Värmlands län

Värmlands län
Län
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Vapen för Värmlands län tolkat efter dess blasonering.
LandSverige Sverige
LandskapVärmland,
Dalsland,
Dalarna
RegionRegion Värmland
Läge59°N 13°Ö / 59°N 13°Ö / 59; 13
ResidensstadKarlstad
AreaRankad 8:e
 - Totalt17 583 km²
FolkmängdRankad 12:e
 - Totalt283 756 (2023-09-30) [1]
Befolkningstäthet
 - Totalt16,1 invånare/km²
Inrättat1639/1779
LandshövdingGeorg Andrén
Länskod17
Geonames2664870
LänsbokstavS
KartaSCB geodata
Värmlands läns läge i Sverige.
Värmlands läns läge i Sverige.
Värmlands läns läge i Sverige.

Värmlands län är ett län beläget i västra Svealand. Residensstaden är Karlstad och landshövding sedan 9 december 2019 är Georg Andrén. Han efterträdde Kenneth Johansson. Värmlands län utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Historia

Kommuner i Värmlands län före 1970-talet
Härader i Värmland

Värmlands län bildades första gången 1639 vilket då bara varade till 1654 och åtebildades 1779. I mellanperioderna och från 1634 ingick området i Närkes och Värmlands län. Ibland har det kallats för Karlstads län efter residensstaden.

Geografi

Värmlands län motsvarar 4,3 procent av Sveriges yta, 17 583 km² och är Sveriges till ytan åttonde största län. I länet bor 2,9 procent av Sveriges befolkning.

Värmlands län sammanfaller i huvudsak med landskapet Värmland, frånsett Karlskoga kommun och delar av Degerfors kommun som hör till landskapet, men som tillhör Örebro län. Norra delen av Gullspångs kommun (Södra Råda socken) i Västra Götalands län tillhör också Värmland. Delar av Silleruds och Svanskogs församlingar (Dalboredden) ligger dock i Dalsland och nordligaste delen av Filipstads kommun ligger i Dalarna.

Länet gränsar till Dalarnas län och Örebro län i norr och öster, samt till Västra Götalands län i söder. I väster gränsar det till Viken fylke och Innlandet fylke i Norge.

Styre och politik

Administrativ indelning

Kommuner i Värmlands län

Folkmängd per 30 september 2023[2]

VapenNamnFolkmängdYta (km²)Befolkningstäthet (inv/km²)
Karlstads kommun97 0181 16772
Arvika kommun25 7141 65916
Kristinehamns kommun23 88874632
Hammarö kommun16 96356260
Säffle kommun15 0611 12914
Sunne kommun13 4251 29710
Kils kommun12 10535933
Torsby kommun11 3994 1863
Hagfors kommun11 5311 8347
Forshaga kommun11 56335033
Filipstads kommun10 0891 5457
Årjängs kommun9 8951 4177
Grums kommun9 04738524
Eda kommun8 53882411
Storfors kommun3 80039411
Munkfors kommun3 72014128

Befolkning

Demografi

Tätorter

De största tätorterna i länet:[3]

NrTätortFolkmängd
(31 december 2020)
1Karlstad67 122
2Kristinehamn18 597
3Skoghall14 489
4Arvika14 383
5Säffle9 241
6Kil7 836
7Forshaga6 448
8Filipstad6 248
9Skåre5 441
10Sunne5 113

Residensstaden är i fet stil

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Värmlands län 1805–2020
ÅrInvånare
1805
  
140 100
1810
  
134 808
1815
  
140 977
1820
  
148 260
1825
  
163 372
1830
  
172 858
1835
  
186 783
1840
  
195 546
1845
  
209 596
1850
  
221 885
1855
  
232 521
1860
  
247 171
1865
  
259 612
1870
  
260 392
1875
  
267 081
1880
  
268 417
1885
  
259 958
1890
  
253 326
1895
  
252 915
1900
  
254 284
1905
  
255 142
1910
  
260 135
1915
  
260 447
1920
  
268 681
1925
  
270 467
1930
  
269 998
1935
  
273 293
1940
  
267 731
1945
  
272 275
1950
  
281 396
1955
  
288 580
1960
  
291 074
1965
  
287 097
1970
  
284 688
1975
  
284 249
1980
  
284 070
1985
  
279 183
1990
  
283 110
1995
  
284 011
2000
  
275 003
2005
  
273 288
2010
  
273 265
2015
  
275 904
2020
  
282 885
Källa: Regionfakta[4]

Migration

Värmlands län hade den nästa största utvandringen bland samtliga svenska län mellan 1851 och 1910. Länet hade den största utvandringen till USA bland samtliga svenska län under perioden. Sammanlagt utvandrade 97 234 personer från Värmlands län mellan 1851 och 1910. Av dessa utvandrade 77 574 personer till USA.[5]

Kultur

Traditioner

Kultursymboler och viktiga personligheter

Länsvapnet Blasonering: I fält av silver en blå örn med röd beväring.

Eftersom landskap och län i det närmaste överensstämmer fastställdes Värmlands landskapsvapen även som länsvapen år 1936.

Se även

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Värmland County.png
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Fred J antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY 1.0
Värmlands vapen.svg
Författare/Upphovsman: Leonid 2, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Grums vapen.svg
Författare/Upphovsman: Marmelad
, Licens: CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]
SverigesLän2007Värmland.svg
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil, Licens: CC BY-SA 2.5
Värmland läns läge
Eda vapen.svg
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]
Forshaga vapen.svg
Författare/Upphovsman: Marmelad
, Licens: CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]
Varmland-haerader.png
Författare/Upphovsman: Mrkommun, Licens: CC BY-SA 3.0
häradsindelningen i Värmland
Kristinehamn-vapen.svg
Författare/Upphovsman: EnDumEn, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]