Växjö

För andra betydelser, se Växjö (olika betydelser).

Växjö
Tätort · Centralort · Residensstad · Stiftsstad
Domkyrkan och Stadshotellet i Växjö
Slogan: Europas Grönaste Stad
Land	Sverige
Landskap	Småland
Län	Kronobergs län
Kommun	Växjö kommun
Distrikt	Växjö domkyrkodistrikt, Växjö Maria distrikt, Skogslyckans distrikt, Teleborgs distrikt, Öjaby distrikt, Gårdsby distrikt, Bergunda distrikt
Höjdläge	167 m ö.h.
Koordinater	56°53′21″N 14°48′10″Ö / 56.88917°N 14.80278°Ö / 56.88917; 14.80278
Area
- tätort	37,23 km² (2020)[3]
- kommun	1 914,28 km² (2019)[1]
Folkmängd
- tätort	71 282 (2020)[3]
- kommun	97 349 (2024)[2]
Befolkningstäthet
- tätort	1 910 inv./km²
- kommun	51 inv./km²
Grundad	1342[4]
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Växjö
Postnummer	35X XX
Riktnummer	0470
Tätortskod	T2024[5]
Beb.områdeskod	0780TC110 (1960–)[6]
Geonames	2663536
Ortens läge i Kronobergs län
Wikimedia Commons: Växjö
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata

Växjö [ˈvɛkːˌɧøː] är en tätort i södra Smålands inland samt centralort i Växjö kommun, residensstad för Kronobergs län och stiftsstad för Växjö stift. Växjö, som fick stadsrättigheter 1342 och blev universitetsstad 1999, och var 2019 Sveriges 19:e största tätort med 70 489 invånare.^[7][8]

Växjöbygden har haft en bofast befolkning åtminstone sedan den yngre stenåldern (4100–1700 f.Kr.). Flera hällkistor från cirka 4000 år tillbaka i tiden finns bevarade liksom lösfyndsmaterial som är minst lika gammalt.

Att vägar från fem olika riktningar strålade samman vid Växjösjöns norra spets har haft en avgörande betydelse för att Växjö utvecklats på denna plats. Detta faktum återspeglas även i namnet, som bildats av fornsvenskans vaegar och sjö.^[9] Växjö var sedan tidiga medeltiden mötesplats för Tiohärads lagsaga och centrum för folklandet Värend.

Under 1000-talet gjorde kristendomen sitt intåg och en kyrka i trä uppfördes vid Växjösjöns strand. Senare byggdes en stenkyrka på samma plats. Växjös och Värends kristnande har beskrivits i den medeltida Sigfridslegenden om engelsmannen Sigfrid, som påstås ha varit biskop i York. Han ska i Växjö ha fått en uppenbarelse om att anlägga en kyrka på platsen och till sin hjälp att sprida det kristna budskapet bland Värends hedningar hade han sina systersöner Unaman, Sunaman och Vinaman.

Under många år gällde Sigfridslegenden som sanning, men senare forskning har visat att rätt många fakta inte stämmer, även om Sigfrid säkert spelade roll för Växjös kristnande och finns begravd i Växjö domkyrka. Legenden var dock ett framgångsrikt hjälpmedel då man pläderade för Växjö som blivande biskopssäte. Och namnen av såväl Sigfrid, som hans systersöner, lever kvar genom både statyer och för att ha gett namn åt skolor, gator, kvarter etc.

Cirka 1170 blev Växjö biskopssäte. Detta hade en avgörande betydelse för stadens utveckling som både religiöst och kulturellt centrum samt som skolstad.^[9][10]

År 1342 fick Växjö stadsprivilegier av kung Magnus Eriksson.

Växjö var känt för sina två marknader – Sigfridsmässomarknaden i mitten av februari och Brittmässomarknaden i början av oktober. De omtalas första gången 1473, men i alla fall den första har betydligt äldre anor. Båda pågick i tre-fyra dagar och var frimarknader, vilket innebar att de var öppna för borgare från när och fjärran. Eftersom Växjö var en gränsstad kom många handlare även från de dåvarande danska städerna Ronneby och Vä (numera Kristianstad).

