Växjö kommun
| Växjö kommun Kommun | |
 | |
| Slogan | Europas grönaste stad |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Växjö kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Småland |
| Län | Kronobergs län |
| Centralort | Växjö |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 97 349 ()[2] |
| Areal | 1 914,28 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 1 664,92 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 249,36 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 58,47 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 56°53′00″N 14°48′00″Ö / 56.883333333333°N 14.8°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Växjö domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0662[4] |
| Anställda | 7 725 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0780[6] |
| Postnummer | 350 03–359 99 |
| Riktnummer | 0470 |
| GeoNames | 2663535 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Växjö kommun är en kommun i Kronobergs län. Centralort är Växjö som också är länets residensstad.
Kommunen är belägen på den södra sidan av Sydsvenska höglandet. Majoriteten av befolkningen är sysselsatta inom service- och tjänstesektorn samt inom offentlig förvaltning.
Befolkningstillväxten har varit kraftig sedan kommunen bildades på 1970-talet med en ökning på över 60 procent fram till början på 2020-talet. Efter valet 2006 har kommunen styrts av Alliansen, sedan 2014 i koalition med Miljöpartiet. April 2021 lämnar miljöpartiet den styrande majoriteten.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Aneboda, Asa, Berg, Bergunda, Drev, Dädesjö, Dänningelanda, Furuby, Gårdsby, Hemmesjö, Hornaryd, Jät, Kalvsvik, Nöbbele, Ormesberga, Sjösås, Söraby, Tegnaby, Tjureda, Tolg, Tävelsås, Uråsa, Vederlöv, Växjö, Öja, Öjaby, Ör och Östra Torsås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Växjö stad som 1863 bildade en stadskommun.
Växjö Östregårds municipalsamhälle inrättades i Växjö landskommun 12 december 1919 och upplöstes 1940 när hela landskommunen införlivades i Växjö stad.
1941 inkorporerades Hemmesjö landskommun i Tegnaby landskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Bergunda (av de tidigare kommunerna Bergunda, Öja och Öjaby), Braås (av Drev, Dädesjö, Hornaryd och Sjösås), Lammhult (av Aneboda, Asa och Berg), Linneryd (av Linneryd och Nöbbele), Mellersta Kinnevald (av Dänningelanda, Kalvsvik, Tävelsås och Vederslöv), Moheda (av Mistelås, Moheda, Ormesberga, Slätthög och Ör), Rottne (av Gårdsby, Söraby, Tjureda och Tolg), Väckelsång (av Jät, Uråsa och Väckelsång) och Östra Torsås (av Tegnaby och Östra Torsås). Samtidigt uppgick Furuby landskommun i Hovmantorps köping medan Växjö stad förblev opåverkad.
Växjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Växjö stad, landskommunerna Bergunda, Braås, Lammhult, Mellersta Kinnevald, Rottne och Östra Torsås, samt en del ur Hovmantorps köping (Furuby församling), en del ur Linneryds landskommun (Nöbbele församling), en del ur Väckelsångs landskommun (Jät och Uråsa församlingar) och en del ur Moheda landskommun (Ormesberga och Örs församlingar).[7]
Kommunen ingår sedan bildandet i Växjö domsaga.[8]
Geografi
Kommunen är belägen i de centrala delarna av landskapet Småland. Växjö kommun gränsar i öster till Uppvidinge kommun och Lessebo kommun, i söder till Tingsryds kommun och i väster till Alvesta kommun i Kronobergs län samt i norr till Sävsjö kommun och Vetlanda kommun i Jönköpings län.
Växjö kommun ligger i Värend, ett av Smålands traditionella små länder.
