Kommunen är belägen på sydvästra delen av Sydsvenska höglandet och området är rikt på moss- och myrmarker. Värnamo kommun tillhör Finnvedens utpräglade småindustribygd där omkring en fjärdedel av de förvärvsarbetande invånarna var sysselsatta inom tillverkningsindustrin som i huvudsak består av små företag.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Borgerliga koalitioner har styrt kommunen sedan 1990-talet, sedan 2002 Alliansen.
Värnamo kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Värnamo stad, Bors, Bredaryds och Rydaholms landskommuner samt delar ur Forsheda landskommun (Dannäs, Hånger, Kärda och Torskinge), en del ur Klevshults landskommun (Fryele), en del ur Vrigstads landskommun (Nydala) samt en mindre del av Unnaryds landskommun (en del av Bolmsö socken).[7]
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Värnamo domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Jönköpings domsaga. [8]
Geografi
Värnamo gränsar i norr till kommunerna Gnosjö och Vaggeryd, i väster till Gislaved och i öster till Sävsjö; samtliga tillhörande samma län som Värnamo. I söder gränsar Värnamo till kommunerna Ljungby och Alvesta som båda tillhör Kronobergs län.
Topografi och hydrografi
Kommunen är belägen på sydvästra delen av Sydsvenska höglandet. Gnejs utgör huvudsakligen berggrunden i kommunens västra del medan granit huvudsakligen utgör dess östra del. Kommunens högre belägna områden domineras av morän beväxt med skog. Sandiga isälvsavlagringar, då ofta I form av rullstensåsar, återfinns i dalgångarna. Flest sjöar, exempelvis Bolmen och Vidöstern, återfinns i södra delen av kommunen. Vattendraget Lagan flyter genom Vidöstern. Det finns gott om moss- och myrmarker, vilket också märks i nationalparken i nordvästra delen av kommunen.[9]
Dessutom fanns 2024 18 naturreservat i kommunen varav 17 förvaltades av Länsstyrelsen i Jönköpings län.[10] I anslutning till nationalparken ligger reservaten Brokullen och Långö Mosse vilka tillsammans med nationalparken bildar skyddade områden om 8 000 hektar.[11]
Värnamo kommun tillhör Finnvedens utpräglade småindustribygd där omkring en fjärdedel av de förvärvsarbetande invånare var sysselsatta inom tillverkningsindustrin i början av 2020-talet. Karaktäristiskt var de många små företagen inom de olika industrierna, vilka sysslar med metallbearbetning, maskintillverkning, plast- och gummiproduktion, träförädling och möbeltillverkning. Bland de större företagen märktes Trelleborg Sealings Profile AB, DS Smith Packaging Sweden AB och 3M Svenska AB. Antalet sysselsatta inom servicesektorn, både offentliga och privata, har över tid ökat liksom inom handel och samfärdsel. De största arbetsgivarna var kommunen samt regionen genom bland annat Värnamo sjukhus.[9]
År 2022 fanns 19 grundskolor och en grundsärskola, geografiskt spridda i kommunen.[19] Samtidigt fanns en gymnasieskola, Finnvedens gymnasium.[20] På Campus Värnamo bedrevs utbildning på universitetsnivå[21] genom Jönköpings universitet.[22] Sedan 2019 är Campus Värnamo strategisk partner till universitetet och dess forsknings- och utbildningsmiljö – SPARK.[23]
Sjukvård
I kommunen finns Värnamo sjukhus, ett av Sveriges största länsdelssjukhus, med ett upptagningsområde som i början av 2020-talet inkluderade 85 000 personer i kommunerna Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo. Sjukhuset drevs av Region Jönköpings län.[24] Regionen beskrev 2017 att här bedrev "specialiserad vård – planerad såväl som akut – för sjukdomar och skador som inte kan utredas eller behandlas på vårdcentralerna" samt att det fanns flera "nyrenoverade vårdavdelningar".[25] Som exempel kan nämnas att White Arkitenter utformat flera av dessa.[26]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 34 613 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 77:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Värnamo kommun 1970–2020[27]
År
Folkmängd
1970
29 361
1975
30 072
1980
30 342
1985
30 668
1990
31 315
1995
31 582
2000
32 256
2005
32 700
2010
32 833
2015
33 473
2020
34 530
Kultur
Kulturarv
Kommunen har nära kopplingar till industrin och industrins utveckling ses som en viktig del av kommunens kulturarv. Därför har kulturmiljövården under flera decennier fokuserat på att uppmärksamma och utveckla det industriella kulturarvet.[28] Som exempel kan nämnas att det finns fyra platser i kommunen som är registrerade i fornminnesregistret kopplade till med hammare eller smedjor. Dessa är Ohs bruk, Åminne gamla bruk, Åminne nya bruk och Slättö i före detta Torskinge socken.[29]
Kommunvapen
Blasonering: En blå bjälkvis stående ström på guldfält.
Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t år 1922 för den nyblivna staden Värnamo. Strömmen syftar på Lagan och guldfärgen skall antyda sanden i flygsandsfälten utanför Värnamo. Efter kommunbildningen registrerades vapnet för Värnamo kommun år 1974. Även Bors landskommun hade ett vapen.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris7766806. ISBN 91-87784-05-X
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Bors landskommun
Wikimedia Commons har media som rör Värnamo kommun.
