Västergötlands och Dals lagsaga
Västergötlands och Dals lagsaga (även kallad Västgöta-Dals lagsaga) var en lagsaga som omfattade de områden som ingår i dagens landskap Västergötland och Dalsland samt före 1552 Nordmarks härad i Värmland. Den ursprungliga lagen som användes var Västgötalagen.
Lagsagan benämndes först Västergötlands lagsaga. Lagmanslängden går tillbaka till 1000-talet, men de äldsta historiskt belagda lagmännen är från början av 1200-talet. Från 1552 till senast 1568 var lagsagan uppdelad i två:Älvsborgs läns lagsaga och Läckö slotts lagsaga. Under denna tid hörde Dalsland till Värmlands lagsaga men återbördades vid återsamlandet, då samtidigt Mo härad fördes till Smålands lagsaga. Valle och Vadsbo härad låg 1570–1622 utanför lagsagan. 1593 fördes åter Dalsland till Värmlands lagsaga. Från 1606 utgjorde Skånings, Laske, Barne, Vilske. Vartofta, Kåkinds, Gudhems, Frökinds, Kinne, Kålands, Åse och Viste härader en egen lagsaga benämnd den övre lagsagan i Västergötland, vilka 1614 och 1618 återgick till Västergötlands lagsaga.
1634 återfördes Dalsland till lagsagan som då samtidigt fick namnet Västergötlands och Dals lagsaga. 1718–1719 var lagsagan uppdelad i fem: Älvsborgs läns lagsaga, Vänersborgs läns lagsaga, Dalbo läns lagsaga, Skaraborgs läns lagsaga och Mariestads läns lagsaga. Mellan 1733 och 1749 var lagsagan uppdelad i två: Skaraborgs läns lagsaga och Älvsborgs läns lagsaga. 1842 överfördes flera härader från Älvsborgs län till Hallands lagsaga, Askims, Sävedals, Marks, Vedens, Bollebygds, Kinds, Redvägs, Ås, Gäsene och Kullings härader. Samtidigt uppgick Bohusläns lagsaga i denna, som då fick namnet Västgöta, Dals och Bohusläns lagsaga.
Lagsagan avskaffades samtidigt med övriga lagsagor 31 december 1849.
Lagmän
- enligt Västgötalagens lagmanslängd
- Karl av Edsvära 1130-talet (elfte i längden)
- Algot Karlsson son till Karl av Edsvära
- Önd från Grolanda socken
- Nagle bror till Önd
- Sigtrygg Algotsson sonson till Karl av Edsvära
- Algot Sigtryggsson sonsonson till Karl av Edsvära
- Eskil Magnusson (Bjälboätten) 1217–1227, halvbror till Birger jarl
- Gustaf (stående man i fotsid dräkt och kappa) omkring 1230
- Folke (lejon och lilja) omkring 1240
- Peter Näf 1251–1253
- Gustaf Petersson (Lejon) 1260–1270
- Algot Brynolfsson 1270–1288
- Bengt Hafridsson 1294–1305
- Gudmar Magnusson (Ulvåsaätten) 1312–1313
- Knut Magnusson 1313–1339
- Algot Bengtsson 1344–1358
- Lars Björnsson (en bjälke) 1366–1383
- Erik Erlandsson (Sparre av Rackeby) 1396–1402
- Gustaf Magnusson (Horshaga-ätten) 1409–1434
- Knut Jönsson (Tre Rosor) 1434–1438
- Bengt (Gunnarsson) Gylta 1440–1452
- Ture Jönsson (Svarte skåning) 1454–1480
- Lindorm Björnsson (Vinge) 1481–1498
- Ture Jönsson (Tre Rosor) 1499–1529
- Karl Eriksson (Gyllenstierna) 1529–1541
- Gustaf Olofsson (Stenbock) till Torpa 1540-1543
- Abraham Eriksson (Leijonhufvud) 1544-1549
- Nils Knutsson Ribbing 1550–1555 i Älvsborgs läns lagsaga
- Peder Andersson (Hjorthufvud) 1550–1558 i Älvsborgs läns lagsaga
- Bengt Bengtsson Gylta 1550–1560 i Läckö läns lagsaga
- Olof Pedersson (Örnfot) 1550–1558 i Läckö läns lagsaga
- Erik Gustavsson (Stenbock) 1568–1597
- Axel Stensson (Leijonhufvud) 1597–1600
- Jöran Eriksson (Ulfsparre) 1603–1605, samt 1606–1612 i Nedre lasagan
- Seved Svensson Ribbing 1606–1613 i Övre lagsagan
- Gabriel Gustafsson Oxenstierna 1618–1640
- Jöns Kurck 1641–1652
- Magnus Gabriel De la Gardie 1652–1681
- Gustaf Adolf De la Gardie 1681–1684
- Carl Bonde 1684–1687
- Jonas Schönberg 1687–1690
- Germund Cederhielm den äldre 1690–1712
- Olof Gyllenborg 1718, 1719-1725
- Nils Silfverschiöld 1718-1719 i Älvsborgs läns lagsaga
- Johan Rudberus 1718-1719 i Vänersborgs läns lagsaga
- Sven Dimberg 1718-1719 i Dalbo läns lagsaga
- Eric Wrangel 1718-1719 i Skaraborgs läns lasaga
- Hans Georg Strömfelt 1718-1719 i Mariestads läns lagsaga
- Ulrik Christoffer Frölich 1725–1733 (1733-1749 i Skaraborgs läns lagsaga)
- Göran Anton Albert von Knorring 1749–1750 (1733-1749 i Älvsborgs läns lagsaga)
- Carl Hallenborg 1750–1752
- David Göthenstierna 1752–1755
- Johan Braunerhielm 1755–1758
- Ture Ollonberg 1758–1761
- Lars Stierneld 1761–1770
- David Fredrik Hummelhjelm 1770–1782
- Johan Adam Hierta 1782–1796
- Carl Emanuel Eneroth 1796–1810
- Georg Adolf Koskull 1810–1816
- Johan Herman von Strokirch 1816–1841
Västgöta, Dals och Bohusläns lagsaga
- Peter Holmertz 1842–1849
Referenser
- Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 206