Världsmästerskapet i handboll för herrar
Världsmästerskapet i handboll för herrar | |
Sport(er) | Handboll |
---|---|
Plats | Hela världen |
Tidpunkt | Januari–februari/mars (maj–juni 1995–1999) |
År | 1938– |
Geografisk omfattning | Hela världen |
Arrangör | IHF |
Regerande mästare | Danmark (2023) |
Flest titlar | Frankrike (6) |
Världsmästerskapet i handboll för herrar 2023 |
Världsmästerskapet i handboll för herrar (engelska: IHF World Men's Handball Championship) har anordnats av International Handball Federation sedan 1938, och spelas sedan 1993 vartannat år. Notera att turneringen endast gäller handboll för sjumannalag på inomhusplan vilket ej skall förväxlas med handboll för elvamannalag (även kallat utomhushandboll).
Historik
Bakgrund
Turneringen arrangerades första gången 1938.[1] Åren 1939–1953 satte dock andra världskriget och dess följder tillfälligt stopp för turneringen, som spelades för första gången efter 1938 1954. Sedan 1993 anordnas den vartannat år i början av året – i januari-februari/mars (utom 1995–1999 då VM anordnades i maj-juni).
Fram till slutet av 1960-talet anordnades även mästerskap för elvamannalag på stor utomhusplan, men därefter har endast inomhusmästerskap för sjumannalag på liten plan anordnats. Åren 1976–1992 anordnades även B-VM och C-VM.
I turneringens finalspel deltar sedan 1995 24 herrlandslag. Lagen kvalificerar sig genom spel i olika geografiskt bestämda kvalgrupper, med undantag för värdländer och regerande världsmästare vilka är direktkvalificerade. Hur många platser som tilldelats har dock varierat, men i kvalspelet till VM 2007 var tilldelningen följande: Europa: 11 platser; Afrika: 4 platser; Asien och Amerika (Nord och Syd); 3 platser; Oceanien: 1 plats. I den första turneringen 1938 deltog endast fyra lag: värdlandet Tyskland, Österrike, Sverige och Danmark.
Utveckling
Europeiska lag har dominerat stort i turneringen. Under efterkrigstiden satsade inte minst länderna i det kommunistiska Östblocket på handboll, med sju av tio guldmedaljer under perioden fram till 1980-talets slut. Bland de ledande nationerna under perioden kan räknas Sverige (främst 1950-talet), Rumänien[2] (fyra guld 1961–1974), Tjeckoslovakien (fem medaljer fram till 1967) och Östtyskland (fyra medaljer 1970–1986). Därefter har länder som Sverige (sex medaljer 1990–2001[3]), Frankrike (11 medaljer varav första 1993), Spanien (tre medaljer, varav två guld) och Danmark (totalt fyra medaljer, varav tre efter millennieskiftet) tillhört de bästa länderna globalt.
Östeuropas handbollskultur har förts vidare av minst tre "efterföljarländer". Tyskland har under senare år vunnit ett guld och ett silver, och man har den kanske mest namnkunniga professionella handbollsligan. Sovjetunionens tre VM-medaljer följdes under 1990-talet av två guld och ett silver för Ryssland, medan det enade Jugoslaviens fyra medaljer (ett guld) inte minst följdes upp av Kroatien (sex medaljer, varav ett guld).
Sedan 1990-talet har olika nordafrikanska nationslag visat sig alltmer, även om de ännu inte lyckats vinna någon medalj. Bästa resultatet för ett afrikanskt lag är 4:e plats för Egypten (2001) och Tunisien (2005).
2015 blev Qatar, som vann silver, det första asiatiska laget att vinna VM-medalj. Qatars framgångar under turneringen (med Qatar som värdland) omgärdades dock av flera kontroverser.[4][5]
Från och med VM 2021 kommer turneringen att utökas från 24 till 32 landslag. Det är dock endast länder från Afrika och Asien som utökas. Övriga kontinenter kommer att vara samma som tidigare.
Främsta lag
De framgångsrikaste landslagen är Frankrike som vunnit 6 titlar, följt av Sverige som vunnit 4 titlar och ytterligare 4 silver och 4 brons.[6][7] Sverige, som endast missat VM 2007 och 2013,[7] är också tillsammans med Tyskland (inklusive Västtyskland), som endast missat VM 1990 och 1997, de landslag som deltagit i flest VM.
Medaljörer
Statistik
För utförlig statistik över alla medverkande länders placeringar vart år se Världsmästerskapet i handboll för herrar. Lag angivna i kursiv stil är ej längre existerande lag.
