Västerbottens län
| Västerbottens län | ||
| Län | ||
| ||
| Land |  Sverige | |
|---|---|---|
| Landskap | Västerbotten, Lappland, Ångermanland, Jämtland | |
| Region | Region Västerbotten | |
| Läge | 64°20′41″N 18°18′51″Ö / 64.34472°N 18.31417°Ö | |
| Residensstad | Umeå | |
| Area | Rankad 2:e | |
| - Totalt | 55 432 km² | |
| Folkmängd | Rankad 14:e | |
| - Totalt | 278 236 (2023-09-30) [1] | |
| Befolkningstäthet | ||
| - Totalt | 5,02 invånare/km² | |
| Inrättat | 1638 | |
| Landshövding | Helene Hellmark Knutsson | |
| Länskod | 24 | |
| Geonames | 2664415 | |
| Länsbokstav | AC | |
| Karta | SCB geodata | |
 Västerbottens läns läge i Sverige. | ||
Västerbottens län är ett län beläget i övre Norrland. Länet består av landskapet Västerbotten, nordöstra delen av landskapet Ångermanland och södra delen av landskapet Lappland samt en liten obefolkad del av norra Jämtland. Västerbottens län är det näst största länet i Sverige och upptar en åttondel av Sveriges yta. I länet bor fler än 270 000 invånare, varav närmare 80 procent i kustkommunerna. Residensstad är Umeå, med två universitet: Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Västerbottens läns valkrets utgör en valkrets vid riksdagsval i Sverige.
Historia
Västerbottens län bildades i januari 1638 av den norra delen av Västernorrlands län eftersom brytningen i Nasa silvergruva ansågs kräva en landshövding på närmare håll än Härnösand. Därefter har det nästan alltid funnits ett län med detta namn. Under perioden 1654–60 samt 1664–74 ingick området dock i Västerbotten och Österbotten, och 1660–64 i Västernorrlands län. Här lämnas en översikt över Västerbottens län genom tiderna. Residensstad har hela tiden varit Umeå.[2][3]
- 1637–54. Västerbotten, Ume, Pite, Lule och Torne och Kemi lappmarker.
- 1654–60 samt 1664–74. Västerbottens och Österbottens län, omfattande Västerbotten och Österbotten samt Ume, Pite, Lule, Torne och Kemi lappmarker.
- 1674–1694. Västerbotten samt Ume, Pite, Lule, Torne och Kemi lappmarker.
- 1694–1810. Västerbotten och samtliga lappmarker (Ångermanna lappmark fördes hit från Västernorrlands län 1694). År 1776 avskildes Kuusamoområdet och tillfördes Uleåborgs län. Efter förlusten i finska kriget 1809 avträddes områdena öster om Könkämäälven, Muonioälven och Torneälven till Ryssland.
- 1810–. Västerbotten samt Åsele, Lycksele och Pite lappmarker. Av det nordligare området bildades Norrbottens län. Som kompensation utökades Västerbottens län i söder med de ångermanländska socknarna Nordmaling och Bjurholm. Pite lappmark överfördes 1837 till Norrbottens län, varifrån Malå återfördes 1869.
Geografi
Västerbottens län har en varierad natur, allt från det karga kustlandskapet vid Bottenviken till den mäktiga fjällnaturen i väster på gränsen mot Norge. Däremellan finns inlandet med milsvida skogar och myrar. Länets naturreservat återspeglar denna mångfald. Länets högsta punkt är Norra Sytertoppen (1 767 m ö.h.).
I Västerbottens län finns en nationalpark, Björnlandets nationalpark i Åsele kommun, och 180 naturreservat. Naturreservaten har en total yta på cirka 800 000 hektar och täcker därmed 13 procent av länets yta. Vindelfjällens naturreservat i Sorsele och Storumans kommuner är med sina 560 000 hektar norra Europas största skyddade område.
Styre och politik
Styre
På länsnivå sköts de politiska uppgifterna dels av Länsstyrelsen Västerbotten och dels av Region Västerbotten.[4]
Administrativ indelning
I Västerbottens län finns det 15 kommuner – Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Vännäs samt Åsele.