Växjös utsatta läge nära gränsen mot Danmark innebar att staden anfölls och ödelades flera gånger, bland annat 1570 och 1612. Efter freden i Roskilde 1658 kom Växjö att befinna sig långt från riksgränsen. Några månader senare samma år drabbades staden av ännu en brand som innebar ännu en ödeläggelse, den tredje på mindre än 90 år. Detta innebar att Växjö kunde överge sin gamla, vildvuxna stadsplanering och bygga upp staden efter ett modernt, regelbundet rutmönster.^[9]

Växjö blev residensstad 1634.

Såsom stiftsstad fick Växjö en så kallad domskola redan på 1300-talet. År 1643 fick skolan gymnasieprivilegier och blev därmed Sveriges sjätte gymnasieskola i ordningen. År 1824 blev Esaias Tegnér biskop i Växjö, tillika rektor för Katedralskolan. Även om Tegnér kom att betyda mycket för staden, visar hans korrespondens att han inte trivdes, varken med Växjö eller Växjöborna. Han blev dock kvar som biskop fram till sin död 1846 och är begravd på kyrkogården som bär hans namn, Tegnérkyrkogården.^[9]

1843 drabbades Växjö åter av en förödande brand, den största i stadens historia. 1100 människor blev hemlösa och förlorade det mesta de ägde, men ingen miste livet och planerna för en återuppbyggnad var snart igång. Den nya stadsplanen 1844 innebar att torget blev mycket större och en tomt avsattes för ett residens åt landshövdingen.

1865 kom järnvägen från Alvesta till Växjö, 1874 utsträckt till Karlskrona och Kalmar. Smalspåriga linjer tillkom i etapper 1895–1922 till Västervik och 1897 till Karlshamn.

Växjö har haft få industrier, men 1868 grundades Wäxjö Tändsticksfabrik, som blev stadens största arbetsplats med som mest drygt 400 anställda 1887. 1922 brann fabriken ner och byggdes inte upp igen.

Växjös ställning som skolstad förstärktes ytterligare då den obligatoriska folkskolan infördes 1842. Året efter startade folkskoleseminariet. Redan 1835 hade småskoleseminariet börjat sin verksamhet. I slutet av 1800-talet fick Växjö också en skola för blinda och en skola för dövstumma.^[9]

Under 1900-talets första hälft förstärktes karaktären av Växjö som tjänstemannastad. Inga större industrier fanns kvar efter branden i Wäxjö Tändsticksfabrik 1922, men en utbyggnad skedde av skolor, sjukhus och regementet. Antalet invånare ökade stadigt under 1900-talet, särskilt snabbt under 1960-talet, då befolkning ökade med mellan 900 och 1 800 personer per år.

År 1967 inrättades Universitetsfilialen i Växjö under Lunds universitet, vilken 1977 blev den självständiga Högskolan i Växjö. Denna fick universitetsstatus 1999. År 2010 slogs Växjö universitet och Högskolan i Kalmar samman till Linnéuniversitetet.

Växjö har i takt med den ökade folkmängden expanderat med nya stadsdelar, som Vikaholm i söder.^[9]

Kronobergs regemente bildades 1623 och hade i slutet av 1600-talet Bäckaslövsfälten som exercisområde. På 1770-talet hade regementet Kronobergshed som övningsplats.

Efter avskaffandet av den indelta armén 1901, togs beslut 1907 om inrättande av infanteriregementet I11 i Växjö. Kasernområdet blev färdigt 1920, och regementet blev med drygt 300 anställda stadens största arbetsplats.

