Västgöta dragonregemente

Denna artikel handlar om ett kavalleriregemente, som även kallats Västgöta regemente. För infanteriregementet med detta namn, se Västgöta regemente.
Västgöta dragonregemente
Västergötlands vapenbild
Information
Officiellt namnKungl. Västgöta dragonregemente
Datum1628–1713, 1713–1811
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypKavalleriet
RollUtbildningsförband
EfterföljareVästgöta regemente
StorlekRegemente
HögkvarterVänersborgs garnison
FörläggningsortVänersborg
FärgerGult och svart          
Befälhavare
RegementschefErnst Nils David af Sandeberg [a]
Framstående befälhavareErik Soop [b]
Gustaf Adolf von Siegroth [c]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Västgöta dragonregemente var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1628–1811. Regementsmötesplatsen fanns först vid Eggby ängar nordväst om Skara, från 1745 på Axevalla hed mellan Skara och Skövde. Chefsbostället fanns först i Götala i Skara landsförsamling, men flyttades 1730 till Orreholmen i Skörstorps socken. Det utarrenderades under 1800-talet och flyttades senare till Lilla Bjurum i Vättlösa socken.[1][2]

Historia

Carl Vilhelm Åkerhielm iklädd uniform m/1756 och harnesk för Västgöta kavalleriregemente. På en målning från ca 1760 av okänd konstnär.

Regementet har historiska traditioner från de ryttarfanor som sattes upp i Västergötland under 1500-talet och som 1628 bildade ett regemente, Västgöta regemente till häst. I 1634 års regeringsform fastställdes den svenska regementetsindelningen, där det angavs att armén skulle bestå av 28 regementen till häst och fot, med fördelningen av åtta till häst och 20 till fot. De indelta och roterande regementena namngavs efter län eller landskap, medan de värvade regementena uppkallades efter sin chef. Regeringsformen angav Västgöta och Dals ryttare som det tredje kavalleriregementet i ordningen. Dock blev det ett nummer som aldrig användes, annat än för att ange regementets plats, enligt den då gällande rangordning.[3] Regementets första chef var Erik Soop. År 1655 ändrades namnet till Västgöta kavalleriregemente och 1691 blev regementet indelt.[2]

Regementet deltog i slaget vid Gadebusch, men har inte fått det segernamnet tilldelat sig. Efter Gadebusch marscherade den svenska hären, vilken bland annat bestod av Västgöta regemente, västerut. Då både förplägnad och ammunition sinade tvingades Magnus Stenbock med sin kvarvarande armé att kapitulera den 6 maj 1713 vid Tönnigen i norra Tyskland, något som kom att kallas för Stenbocks kapitulation vid Tönnigen. Kapitulationen resulterade i att flera svenska regementen upplöstes och hamnade i dansk fångenskap, däribland hela Västgöta regemente. Regementet återuppsattes senare samma år i Sverige igen.[1]

År 1792 omorganiserades regementet till dragonregemente och 1802 erhöll det namnet Västgöta linjedragonregemente. År 1806 ändrades namnet till Västgöta dragonregemente.[2] Enligt ett kungligt brev Västgöta dragonregemente blev regementet ett infanteriregemente från den 19 mars 1811. Ändringen var avsedd som tillfällig och begränsad till 30 år, men kom att kvarstå under regementets fortsatta tillvaro.[4] I samband med regementet överfördes från kavalleriet till infanteriet antogs namnet Västgöta regemente.[2]

Förläggningar och övningsplatser

Övningsplatser

Regementet övades från 1689 på Eggby ängar, öster om Skara och från 1745 på Axevalla hed, mellan Skara och Skövde. Förbandets klassiska övningsplats var Axevalla hed, där kasernbyggnaderna har övertagits av Axevalla folkhögskola, men blev senare förlagt i Vänersborg.

