Västmanlands län
Västmanlands län | ||
Län | ||
| ||
Land | Sverige | |
---|---|---|
Landskap | Västmanland, Närke, Uppland, Södermanland, Dalarna | |
Region | Region Västmanland | |
Läge | 59°37′N 16°32′Ö / 59.617°N 16.533°Ö | |
Residensstad | Västerås | |
Area | Rankad 19:e | |
- Totalt | 5 146 km² | |
Folkmängd | Rankad 13:e | |
- Totalt | 280 740 (2024-03-31) [1] | |
Befolkningstäthet | ||
- Totalt | 54,6 invånare/km² | |
Inrättat | 1634 | |
Landshövding | Johan Sterte | |
Länskod | 19 | |
Geonames | 2664179 | |
Länsbokstav | U | |
Karta | SCB geodata | |
Västmanlands läns läge i Sverige. |
Västmanlands län är ett av Sveriges län, beläget i Svealand och vars residensstad är Västerås.
Västmanlands läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.
Länet hette tidigare Västerås län,[2] vilket också var namnet på slottslänet som fanns före länsreformen 1634.
Geografi
Länet omfattar den östra delen av landskapet Västmanland, samt mindre delar av angränsande landskap. Länet består av 10 kommuner.
Styre och politik
Administrativ indelning
Kommuner
Vid årsskiftet 2006/2007 överfördes Heby kommun till Uppsala län.
Befolkning
Demografi
Tätorter
De största tätorterna i länet enligt SCB:
Nr | Tätort | Folkmängd (31 december 2018) |
---|---|---|
1 | Västerås | 122 953 |
2 | Köping | 18 887 |
3 | Sala | 13 670 |
4 | Fagersta | 12 021 |
5 | Hallstahammar | 11 235 |
6 | Arboga | 11 031 |
7 | Surahammar | 6 394 |
8 | Kungsör | 6 164 |
9 | Norberg | 4 625 |
10 | Skultuna | 3 342 |
Residensstaden är i fet stil
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Västmanlands län 1970–2015 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Invånare | |||
1970 | 261 592 | |||
1975 | 259 921 | |||
1980 | 259 538 | |||
1985 | 254 761 | |||
1990 | 258 487 | |||
1995 | 261 101 | |||
2000 | 256 889 | |||
2005 | 261 391 | |||
2010 | 252 756 | |||
2015 | 264 276 | |||
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. Heby kommun överförd till Uppsala län 2007. |
Kultur
Traditioner
Kultursymboler och viktiga personligheter
Länsvapnet Blasonering: I fält av silver ett blått, uppskjutande treberg med tre röda lågor.
Länsstyrelsen hade av hävd brukat Västmanlands landskapsvapen, trots att enheterna inte sammanfaller. Således fastställdes det som länsvapen 1943.
Se även
- SVT Nyheter Västmanland - Regionalnyheter
- Region Västmanland
- Landshövdingar i Västmanlands län
- Historiska domsagor i Västmanlands län
- Lista över byggnadsminnen i Västmanlands län
- Lista över arbetslivsmuseer i Västmanlands län
Noter
- ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024”. Statistiska centralbyrån. 14 maj 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-1-2024/. Läst 14 maj 2024.
- ^ Västmanlands län i Nordisk familjebok]
Externa länkar
- Länsstyrelsen i Västmanlands län
- Regionfakta - Fakta och perspektiv om Västmanlands län
- WestmannaTurism - information om boende, jobb och turism i Västmanlands län
|
|
Media som används på denna webbplats
Stora riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Författare/Upphovsman: Mrkommun, Licens: CC BY-SA 3.0
Gamla kommuner i Västmanland, 1952.
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil, Licens: CC BY-SA 2.5
Västmanland läns läge