Beslut om avveckling av regementet togs efter Försvarsutredning 1988. År 1992 upphörde grundutbildningen av värnpliktiga och 1997 avvecklades regementet med dess försvarsområdesstab. Sedan 2005 finns staben för Försvarsmaktens utbildningsenhet Kalmar- och Kronobergsgruppen förlagd till Växjö. Det tidigare regementsområdet är omvandlad till företagsstaden I 11.^[9]

Växjö stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun omgiven av Växjö socken/landskommun, där även en del av ortens bebyggelse kom att ligga och Växjö Östregårds municipalsamhälle inrättas 12 december 1919. Socknen/landskommunen med municipalsamhället uppgick 1940 i stadskommunen som sedan 1971 uppgick i Växjö kommun där Växjö sedan dess är centralort.^[11]

I kyrkligt hänseende har orten till 1977 hört till Växjö församling, före 1940 bestående av Växjö stadsförsamling och Växjö landsförsamling. Sedan 1977 hör orten till Växjö domkyrkoförsamling och Skogslyckans församling varur utbröts 1995 Teleborgs församling och Växjö Maria församling. Efter ortens expansion ligger även en del i Öjaby församling.^[12]

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Växjö rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Växjö i Växjö domsaga.^[13]

Växjö ligger omkring 180 meter över havet och är till större delen omgivet av sjöar. Norr om staden ligger den stora Helgasjön, i nordost Toftasjön, i sydväst Norra Bergundasjön och Södra Bergundasjön och centralt Växjösjön samt Trummen.

I södra Växjö, i stadsdelen Teleborg, finns Linnéuniversitetet och dess Växjöcampus. Utmed den centrala Växjösjön ligger Växjös sjukhus, Centrallasarettet Växjö. Strax nordost om lasarettet ligger Växjö domkyrka, en av stadens kända byggnader. Väster om domkyrkan ligger Växjös stadskärna uppbyggt med rutbebyggelse.^[15] Fem torg finns i stadskärnan, dessa är Stortorget, Teatertorget, Båtsmanstorget, Vattentorget och Oxtorget. Samtliga av stadens torg utom Vattentorget och Båtsmanstorget fungerar till största del som parkeringsplatser i staden. I området finns även flera affärer, restauranger, caféer, teater, bio, hotell och annan service.

ICON Växjö i Arenastaden som färdigställdes 2018 är med sina 67 meter Växjös högsta byggnad.

Växjö stad har 19 stadsdelar.^[16] Teleborg är den största stadsdelen med 11 460 invånare (2010).^[17]

Under 2020 fortsätter expansionen av Växjös västra del med det helt nya området Bredvik med 450 nya bostäder.^[18]

I centrala Växjö ligger stations- och kommunhuset som invigdes 2021^[19]. Järnvägsstationen har fyra plattformsspår och ligger vid Kust till Kust-banan. Skåne och Köpenhamn trafikeras också genom Öresundstågstrafiken. Regionaltågen Krösatågen går till Jönköping, Nässjö och Hässleholm. Växjös gamla järnvägsstation är unik i Sverige, och tillhör en liten skara om ett tiotal i världen, med att ha haft spår med tre olika spårvidder.^{[20][källa behövs]}

Växjö ligger där riksvägarna 23, 25, 27, 29, 30 och 37 möts.

Länstrafiken Kronoberg administrerar ett bussnät som utgår från resecentrum och täcker hela länet. Nobina och Svenska Buss trafikerar linjer som passerar Växjö.

Strax utanför Växjö ligger Växjö-Kronobergs flygplats.^[21]

Växjö ligger i ett skogrikt län och skogen är sedan länge en viktig bas för näringslivet. Bland annat har Södra Skogsägarna sitt huvudkontor i staden. Efterhand har tillkommit företag inom till exempel maskin- och elektroteknik. Företag som grundats i Växjö är bland andra Scandinavian PC Systems (1984), Boss Media (1999) och Fortnox (2001).

En stor del av Växjös energibehov tillgodoses genom fjärrvärme från kraftvärmeverket Sandviksverket.

