlag AB 
  6. ^ Hitchcock, William I. (2004). The Struggle for Europe: The Turbulent History of a Divided Continent, 1945 to the Present. Anchor Books 
  7. ^ Atina Grossmann. A Question of Silence: The Rape of German Women by Occupation Soldiers October, Vol. 72, Berlin 1945: War and Rape "Liberators Take Liberties" (Spring, 1995), pp. 42–63.
  8. ^ Helke Sander/Barbara Johr: BeFreier und Befreite, Fischer, Frankfurt 2005
  9. ^ Seidler/Zayas: Kriegsverbrechen in Europa und im Nahen Osten im 20. Jahrhundert, Mittler, Hamburg Berlin Bonn 2002.
  10. ^ Sheehan, Paul (17 maj 2003). ”An orgy of denial in Hitler's bunker”. The Sydney Morning Herald. http://www.smh.com.au/articles/2003/05/16/1052885399546.html. Läst 5 september 2018. 
  11. ^ Beevor, Antony (1 maj 2002). ”They raped every German female from eight to 80”. The Guardian (London). https://www.theguardian.com/books/2002/may/01/news.features11. Läst 5 september 2018. 
  12. ^ Antony Beevor (5 augusti 2015). ”By banning my book, Russia is deluding itself about its past”. The Guardian. https://www.theguardian.com/commentisfree/2015/aug/05/banning-book-russia-past-holocaust-red-army-antony-beevor. Läst 5 september 2018. 
  13. ^ Naimark, Norman M. (1995). The Russians in Germany: A History of the Soviet Zone of Occupation, 1945–1949. Cambridge: Belknap Press. sid. 92. ISBN 0-674-78405-7 .

Media som används på denna webbplats

Bundesarchiv Bild 146-1977-124-30, Berlin, Flüchtlinge.jpg
(c) Bundesarchiv, Bild 146-1977-124-30 / CC-BY-SA 3.0
Det tyska riksarkivet (Bundesarchiv) använder ofta originalbeskrivningen på sina bilder. Det kan förekomma att dessa texter är felaktiga, tendentiösa, föråldrade eller politiskt extrema.
Flüchtlinge 1945
In Berlin warten diese Flüchtlinge auf ihren Abtransport.
Bundesarchiv Bild 183-J28802, Berlin, sowjetische Zwangsarbeiterinnen.jpg
(c) Bundesarchiv, Bild 183-J28802 / CC-BY-SA 3.0
Det tyska riksarkivet (Bundesarchiv) använder ofta originalbeskrivningen på sina bilder. Det kan förekomma att dessa texter är felaktiga, tendentiösa, föråldrade eller politiskt extrema.
Berlin, sowjetische Zwangsarbeiterinnen

ADN- ZB -Archiv II. Weltkrieg 1939-45 Berlin, 19. Januar 1945 Sowjetische Arbeiter und Arbeiterinnen arbeiten in einem Kraftfahr-Instandsetzungswerk der faschistischen Wehrmacht. Hier werden aus dem Material unbrauchbarer Autos neue Wagen hergestellt.

Aufnahme: Plenik, Scherl Bilderdienst