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Jord- och skogsbruk
Totalt svarade jord- och skogsbruket i länet för två procent av sysselsättningen i början av 2020-talet, men siffrorna varierade kraftigt mellan olika kommuner. Ungefär hälften av landarealen består av produktiv skogsmark.[5]
Mellan Umeå och Vännäs, norrut mot Bygdeå samt vid Skellefteås kust återfinns jordbrukets kärnområden. Den största delen av odlingsmarken används för sådd av vallväxter, resterande del används företrädesvis för odling av vårkorn och potatis. Kött och mjölk produceras för försäljning, vilket är den dominerande inkomsten för jordbrukarna. Många kombinerar fortfarande jordbruket med skogsbruk och majoriteten av gårdarna har också tillgång till egen skog.[5]
Industri
I samband med att Sveriges industrier fick genomslag i ekonomin och samhället i slutet av 1800-talet kom industrierna att specialiseras i olika de olika regionerna. I Västerbottens län har naturresurserna varit grunden för industrialiseringen. Processen inleddes med utvecklingen av skogsindustrin i mitten av 1800-talet. Malm har brutits i Västerbotten sedan 1600-talet, men det var först när utvinningen från Skelleftefältet inleddes i början av 1900-talet som det utvecklades till en basindustri. Efter andra världskriget tog verkstadsindustrin fart i Västerbotten. Traditionellt har verkstadsindustrin i länet varit småskalig, "med ett lokalt entreprenörskap som grund".[6]
Totalt svarade industrin för 24 procent av sysselsättningen i länet, även om siffrorna varierade kraftigt mellan olika kommuner. I till exempel Robertsfors har verkstadsindustrin stor betydelse för sysselsättningen, men den största verkstadsindustrin Umeverken finns i Umeå. Andra större industrier är Sveriges enda smältverk, Rönnskärsverken, som är beläget i Skelleftehamn samt Volvo Lastvagnar i Umeå.[5]
Energi och råvaror
Vattenkraften har varit en viktig energikälla för industrin och i Västerbotten har den byggts ut sedan slutet av 1800-talet. Det första som byggdes var Klabböle vattenkraftverk år 1889. Därefter har vattenkraften snabbt byggts ut, till exempel anlades 127 vattenkraftverk i länet från år 1914 till 1919.[6] Enligt uppgifter från 2019 fanns ett 30-tal småskaliga vattenkraftverk i länet[7] och ett tiotal större.[8]
I Skelleftefältet finns koppar, zink och bly men också mindre mängder guld och silver. Vid Björkdal finns en avvikande malmtyp i form av guldförande kvartsgångar.[9]
Tjänster
Tjänstesektorn, både privata och offentliga, sysselsatte omkring tre fjärdedelar av invånarna i länet i början av 2020-talet. Tillväxten inom tjänstesektorn har varit kraftig under 2000-talet i hela länet, men i synnerhet i Umeå och Skellefteå. Bland de största arbetsgivarna inom tjänstesektorn återfinns de statliga arbetsgivarna Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet men också regionala arbetsgivaren Region Västerbotten, främst Norrlands universitetssjukhus.[5]
Infrastruktur
Transporter
För allmänna busskommunikationer inom länet ansvarar Länstrafiken i Västerbotten. Persontrafiken på järnväg sköts av tre olika bolag, SJ kör dagtåg och nattåg Umeå–Stockholm samt nattåg Umeå–Göteborg, Vy Tåg kör nattåg på uppdrag av Trafikverket Narvik/Luleå–Jörn–Bastuträsk–Umeå–Stockholm. För den regionala persontrafiken ansvarar Norrtåg och dess operatör Vy Tåg, med linjer från Umeå till Luleå, Lycksele, Vännäs och Sundsvall.
Det finns fem flygplatser i länet: Umeå, Skellefteå, Lycksele, Vilhelmina och Hemavan.
Befolkning
Massmedier
Press
Västerbottens-Kuriren är en frisinnad och liberal[10] dagstidning som ges ut i Västerbottens län, med undantag för Malå och Norsjö kommun. Upplagan år 2020 uppgick till 30 600.[11] Folkbladet Västerbotten är en socialdemokratisk dagstidning[12] som bevakar samtliga kommuner i länet[13] och hade år 2020 en upplagan på 5 100.[11] Norran är partipolitiskt obunden dagstidning med beteckningen frisinnad[14] som har spridningsområde i tre kommuner i Västerbotten – Malå, Norsjö och Skellefteå. Tidningen finns även i Norrbottens län och upplagan år 2020 uppgick till 18 700.[11]
Television
SVT Nyheter Västerbotten sänder regionala nyheter och väder.[15] De regionala redaktionerna finns i Skellefteå och Umeå.[16]
Demografi
Statistik
| Befolkningsutvecklingen i Västerbottens län 1810–2023 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1810 | 33 733 | |||
| 1820 | 40 364 | |||
| 1830 | 49 994 | |||
| 1840 | 54 603 | |||
| 1850 | 67 674 | |||
| 1860 | 81 478 | |||
| 1870 | 91 759 | |||
| 1880 | 106 435 | |||
| 1890 | 122 784 | |||
| 1900 | 143 735 | |||
| 1910 | 161 366 | |||
| 1920 | 182 246 | |||
| 1930 | 204 031 | |||
| 1940 | 219 939 | |||
| 1950 | 231 750 | |||
| 1960 | 239 619 | |||
| 1970 | 233 134 | |||
| 1975 | 236 397 | |||
| 1980 | 243 856 | |||
| 1985 | 245 255 | |||
| 1990 | 251 968 | |||
| 1995 | 260 472 | |||
| 2000 | 255 640 | |||
| 2005 | 257 652 | |||
| 2010 | 259 286 | |||
| 2015 | 263 378 | |||
| 2020 | 273 192 | |||
| 2023 | 278 236 | |||
| Källa: Folkmängd länsvis 1805-2020, SCB, accessdatum 2023-04-17. | ||||
Urbanisering
De största tätorterna i länet enligt SCB år 2018:
| Nr | Tätort | Kommun | Folkmängd (2018) |
|---|---|---|---|
| 1 | Umeå | Umeå kommun | 87 404 |
| 2 | Skellefteå | Skellefteå kommun | 35 775 |
| 3 | Lycksele | Lycksele kommun | 8 572 |
| 4 | Holmsund | Umeå kommun | 5 969 |
| 5 | Vännäs | Vännäs kommun | 4 466 |
| 6 | Ursviken | Skellefteå kommun | 3 850 |
| 7 | Vilhelmina | Vilhelmina kommun | 3 512 |
| 8 | Skelleftehamn | Skellefteå kommun | 3 094 |
| 9 | Sävar | Umeå kommun | 3 000 |
| 10 | Nordmaling | Nordmalings kommun | 2 631 |
Residensstaden är i fet stil
Se även
- Västerbottensnytt - Regionalnyheter
- Lista över landshövdingar i Västerbottens län
Referenser
- ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2023”. Statistiska centralbyrån. 10 november 2023. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-3-2023/. Läst 10 november 2023.