Heraldik och traditioner

Regementets fana "på duk ginstyckad i svart och gult i en runt fält Västergötlands vapenbild i omvända tinkturer; ett upprest lejon åtföljt i övre yttre och nedre inre hörnet av en stjärna av silver. Segernamn runt skölden". Västgöta dragonregementes traditioner och fanor fördes vidare av Västgöta regemente.[2]

Förbandschefer

Regementschefer verksamma vid regementet åren 1679–1811.[1]

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Kungl. Västgöta regemente till häst1628-??-??–1634-??-??
Kungl. Västgöta och Dals ryttare1634-??-??–1655-??-??
Kungl. Västgöta kavalleriregemente1655-??-??–1713-05-06
Kungl. Västgöta kavalleriregemente1713-??-??–1802-??-??
Kungl. Västgöta linjedragonregemente1802-??-??–1806-??-??
Kungl. Västgöta dragonregemente1806-??-??–1811-03-18
Mötesplatser och förläggningsorter
Eggby ängar (M)1689-??-??–1745-08-25
Axevalla hed (M)1745-08-26–1811-03-18

Galleri

  • Regementets tidigare lägerhyddor på Axevalla hed.
    Regementets tidigare lägerhyddor på Axevalla hed.
  • Byggnad tillhörande regementet på Axevalla hed.
    Byggnad tillhörande regementet på Axevalla hed.
  • Minnessten över regementets verksamhet på Eggby ängar.
    Minnessten över regementets verksamhet på Eggby ängar.
  • Minnessten över regementets verksamhet på Axevalla hed.
    Minnessten över regementets verksamhet på Axevalla hed.
  • Profoss och sadelmakare vid Västgöta kavalleriregemente under tidigt 1700-tal.
    Profoss och sadelmakare vid Västgöta kavalleriregemente under tidigt 1700-tal.
  • Trumpetare och underofficer vid Västgöta kavalleriregemente 1748
    Trumpetare och underofficer vid Västgöta kavalleriregemente 1748
  • Uniform m/1779 på en bild från 1783
    Uniform m/1779 på en bild från 1783

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Måns Palmstierna blev sista chefen för regementet organiserat som kavalleri.
  2. ^ Regementschef under Trettioåriga kriget.
  3. ^ Kornett vid regementet 1744.

Noter

  1. ^ [a b c] Kjellander (2003), s. 328-329
  2. ^ [a b c d e] Braunstein (2003), s. 43-44
  3. ^ Björkenstam (1994), s. 10-11
  4. ^ Rosenberg (1977), s. 42

Tryckta källor

  • Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3 
  • Björkenstam, Knut, red (1994). Så levde man på Kungsbäck: Hälsinge regemente i Gävle 1909–1994: minnesbilder från ett regemente i förvandling. Ljusdal: Hälsinge regemente. Libris 7450121. ISBN 9163027356 
  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Nelsson, Bertil; Lannerbäck, Alf; Nordin, Mats; Sjögren, Lasse (1993). Från Brunkeberg till Nordanvind: 500 år med svenskt infanteri. Stockholm: Probus. Libris 7762911. ISBN 91-87184-23-0 
  • Svensk rikskalender 1908. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. 1908. https://runeberg.org/rikskal/1908/ 
  • Rosenberg, Göthe, red (1977). Västgöta regemente genom tiderna. Vänersborg: Fören. Libris 378790 

Webbkällor

Vidare läsning

  • Belfrage, Nils [Gustaf]; Kocken Carl Thorsten, Belfrage Nils (1947). Kungl. Västgöta regemente. 1, Biografiska uppgifter om officerare och likställda vid Västgötaorganisationer 1540-1723. Stockholm: [Västgöta reg:tes historiefond]. Libris 1510763 
  • Belfrage, Nils [Gustaf]; Kocken, Carl Thorsten (1948). Kungl. Västgöta regemente. 2, Biografiska uppgifter om officerare och likställda vid Västgötakavalleriregemente 1724-1792, Västgöta dragonregemente 1792-1811, Kungl Västgöta regemente 1811-1927. Stockholm: [Västgöta reg:tes historiefond]. Libris 1510764 
  • Larsson, Anders (2022). Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721. Jengel Förlag. ISBN 9789188573438 
  • Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. sid. 206-218. Libris 1549756. https://runeberg.org/mjantreg/ 
  • Rosenberg, Göthe, red (1977). Västgöta regemente genom tiderna. Vänersborg: Fören. Libris 378790 