Topografi och hydrografi
Kommunen är belägen på den södra sidan av Sydsvenska höglandet. Från söder till norr är höjdskillnaden i området ungefär 170 meter. Barrskogsklädd morän täcker berggrunden som i huvudsak består av granit och porfyr. Det förekommer flera stråk av isälvsavlagringar där de mest betydande är Växjöåsen och Dädesjöåsen. Kring sjön Åsnen och i Mörrumsåns dalgång finns finkorniga sedimentjordar där det finns större områden med odlingsmark. Bland större sjöar återfinns Helgasjön, med öarna Helgö och Hissö, norr om centralorten och Åsnen i söder.[9]
Naturskydd
I kommunen finns 28 naturreservat. Delar av ön Hissö blev naturreservat redan 1944 men 2016 blev hela ön, inklusive omgivande vatten och småöar naturreservat. Det är i synnerhet bokskogen, gamla tallar och det rika fågellivet som bedömts ha ett skyddsvärde.[10] Ett annat exempel är Asa domänreservat som skyddades 1956 innan det blev naturreservat 1996. Större delen av området består av myrmark.[11]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 13 församlingar – Dädesjö, Gemla, Gårdsby, Hemmesjö-Furuby, Ingelstad, Kalvsvik, Lammhult, Sjösås, Söraby, Tävelsås, Vederslöv, Växjö stads- och domkyrkoförsamling samt Öjaby.
Från 2016 indelas kommunen istället i följande distrikt[12]:
De 30 distrikten i Växjö kommun
Tätorter
Det finns 11 tätorter i Växjö kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015.[13] Centralorten är i fet stil.
| Nr | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|
| 1 | Växjö | 65 383 |
| 2 | Rottne | 2 395 |
| 3 | Ingelstad | 1 792 |
| 4 | Lammhult | 1 694 |
| 5 | Braås | 1 692 |
| 6 | Gemla | 1 462 |
| 7 | Åryd | 687 |
| 8 | Åby | 433 |
| 9 | Furuby | 368 |
| 10 | Tävelsås | 351 |
| 11 | Nöbbele | 256 |
Styre och politik
Styre
| År | Partier | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1994–1998 | S | V | MP | |||
| 1998–2002 | S | V | MP | |||
| 2002–2006 | S | V | MP | |||
| 2006–2010 | M | C | FP | KD | ||
| 2010–2014 | M | C | FP | KD | ||
| 2014–2018 | M | C | MP | L | KD | |
| 2018–2022 | M | C | MP | L | KD | |
| 2022– | S | V | MP | |||
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Rose-Marie Holmqvist |
| Förste vice ordförande | S | Alf Skogmalm |
| Andre vice ordförande | M | Bo Frank |
Lista över kommunfullmäktiges ordförande
| Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
|---|---|---|---|---|
| Ingvar Dominique | 1971 | 1982 | Moderaterna | |
| Ragnar Munther | 1982 | 1988 | Centerpartiet | |
| Åke Eriksson | 1988 | 1991 | Socialdemokraterna | |
| Rune Rydén | 1991 | 1994 | Folkpartiet | |
| Åke Eriksson | 1994 | 2006 | Socialdemokraterna | |
| Nils Posse | 2006 | 2014 | Moderaterna | |
| Benny Johansson | 2014 | 2016 | Moderaterna | |
| Bo Frank | 2017 | 2022 | Moderaterna | |
| Rose-Marie Holmqvist | 2022 | Socialdemokraterna | ||
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 2 | 25 | 16 | 8 | 10 |
| 61 | 87,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 2 | 24 | 20 | 4 | 1 | 10 |
| 61 | 90,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 24 | 18 | 6 | 11 |
| 61 | 91,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 4 | 22 | 14 | 6 | 2 | 13 |
| 61 | 89,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 5 | 23 | 2 | 12 | 2 | 2 | 15 |
| 61 | 90,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 6 | 22 | 2 | 9 | 7 | 15 |
| 61 | 89,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 6 | 21 | 4 | 9 | 7 | 2 | 12 |
| 61 | 85,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 6 | 17 | 2 | 2 | 9 | 6 | 4 | 15 |
| 61 | 87,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 8 | 22 | 3 | 8 | 3 | 2 | 15 |
| 61 | 87,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 9 | 20 | 2 | 6 | 2 | 6 | 16 |