Köpcentret Grand Samarkand valdes till Sveriges bästa köpcentrum 2011-2012.^[22]

Videum Science Park, som samverkar med det närbelägna Linnéuniversitetet, har mer än 100 företag och andra organisationer.^[23]

Kronobergs läns sparbank grundades 1828. Vid en större fusion 1969 blev den Sparbanken Kronoberg som år 1979 uppgick i Sparbanken Kronan, som i sin tur senare blev en del av Swedbank.

Smålands enskilda bank hade ett kontor i Växjö från dess grundande 1837. Den 1 december 1869 öppnade Skånes enskilda bank ett kontor i Växjö.^[24][25] En folkbank kallad Wexiö handtverkares m. fl. förlagskassa etablerades 1868.^[26] Den 1 oktober 1881 öppnade Sveriges riksbank ett avdelningskontor i Växjö.^[27] Den 1 oktober 1903 öppnade Sydsvenska kreditaktiebolaget ett kontor i Växjö.^[28] År 1910 etablerade sig Stockholms Köpmannabank i Växjö.^[29] Denna bank övertogs några år senare av Skånska handelsbanken, som i sin tur övertogs av Skandinaviska kreditaktiebolaget som då även övertagit Skånes enskilda bank. Den år 1917 grundade Svenska lantmännens bank hade tidigt kontor i Växjö.^[30] Dess efterföljare Jordbrukarbanken^[31] och senare PKbanken hade också kontor i Växjö. Svenska Handelsbanken etablerade sig i Växjö först år 1968.

Karl-Oskardagarna är en årligen återkommande festival i Växjö.^[32] Festivalen anordnas normalt första helgen i augusti.

Växjö kallades tidigare för "stifts- och skolstad" med en skola i direkt anslutning till domkyrkan där pojkar kunde få grundläggande utbildning i läsning och skrivning utanför hemmet och på en något högre nivå. Utöver rena yrkesutbildningar till lärare och sjuksköterskor på de olika seminarierna, Norra, Östra respektive Västra seminariet, så har staden haft riksutbildning för döva flickor på en internatskola på gymnasienivå och "Statens skola för nyblinda vuxna" startade där.

^[33]

I staden finns följande gymnasieskolor^[34].

• Linnéuniversitetet
• Polisutbildning (uppdragsutbildning vid Linnéuniversitetet) ^[35]

• S:t Sigfrids folkhögskola
• Växjölöftet

• SR Kronoberg- P4 Kronoberg Sveriges Radio
• Smålandsposten
• Växjöbladet Kronobergaren
• Öppna Kanalen Växjö
• Smålandsnytt - Regionalnyheter
• Magazinet- gratis lokaltidning

Växjö är både nationellt och internationellt känd som idrottsstad. Många idrottsprofiler och lag har genom åren satt staden på kartan med svenska mästerskapstitlar inom bland annat ishockey, fotboll, orientering, friidrott och tennis och internationella framgångar inom bland annat friidrott, orientering, bilsport, Ju-jutsu och tennis. Carolina Klüft — olympia-, världs- och europamästarinna i sjukamp — tävlade för IFK Växjö. I dag finns idrott på såväl elit- som folkrörelsenivå. Flera skolor i Växjö erbjuder utbildningar med idrottsprofil, och Växjö universitet har utbildningsprogram mot Coaching och Sport Management.^[36] De bedriver dessutom idrottsrelaterad forskning.^[37]

År 2007 utnämnde Brittiska BBC i en artikel Växjö till Europas grönaste stad för sitt målmedvetna arbete att sänka sin klimatpåverkan.^[38].

År 2017 tilldelades Växjö, tillsammans med belgiska Leuven, priset European Green Leaf Award. Priset delas ut till städer som visar ett bra resultat när det gäller miljö och som engagerar sig för att generera grön tillväxt ^[39].

