Vätehalid

Vätehalider
NamnFormelStrukturModellpKa
VätefluoridHFHydrogen-fluoride-2D-dimensions.svgHydrogen-fluoride-3D-vdW.svg3,15
VätekloridHClHydrogen-chloride-2D-dimensions.svgHydrogen-chloride-3D-vdW.svg-7
VätebromidHBrHydrogen-bromide-2D-dimensions.svgHydrogen-bromide-3D-vdW.svg-9
VätejodidHIHydrogen-iodide-2D-dimensions.svgHydrogen-iodide-3D-vdW.svg-10

En vätehalid är en kemisk förening mellan en halogen (fluor, klor, brom eller jod) och väte. Vätehalider betecknas ibland HX där H är tecknet för väte och X står för halogen.

Alla vätehalider är syror eftersom de protolyseras i vatten och bildar H+-joner. Dessutom är alla vätehalider utom vätefluorid starka syror. Att vätefluorid inte är en stark syra beror på att den bildar vätebindningar vilket också ger den en ovanligt hög kokpunkt (19 °C).

Alla vätehalider är färglösa gaser vid standardtryck och -temperatur. I kontakt med vattenånga kondenseras en rök av vattenlöst vätehalid. Fenomenet är inte att förväxlas med den rök som bildas vid kontakt med ammoniakammoniumhalider bildas.

Media som används på denna webbplats