Västlig nikator

	Västlig nikator; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Nikatorer; Nicatoridae
Släkte	Nicator
Art	Västlig nikator; N. chloris
Vetenskapligt namn
	§ Nicator chloris
Auktor	(Valenciennes, 1826)
Synonymer
	Gulbrynad nikator

Västlig nikator^[2] (Nicator chloris) är en fågel i familjen nikatorer inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende och läte

Nikatorer är udda fåglar lika busktörnskator med kraftiga krokförsedda näbbar. Ovansidan hos västlig nikator är olivgrön med tydliga vita fläckar på vingarna, medan undersidan är ljus. I flykten är gula hörn på stjärten tydliga. Den är mycket lik vitstrupig nikator, men deras utbredningsområden överlappar ej. Gulstrupig nikator är mindre med gult på strupen och ett streck ovan ögat. Arten är mycket ljudlig och upptäcks ofta på lätet, ett genomträngande "chaak", medan sången är en snabb ramsa av ihåliga toner.^[4]

Utbredning och systematik

Västlig nikator förekommer från Senegal till norra Angola, Demokratiska republiken Kongo, Uganda, södra Sydsudan och västra Tanzania.^[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Familjetillhörighet

Nikatorerna har placerats i familjer som bulbyler (Pycnonotidae) och busktörnskator (Malaconotidae). Genetiska studier visar dock att de utgör en helt egen och tidig utvecklingslinje inom överfamiljen sångare (Sylvioidea). Exakt vilka nikatorernas närmaste släktingar är har inte klarlagts, där olika genetiska studier ger olika resultat: systerklad till en grupp bestående av lärkor och skäggmes^[5], i en polytomi med denna grupp och resten av Sylvioidea^[6] eller systerklad till resten av Sylvioidea med^[7] eller utan lärkorna.^[8]^[9]

Levnadssätt

Arten hittas i regnskog, galleriskog, buskage, frodiga uppväxande miljöer och tätt skogslandskap. Där lever den tillbakadraget, oftast i snårig undervegetation och medelhög växtlighet.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt vanlig.^[10]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Nicator chloris Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
^ [a b] Fishpool, L. and J. Tobias (2020). Western Nicator (Nicator chloris), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.yesnic1.01
^ Fregin, S., Haase, M., Olsson, U. & Alström, P. (2012). New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers. BMC Evolutionary Biology 12(1): 157.
^ Alström, P., Olsson, U. & Lei, F. (2013a). A review of the recent advances in the systematics of the avian superfamily Sylvioidea. Chinese Birds 4(2): 99–131.
^ Olsson, U., Irestedt, M., Sangster, G., Ericson, P.G. & Alström, P. (2013). Systematic revision of the avian family Cisticolidae based on a multi-locus phylogeny of all genera. Molecular Phylogenetics and Evolution 66(3): 790–799.
^ Beresford, P., Barker, F.K., Ryan, P.G. & Crowe, T.M. (2005). African endemics span the tree of songbirds (Passeri): molecular systematics of several evolutionary ‘enigmas’. Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences 272(1565): 849–858.
^ Johansson, U.S., Fjeldså, J. & Bowie, R.C. (2008b). Phylogenetic relationships within Passerida (Aves: Passeriformes): a review and a new molecular phylogeny based on three nuclear intron markers. Molecular Phylogenetics and Evolution 48(3): 858–876.
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2005. Handbook of the Birds of the World, vol. 10: Cuckoo-shrikes to Thrushes. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör västlig nikator.
Bilder & media
Wikispecies har information om Nicator chloris.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Nicator chloris Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11

[BOW-4] [a b] Fishpool, L. and J. Tobias (2020). Western Nicator (Nicator chloris), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.yesnic1.01

[5] Fregin, S., Haase, M., Olsson, U. & Alström, P. (2012). New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers. BMC Evolutionary Biology 12(1): 157.

[6] Alström, P., Olsson, U. & Lei, F. (2013a). A review of the recent advances in the systematics of the avian superfamily Sylvioidea. Chinese Birds 4(2): 99–131.

[7] Olsson, U., Irestedt, M., Sangster, G., Ericson, P.G. & Alström, P. (2013). Systematic revision of the avian family Cisticolidae based on a multi-locus phylogeny of all genera. Molecular Phylogenetics and Evolution 66(3): 790–799.

[8] Beresford, P., Barker, F.K., Ryan, P.G. & Crowe, T.M. (2005). African endemics span the tree of songbirds (Passeri): molecular systematics of several evolutionary ‘enigmas’. Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences 272(1565): 849–858.

[9] Johansson, U.S., Fjeldså, J. & Bowie, R.C. (2008b). Phylogenetic relationships within Passerida (Aves: Passeriformes): a review and a new molecular phylogeny based on three nuclear intron markers. Molecular Phylogenetics and Evolution 48(3): 858–876.

[10] Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2005. Handbook of the Birds of the World, vol. 10: Cuckoo-shrikes to Thrushes. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

Navigation

Navigering

Temaportaler