• Agne Bergvall, friidrottstränare
• Bjorn Englén, musiker
• Stefan "Lill-Lövis" Johansson, racerförare
• Jonas Jonasson, författare
• Mattias Karlsson, politiker (SD)
• Carolina Klüft, friidrottare och programledare
• Pär Lagerkvist, författare och nobelpristagare
• Carl von Linné, botaniker, läkare, geolog och zoolog
• Kristina Nilsson, operasångerska
• Peter Jihde, sportreporter och programledare
• Andreas Ravelli, fotbollsspelare
• Thomas Ravelli, fotbollsmålvakt
• Fredrik "Fidde" Rosengren, tennistränare
• Oliver Rosengren, politiker
• Ola Salo, musiker
• Tone Sekelius, videobloggare
• Tommy Svensson, fotbollsspelare och förbundskapten
• Per Tengstrand, pianist
• Esaias Tegnér, poet och biskop
• Mats Wilander, tennisspelare
• Marika Willstedt, musiker
• Samuel Ödmann, psalmdiktare

• Växjö socken
• Personer från Växjö
• Lista över fasta fornminnen i Växjö (för omfattning av detta område, se Växjö stad#Sockenkod)

• Wingborg, Olle (2008). Växjö i litteraturen : en bibliografi över staden. Smålands bibliografi, 0280-7785 ; 12. Ronneby: Länsbibliotek Sydost i samverkan med Växjö stadsbibliotek. Libris 10879554. ISBN 9789163326134. http://www.sydostbibliografier.se/Default.aspx?q=&m=1  Arkiverad 31 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.

• Lars-Olof Larsson, Växjö genom 1000 år. Stockholm 1991, 586 sid.
• Harald Berg & Ivan Svalenius, Växjö stads historia. 1. Tiden fram till 1718. Växjö 1956.
• Henry Lindström & P.G. Vejde, Växjö stads historia. 2. 1719-1862. 1863-1942. Växjö 1942.
• Kenneth Johansson m.fl., Växjö under det industriella genombrottets tid (ActaWexionensida 1:6.) Växjö 1988.
• Åhman, Eva (1983). Växjö. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 46. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7618999. ISBN 91-7192-561-9 

• Wikimedia Commons har media som rör Växjö.
  Bilder & media

Växjö kommun i Kronobergs län Distrikt Aneboda · Asa · Berg · Bergunda · Drev · Dädesjö · Dänningelanda · Furuby · Gårdsby · Hemmesjö-Tegnaby · Hornaryd · Jät · Kalvsvik · Nöbbele · Ormesberga · Sjösås · Skogslyckan · Söraby · Teleborg · Tjureda · Tolg · Tävelsås · Uråsa · Vederlöv · Växjö domkyrkodistrikt · Växjö Maria · Öja · Öjaby · Ör · Östra Torsås Tätorter Braås · Furuby · Gemla · Ingelstad · Lammhult · Nöbbele · Rottne · Tävelsås · Växjö · Åby · Åryd · Öja Småorter Björnö · Bramstorp · Brittatorp · Böksholm · Dädesjö · Dänningelanda · Ellanda · Gransholm · Hinnamåla · Hornaryd · Kalvsvik · Marhult · Odenslanda · Risinge · Rydet · Sjöviksvägen · Skir · Toftahöjden · Tolg · Vederslöv · Ör södra Övriga orter Kronoberg · Nöbbele · Stenslanda

Sveriges residensstäder Nuvarande AB: Stockholm · C: Uppsala · D: Nyköping · E: Linköping · F: Jönköping · G: Växjö · H: Kalmar · I: Visby · K: Karlskrona · M: Malmö · N: Halmstad · O: Göteborg · S: Karlstad · T: Örebro · U: Västerås · W: Falun · X: Gävle · Y: Härnösand · Z: Östersund · AC: Umeå ·  BD: Luleå Avskaffade L: Kristianstad · P: Vänersborg · R: Skara, Mariestad · Y: Hudiksvall, Sundsvall · BD: Piteå