Se även
- Världsmästerskapet i handboll för damer
- Handboll vid olympiska sommarspelen
- Europamästerskapet i handboll för herrar
- World Cup i handboll
Referenser
- ^ Persson, Björn (10 juli 2015). ”VM Herrar – Frankrike världsmästare - Svenska Handbollförbundet - IdrottOnline Forbund”. www.svenskhandboll.se. Arkiverad från originalet den 13 april 2018. https://web.archive.org/web/20180413190701/http://www.svenskhandboll.se/Landslag/Landslagsnyheter/VMHerrarFrankrikevarldsmastare/. Läst 13 april 2018.
- ^ Jönsson, Jan (27 januari 2011). ”Vänstern regerar i handbollen”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2011-01-27/vanstern-regerar-i-handbollen. Läst 13 april 2018.
- ^ Andersson, Annette (14 augusti 2016). ”Det var en gång för länge sedan - handbollskanalen”. handbollskanalen. http://handbollskanalen.se/kronikor/det-var-en-gang-lange-sedan/. Läst 13 april 2018.
- ^ Berntsson, Jonathan (30 januari 2015). ”Sensationen: Qatar i final i handbolls-VM”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/handboll/article20245868.ab. Läst 13 april 2018.
- ^ Brenning, Patrik (6 februari 2015). ”Varningen mot att upprepa skandalen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/landslagsfotboll/article20279565.ab. Läst 13 april 2018.
- ^ Persson, Björn (10 juli 2015). ”Herrar A - 60 år sedan Sveriges första VM-guld inomhus - Svenska Handbollförbundet - IdrottOnline Forbund”. www.svenskhandboll.se. Arkiverad från originalet den 13 april 2018. https://web.archive.org/web/20180413190629/http://www.svenskhandboll.se/Landslag/Landslagsnyheter/HerrarA-60arsedanSverigesforstaVM-guldinomhus/. Läst 13 april 2018.
- ^ [a b] ”Mästerskap – Svenska Handbollslandslaget”. www.handbollslandslaget.se. http://www.handbollslandslaget.se/herr/masterskap/. Läst 13 april 2018.
Externa länkar
|
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Pumbaa80 (soccer ball), Anomie (clock hands), David Vignoni (clock face/ring), David Göthberg (putting it all together, making the clock red, shadows)., Licens: LGPL
Football with clock to represent a "current sports or football event".
Flag of the unified Team of Germany for the Olympic Games, 1960–1968.
Flag of Romania, (21 August 1965 - 22 December 1989/officialy 27 December 1989).
Construction sheet of the Flag of Romania as depicted in Decree nr. 972 from 5 November 1968.
- l = 2/3 × L
- C = 1/3 × L
- S = 2/5 × l
(c) I, Cmapm, CC BY-SA 3.0
The flag of the Soviet Union (1955-1991) using a darker shade of red.
(c) I, Cmapm, CC BY-SA 3.0
The flag of the Soviet Union (1955-1991) using a darker shade of red.
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Government Ensign of Hungary, flown by state-owned, non-military vessels from 1957 to 1990.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
The flag of Slovenia.
- "The construction sheet for the coat of arms and flag of the Republic of Slovenia
- is issued in the Official Gazette Uradni list Republike Slovenije #67, 27 October 1994
- as the addendum to the Law on the coat of arms and flag."
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Författare/Upphovsman:
- Gold_medal_world_centered.svg by Maix
- derivative work: Mboro (talk)
A gold medal with a globe icon
Författare/Upphovsman:
- Silver_medal_world_centered.svg by Maix
- derivative work: Mboro (talk)
A silver medal with a globe icon
Flag of Romania (24 September 1952 - 21 August 1965)
Construction sheet of the Flag of Romania as depicted in Decree nr. 972 from 5 November 1968.
- l = 2/3 × L
- C = 1/3 × L
- S = 2/5 × l
En bild som används för att markera saknade flaggor, som ett alternativ för visning av blanksteg.
The 1:2 official state flag of the Russian Federation (formerly the RSFSR) used from 1991 to 1993. No. 1 in the State Heraldical Register of the Russian Federation.
Flag of Second Polish Republic and later People's Republic of Poland in period from March 29, 1928 to March 10, 1980. Red shade used here is HTML "vermilion" #E34234. Proportion 5:8.
Flag of Romania, (21 August 1965 - 22 December 1989/officialy 27 December 1989).
Construction sheet of the Flag of Romania as depicted in Decree nr. 972 from 5 November 1968.
- l = 2/3 × L
- C = 1/3 × L
- S = 2/5 × l
Författare/Upphovsman:
- Bronze_medal_world_centered.svg by Maix
- derivative work: Mboro (talk)
A bronze medal with a globe icon