| 61 | 81,35 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 7 | 22 | 3 | 6 | 5 | 5 | 13 |
| 61 | 80,81 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 6 | 20 | 3 | 2 | 6 | 4 | 4 | 16 |
| 61 | 82,54 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 4 | 19 | 5 | 2 | 5 | 4 | 2 | 20 |
| 61 | 83,93 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 4 | 20 | 4 | 4 | 6 | 2 | 2 | 19 |
| 61 | 85,36 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 5 | 19 | 3 | 5 | 5 | 3 | 3 | 18 |
| 61 | 86,62 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 5 | 22 | 2 | 7 | 3 | 2 | 3 | 17 |
| 61 | 82,79 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
| Presidium 2023–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Malin Lauber |
| Förste vice ordförande | V | Maria Garmer |
| Andre vice ordförande | M | Pernilla Tornéus |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
| Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
|---|---|---|---|---|
| Sten Sandström | 1971 | 1973 | Socialdemokraterna | |
| Sune Svantesson | 1973 | 1982 | Centerpartiet | |
| Martin Ekdahl | 1982 | 1988 | Moderaterna | |
| Sven-Åke Andersson | 1988 | 1991 | Socialdemokraterna | |
| Bo Frank | 1991 | 1994 | Moderaterna | |
| Carl-Olof Bengtsson | 1994 | 2006 | Socialdemokraterna | |
| Bo Frank | 2006 | 2016 | Moderaterna | |
| Anna Tenje | 1 januari 2017 | 23 november 2022 | Moderaterna | |
| Pernilla Tornéus[14] | 23 november 2022 | 31 december 2022 | Moderaterna | |
| Malin Lauber[15] | 1 januari 2023 | Socialdemokraterna | ||
Övriga nämnder
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Miljö- och byggnadsnämnden | S | Lisa Larsson | MP | Pernilla Bodin | M | Benjamin Stynsberg |
| Kultur- och fritidsnämnden | S | Martina Forsberg | V | Frida Sandstedt | L | Michael Färdig |
| Nämnden för Arbete och Välfärd | S | Martin Edberg | MP | Magnus P. Wåhlin | M | Suzanne Frank |
| Omsorgsnämnden | S | Tomas Thornell | V | Kristian Rappner | M | Sofia Stynsberg |
| Samhällsbyggnadsnämnden | S | Otto Lindlöf | MP | Cheryl Jones Fur | KD | Jon Malmqvist |
| Utbildningsnämnden | S | Julia Berg | V | Björn Kleinhenz | M | Anton Olsson |
| Servicenämnden | S | Arijeta Reci | V | Pernilla Ramström | KD | Kaj-Mikael Petersson |
| Valnämnden | S | Bengt-Göran Sandell | KD | Gustaf Bergström | ||
| Revisionen | M | Sigvard Jakobsosn | V | Örjan Mossberg | ||
| Överförmyndarnämnden Östra Kronoberg | MP | Magnus P Wåhlin | S | Ragnhild Olsson | ||
Källa: [16]
Vänorter
I Norden:
I övriga Europa:
Kaunas, Litauen
Almere, Nederländerna
Pobiedziska, Polen
Lancaster, England
Schwerin, Tyskland
Kalusj, Ukraina
Utanför Europa:
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Service- och tjänstesektorn och offentlig förvaltning ger majoriteten av kommunens arbetstillfällen. Exempelvis är Länsförvaltningen, Rikspolisstyrelsen, Centrallasarettet och Sankt Sigfrids sjukhus samt Linnéuniversitetet och Sankt Sigfrids folkhögskola alla belägna i centralorten. I kommunen finns också flera kunskapsintensiva och högteknologiska företag. Ungefär 8 procent av arbetstillfällena finns inom tillverkningsindustrin där exempel på företag är Volvo Construction Equipment som tillverkar dumprar och Rottne Industri som tillverkar skogsmaskiner.[9]
Infrastruktur
Transporter
I riktning från nordväst till sydost genomskärs kommunen av Kust till kust-banan. SJ:s fjärrtåg trafikerar sträckan mellan Göteborg, Alvesta (med anslutning till Södra stambanan) och Kalmar med station i Växjö. Öresundstågs fjärrtåg trafikerar sträckan Kalmar, Alvesta och Malmö. Regiontågen Krösatågen trafikerar sträckan Växjö, Jönköping. I kommunen möts riksvägarna 23, 25, 27, 29, 30 och 37.
