Värmlandsgruppen

Värmlandsgruppen
Vapen för Värmlandsgruppen tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnVärmlandsgruppen
Datum2000–2004
LandSverige
FörsvarsgrenHemvärnet
TypMilitärdistriktsgrupp
RollUtbildning, vidmakthållande och administration
Del avMellersta militärdistriktet [a]
FöregångareVärmlands regemente
StorlekMilitärdistriktsgrupp
HögkvarterKristinehamns garnison
FörläggningsortKristinehamn
ValspråkCum Deo et victricibus armis
("Med Gud och segrande vapen")
FärgerGult och svart          
Marsch"Pepitamarsch" (Neumann) [b]
Befälhavare
MilitärdistriktsgruppchefHåkan Grahn
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/46-60Truppslagstecken M46-60 för Hemvärnet.jpg

Värmlandsgruppen var en svensk militärdistriktsgrupp inom Hemvärnet som verkade åren 2000–2004. Förbandsledningen var förlagd i Kristinehamns garnison i Kristinehamn.[2]

Historia

Som ett led i försvarsbeslutet 2000 avvecklades försvars- och militärområdena den 30 juni 2000 och från och med den 1 juli 2000 organiserades i dess ställe militärdistrikt. Därmed avvecklades bland annat Värmlands försvarsområde (Fo 52). De nya militärdistrikten motsvarade geografiskt sett de gamla militärområdena. Den stora skillnaden var att militärdistrikten var den lägsta nivån där chefen var territoriellt ansvarig. Inom militärdistrikten organiserades militärdistriktsgrupper, i regel en för varje län. I Värmlands län organiserades Värmlandsgruppen den 1 juli 2000.

Inför försvarsbeslutet 2004 föreslog regeringen för riksdagen, efter förslag från Försvarsmakten, att reducera antalet militärdistriktsgrupper. Då det enligt Försvarsmakten skulle organiseras färre hemvärnsförband, men bättre utbildade och uppfyllda förband. Försvarsbeslutet innebar bland annat att Värmlandsgruppen skulle upplösas och avvecklas den 31 december 2004. Från och med 1 januari 2005 övergick verksamheten till en avvecklingsorganisation, fram till att avvecklingen skulle vara slutförd senast den 30 juni 2006. Avvecklingsorganisationen upplöstes i sin tur den 30 juni 2005, då avvecklingen av förbandet var slutförd. Gruppens hemvärnsbataljoner, tillsammans med övriga frivilliga försvarsorganisationer inom Värmlands län, överfördes den 1 juli 2005 till Livregementets grenadjärgrupp som antog det nya namnet Örebro-Värmlandsgruppen.[3]

Verksamhet

Chefen för Värmlandsgruppen var direkt underställd chefen Mellersta militärdistriktet både vad gällde produktionsledning av hemvärnsförbanden samt insatsledning i Värmlands län. Värmlandsgruppens uppgifter var att utbilda, organisera och administrera hemvärnsförbanden i Värmlands län. Gruppen skulle vidare stödja frivilliga försvarsorganisationer samt vara beredd att leda insatser till stöd för samhället i övrigt.

Förläggningar och övningsplatser

När Värmlandsgruppen bildades den 1 juli 2000 samlokaliserades förbandsledningen med Artilleriregementet (A 9) i Kristinehamns garnison. Förbandsledningen var lokaliserad till den byggnad som ursprungligen uppförts som officersbostäder till Bergslagens artilleriregemente (A 9). Efter att försvaret lämnade Kristinehamn kom byggnaden att rivas, vilken var lokaliserad bakom kanslihuset i höjd med de byggnader som Artilleriets officershögskola (ArtOHS) tidigare var lokaliserade till.

Heraldik och traditioner

Värmlandsgruppen var sedan den 1 juli 2000 arvtagare och traditionsbärare till Värmlands regemente (I 2) och Värmlandsbrigaden (IB 2). Sedan den 1 juli 2005 förs dessa traditioner vidare av Värmlands Östra hemvärnsbataljon, och från 1 juli 2012 av Värmlands hemvärnsbataljon.[4]

Förbandschefer

  • 2000–2001: Överstelöjtnant Stellan Jansson
  • 2001–2003: Major Göran Andersson
  • 2003–2005: Överstelöjtnant Håkan Grahn

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Värmlandsgruppen2000-07-012004-12-31
Avvecklingsområde Värmlandsgruppen2005-01-012005-06-30
Beteckningar
okänt2000-07-012004-12-31
Förläggningsorter
Kristinehamns garnison (F)2000-07-012005-06-30

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 2000-2005 var gruppen underställd chefen för Mellersta militärdistriktet.
  2. ^ Förbandsmarschen fastställdes den 27 november 2002 i TFG 020006.[1]

Noter

Tryckta källor

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Truppslagstecken M46-60 för Hemvärnet.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Truppslagstecken M/46-60 för Hemvärnet. Används av Hemvärnet, dock ej i Stockholm och Östergötland.