Västmanlands län

Västmanlands län
Län
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Vapen för Västmanlands län tolkat efter dess blasonering.
LandSverige Sverige
LandskapVästmanland,
Närke,
Uppland,
Södermanland,
Dalarna
RegionRegion Västmanland
Läge59°37′N 16°32′Ö / 59.617°N 16.533°Ö / 59.617; 16.533
ResidensstadVästerås
AreaRankad 19:e
 - Totalt5 146 km²
FolkmängdRankad 13:e
 - Totalt281 033 (2023-09-30) [1]
Befolkningstäthet
 - Totalt54,6 invånare/km²
Inrättat1634
LandshövdingJohan Sterte
Länskod19
Geonames2664179
LänsbokstavU
KartaSCB geodata
Västmanlands läns läge i Sverige.
Västmanlands läns läge i Sverige.
Västmanlands läns läge i Sverige.

Västmanlands län är ett av Sveriges län, beläget i Svealand och vars residensstad är Västerås.

Västmanlands läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Länet hette tidigare Västerås län,[2] vilket också var namnet på slottslänet som fanns före länsreformen 1634.

Geografi

Länet omfattar den östra delen av landskapet Västmanland, samt mindre delar av angränsande landskap. Länet består av 10 kommuner.

Styre och politik

Administrativ indelning

Kommuner

Kommuner i Västmanlands län (gula)
Kommuner i Västmanlands län 1952. Notera att länsgränsen har ändrats sen dess. Del av Glanshammars landskommun (Götlunda församling) mottogs från Örebro län på 1970-talet. Samtidigt överfördes Fjärdhundra landskommun till Uppsala län och blev en del av Enköpings kommun. År 2007 överfördes också Heby kommun (på kartan är detta Östervåla, Vittinge, Västerlövsta och Nora) till Uppsala län.

Vid årsskiftet 2006/2007 överfördes Heby kommun till Uppsala län.

Befolkning

Demografi

Tätorter

De största tätorterna i länet enligt SCB:

NrTätortFolkmängd
(31 december 2018)
1Västerås122 953
2Köping18 887
3Sala13 670
4Fagersta12 021
5Hallstahammar11 235
6Arboga11 031
7Surahammar6 394
8Kungsör6 164
9Norberg4 625
10Skultuna3 342

Residensstaden är i fet stil

Befolkningsutveckling

-
Befolkningsutvecklingen i Västmanlands län 1970–2015
ÅrInvånare
1970
  
261 592
1975
  
259 921
1980
  
259 538
1985
  
254 761
1990
  
258 487
1995
  
261 101
2000
  
256 889
2005
  
261 391
2010
  
252 756
2015
  
264 276
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. Heby kommun överförd till Uppsala län 2007.

Kultur

Traditioner

Kultursymboler och viktiga personligheter

Länsvapnet Blasonering: I fält av silver ett blått, uppskjutande treberg med tre röda lågor.

Länsstyrelsen hade av hävd brukat Västmanlands landskapsvapen, trots att enheterna inte sammanfaller. Således fastställdes det som länsvapen 1943.

Se även

Noter

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Västmanland County.png
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 4.0
Kommunkarta1952 Vastmanland.png
Författare/Upphovsman: Mrkommun, Licens: CC BY-SA 3.0
Gamla kommuner i Västmanland, 1952.
SverigesLän2007Västmanland.svg
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil, Licens: CC BY-SA 2.5
Västmanland läns läge
Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.