Utbildning och forskning
År 2022 fanns 40 kommunala grundskolor med ett flertal olika profiler[17] samt sex fristående. Bland de fristående hade flera av skolorna olika profiler däribland Internationella engelska skolan, Växjö islamiska skola och Växjö montessoriskola.[18] Det fanns då tre gymnasieskolor i kommunal regi – Kungsmadsskolan, Katedralskolan och Teknikum.[19] Kungsmadsskolan inkluderar Växjö idrottsgymnasium.[20]
I kommunen finns också Linnéuniversitetet, tidigare Växjö universitet och Högskolan i Växjö. I början av 2020-talet hade universitetet omkring 41 000 registrerade studenter varav 17 000 var helårsstudenter. Vid universitetet bedrivs även forskning.[21] År 2021 var andelen personer med minst tre års eftergymnasial utbildning i åldersgruppen 25-64 år 32 procent vilket var något högre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 29,6 procent.[22]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 97 349 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 22:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Växjö kommun 1810–2020[23][24] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1810 | 21 600 | |||
| 1850 | 31 666 | |||
| 1900 | 36 819 | |||
| 1950 | 43 516 | |||
| 1960 | 46 344 | |||
| 1968 | 56 004 | |||
| 1970 | 59 019 | |||
| 1980 | 64 661 | |||
| 1990 | 69 547 | |||
| 2000 | 73 901 | |||
| 2010 | 83 005 | |||
| 2020 | 94 859 | |||
| Anm: All statistik baserar sig på dagens kommungräns. | ||||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 18 339, eller 21,09 % av befolkningen (hela befolkningen: 86 970 den 31 december 2014).[25]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Växjö kommun 86 970 personer. Av dessa var 14 190 personer (16,3 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[26]
| Födelseland[26] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 72 780 |
| 2 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 1 677 |
| 3 |  Irak | 1 646 |
| 4 | Asien: Övriga länder | 1 421 |
| 5 |  Somalia | 1 136 |
| 6 |  Bosnien och Hercegovina | 1 119 |
| 7 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 923 |
| 8 | Sydamerika | 822 |
| 9 | Europa utom EU: Övriga länder | 737 |
| 10 | Afrika: Övriga länder | 671 |
| 11 |  Polen | 489 |
| 11 |  Syrien | 489 |
| 13 |  Tyskland | 482 |
| 14 |  Iran | 397 |
| 15 |  Finland | 364 |
| 16 | Nordamerika | 290 |
| 17 |  Kina | 285 |
| 18 |  Thailand | 270 |
| 19 |  Afghanistan | 268 |
| 20 |  Danmark | 258 |
| 21 |  Turkiet | 156 |
| 22 |  Norge | 155 |
| 23 |  Island | 75 |
| 24 |  Sovjetunionen | 22 |
| 25 | Oceanien | 21 |
| 26 | Okänt födelseland | 17 |
Kultur
Kulturarv
Invid Helgasjön finns Kronobergs slottsruin, byggd som biskopsborg. Som en viktig del I att försvara den svenska gränsen mot Danmark byggdes slottet ut av Gustav Vasa och hans söner.[27] Ett annat kulturarv är Teleborgs slott, uppfört år 1900 av Fredrik Bonde som morgongåva till sin hustru Anna Koskull.[28]
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver en av en vågskura bildad blå stam och däröver en naturfärgad bild av S:t Sigfrid, stående, klädd i röd klädnad och med gloria av guld samt hållande i högra handen en kräkla och i vänstra en kyrka, båda av guld.