- ^ Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (1995). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 3, [Lapp-Reens]. Umeå: Norrlands univ.-förl. sid. 253–255. Libris 1610873. ISBN 91-972484-1-X (inb.)
- ^ Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (1996). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 4, [Regio-Övre]. Umeå: Norrlands univ.-förl. sid. 339. Libris 1610874. ISBN 91-972484-2-8 (inb.)
- ^ Regeringskansliet, Regeringen och (4 november 2014). ”Arbetet på regional nivå”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/arbetet-pa-regional-niva/. Läst 11 maj 2022.
- ^ [a b c d] ”Västerbottens län - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4sterbottens-l%C3%A4n. Läst 11 maj 2022.
- ^ [a b] Länsstyrelsen Västerbotten och Skellefteå museum (2004). Västerbottens industrihistoriska arv Inventering av industrimiljöer i Västerbottens län 2000–2003. Länsstyrelsen Västerbotten och Skellefteå museum. sid. 16-20. https://skellefteamuseum.se/itc-content/uploads/2018/11/industriarv-rapport-2004.pdf.
- ^ Engstrand, Simon (8 augusti 2019). ”Småskaliga vattenkraftverk hotas av ny miljöplan”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/smaskaliga-vattenkraftverk-hotas-av-nya-miljovillkor. Läst 11 maj 2022.
- ^ ”Vattenkraft”. Skellefteå Kraft. https://www.skekraft.se/om-oss/verksamhet/vattenkraft/. Läst 11 maj 2022.
- ^ Johansson, Åke. ”Malmer och malmbildning”. www.nrm.se. https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/bergarterochmalmer/malmerochmalmbildning.349.html. Läst 11 maj 2022.
- ^ ”Vad har VK för “politisk färg”?”. Västerbottens Kuriren. https://kundservice.vk.se/fragor-och-svar/redaktionen/vad-har-vk-for-politisk-farg/. Läst 11 maj 2022.
- ^ [a b c] ”Besked: VK:s upplaga ökar kraftigt – i Sverigetopp”. www.vk.se. 16 mars 2021. https://www.vk.se/2021-03-16/vk-vaxer-kraftigt-nast-bast-i-sverige. Läst 11 maj 2022.
- ^ Hedlund, Julia (14 september 2017). ”Så har tidningen förvandlats och förändrats”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/se-100-aringens-olika-framsidor. Läst 11 maj 2022.
- ^ ”Tipsa oss om nyheter | Folkbladet”. www.folkbladet.nu. https://www.folkbladet.nu/Tipsa. Läst 11 maj 2022.
- ^ ”Det blir en spännande politisk höst – Norran”. norran.se. https://norran.se/ledare/politik/artikel/det-blir-en-spannande-politisk-host/jd61dk1l. Läst 11 maj 2022.
- ^ Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm. ”Lokala Nyheter Västerbotten”. https://www.svtplay.se/lokala-nyheter-vasterbotten. Läst 11 maj 2022.
- ^ ”Så kontaktar du våra lokala nyheter”. omoss.svt.se. Arkiverad från originalet den 15 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220515190317/https://omoss.svt.se/kontakt/sa-kontaktar-du-vara-lokala-nyheter.html. Läst 11 maj 2022.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Västerbottens län.- Länsstyrelsen i Västerbottens län
- Region Västerbotten
- Regionfakta - Fakta och perspektiv om Västerbottens län
| |||||||||||
| ||||||||||||||||||||
| |||||||||||
| ||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Stora riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
| “ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Västerbottens läns olika dragningar.
Författare/Upphovsman: RoMex80, Licens: CC BY-SA 3.0
Kommuner i Västerbottens län 1952.
Författare/Upphovsman: Fredriklarssonphotography, Licens: CC BY-SA 4.0
Länsstyrelsens byggnad i Umeå, från Storgatan.
Författare/Upphovsman: Leonid 2, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil, Licens: CC BY-SA 2.5
Västerbotten läns läge
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Fred J antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY 1.0
Västerbotten County (län) in Sweden
(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]