Externa länkar

Svenska dragon-, husar- och kavalleriförband
Nuvarande
kavalleriförband
Tidigare dragon-, husar-
och kavalleriförband
Tidigare rytterier
Tidigare ryttarfanor
  • Upplandsfanan
  • Hovfanan
  • Adelsfanan
  • Finska fanorna
  • Smålandsfanorna
  • Södermanlandsfanan
  • Västergötlandsfanorna
  • Västmanlandsfanan
  • Närkesfanan
  • Värmlandsfanan
Relaterad historik
Se även

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Västgöta regemente - Axevalla hed, den 3 juli 2015a.jpg
Författare/Upphovsman: Västgöten, Licens: CC BY-SA 4.0
Axevalla hed är ett öppet hedlandskap mellan Husgärdessjön och samhället Axvall i Skärvs socken i Skara kommun, Västergötland. Heden användes som tillfällig övningsplats för Skaraborgs regemente första gången 1696 och från 1725 var den regementets permanenta övningsplats. År 1913 flyttade Skaraborgarna in till Skövde. Även Västgöta regemente övade på heden tills de 1916 flyttade till Vänersborg.
Västgöta regemente - Axevalla hed, den 3 juli 2015b.jpg
Författare/Upphovsman: Västgöten, Licens: CC BY-SA 4.0
Axevalla hed är ett öppet hedlandskap mellan Husgärdessjön och samhället Axvall i Skärvs socken i Skara kommun, Västergötland. Heden användes som tillfällig övningsplats för Skaraborgs regemente första gången 1696 och från 1725 var den regementets permanenta övningsplats. År 1913 flyttade Skaraborgarna in till Skövde. Även Västgöta regemente övade på heden tills de 1916 flyttade till Vänersborg.
Minnessten över Västgöta regemente, Axevalla hed, juli 2024, 03.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Minnessten över Västgöta regemente av röd granit är omgärdad kättingar fästade i små stenpelare med kompaninamn och –märke. Text: KUNGL VÄSTGÖTA REGEMENTE HAR UNDER ÅREN 1701–1916 UNDER NAMNEN VÄSTGÖTA KAVALLERI REGEMENTE, VÄSTGÖTA LINJE DRAGON REGEMENTE, VÄSTGÖTA DRAGON REGEMENTE, KUNGL. VÄSTGÖTA REGEMENTE VERKSTÄLLT ÖFNINGAR OCH MÖNSTRATS PÅ AXVALLA HED
Eggby memorial.jpg
Författare/Upphovsman: Gunneby, Licens: CC BY-SA 4.0
Minnessten på Eggby ängar. Västgöta kavalleriregemente. Rest 1939
AMA.0006232.jpg
Plansch med uniform för trumpetare och underofficer vid Västgöta kavalleriregemente 1748, ritad av Einar von Strokirch.

Plate with uniform for trumpeters and NCOa at Västgöta kavalleriregemente 1748, drawn by Einar von Strokirch

Tafel mit Uniform für Trompeter und Unteroffiziere bei Västgöta kavalleriregemente 1748, gezeichnet von Einar von Strokirch
Carl Vilhelm Åkerhielm af Blombacka.jpg
Porträtt av Carl Vilhelm Åkerhielm af Blombacka (1735-1806) iklädd uniform för Västgöta kavalleriregemente. Han bär harnesk under rocken, och håller en tricorn under armen. Målning av okänd konstnär från ca 1760.
AMA.0006229.jpg
Plansch med uniform för profoss och sadelmakare vid Västgöta kavalleriregemente tidigt 1700-tal, ritad av Einar von Strokirch. Tillhör Armemuseums arkiv, AM F 31 volym 14.