Växjö stads vapen fastställdes 1939. Efter kommunbildningen 1971 ville statsheraldikern att man skulle ersätta vapnet med en mer överskådlig komposition. Kommunen önskade dock behålla stadens vapen och lät registrera detta i Patent- och registreringsverket år 1974.
Se även
- Personer med anknytning till Växjö kommun
- Växjö Kommunföretag
Referenser
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Växjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b] ”Växjö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4xj%C3%B6. Läst 9 juni 2022.
- ^ ”Hissö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/besoksmal/naturreservat/hisso.html. Läst 9 juni 2022.
- ^ ”Asa domänreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/besoksmal/naturreservat/asa-domanreservat.html. Läst 9 juni 2022.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Pernilla Tornéus (M) - TromanPublik”. TromanPublik. 23 november 2022. Arkiverad från originalet den 25 december 2022. https://web.archive.org/web/20221225135827/https://vaxjo.tromanpublik.se/viewPerson.jsf?id=7e992714-4451-4ff2-9c82-6d3587a5f54a. Läst 25 december 2022.
- ^ Malin Lauber (S) ny ordförande i kommunstyrelsen från 1 januari 2023 Arkiverad 25 december 2022 hämtat från the Wayback Machine. 2022-12-25
- ^ AB, Troman (2023-07-30). ”Förtroendevalda i Växjö kommun”. Förtroendevalda i Växjö kommun. https://vaxjo.tromanpublik.se/.
- ^ ”Grundskolor”. www.vaxjo.se. Arkiverad från originalet den 29 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230329203335/https://www.vaxjo.se/sidor/forskola-och-skola/skola-6-16-ar/grundskolor.html. Läst 9 juni 2022.
- ^ ”Fristående grundskolor”. www.vaxjo.se. https://www.vaxjo.se/sidor/forskola-och-skola/fristaende-forskolor-och-skolor/fristaende-grundskolor.html. Läst 9 juni 2022.
- ^ ”Gymnasieval Växjö - Gymnasieval Växjö”. gymnasieval.vaxjo.se. https://gymnasieval.vaxjo.se/. Läst 9 juni 2022.
- ^ ”Kungsmadskolan - Gymnasieval Växjö”. gymnasieval.vaxjo.se. https://gymnasieval.vaxjo.se/vara-gymnasieskolor/kungsmadskolan. Läst 9 juni 2022.
- ^ ”Om Linnéuniversitetet”. Lnu.se. https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/om-linneuniversitetet/. Läst 9 juni 2022.
- ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 9 juni 2022.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ ”DDB UMU”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 18 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
- ^ ”Hej Växjö - Besöksguide / Sevärdheter och aktiviteter i Växjö”. Hej Växjö. https://xn--hejvxj-eua0m.se/. Läst 9 juni 2022.
- ^ ”Teleborgs Slott - Växjös egna sagoslott från medeltiden”. Hej Växjö. https://xn--hejvxj-eua0m.se/teleborgs-slott/. Läst 9 juni 2022.
Källor
- Wingborg, Olle (1983). Litteratur om Växjö. Smålands bibliografi, 0280-7785 ; 1 Landsbibliotekets i Växjö skrifter, 0280-7793 ; 2. Växjö: Smålands bibliografiska sällsk. Libris 7758658. ISBN 91-86494-00-7. http://www.sydostbibliografier.se/Default.aspx?q=&m=1 Arkiverad 31 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
- Kommunens webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Växjö kommun.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of England. Saint George's cross (a red cross on a white background), used as the Flag of England, the Italian city of Genoa and various other places.
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
.svg)
Författare/Upphovsman: ScanianDragon, Licens: CC0
Växjö station och kommunhus, april 2023
.svg){kind=link}
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Växjö kommun
World file
130.01997021116309838
0
0
-130.01997021116309838
1607345.05607513315044343