Världsmästerskapet i fotboll för damer

Världsmästerskapet i fotboll för damer
Sport(er)fotboll
Platshela världen
Tidpunktvanligtvis juni–juli
År1991–
Geografisk omfattninghela världen
ArrangörFifa
Regerande mästare Spanien (2023)
Flest titlar USA (4)

Världsmästerskapet i fotboll för damer (engelska: FIFA Women's World Cup[1]) är en mästerskapstävling i fotboll för damlandslag. Det spelas vart fjärde år sedan 1991, ett år efter föregående herr-VM. Det mest framgångsrika landslaget är USA som vunnit fyra titlar, och därutöver nått ytterligare en final. Utöver USA har även Tyskland (två titlar), Norge, Japan och Spanien (en titel vardera) vunnit VM.

Dam-VM i fotboll räknas som den viktigaste internationella damtävlingen i fotboll och avgörs mellan kvalificerade landslag i fotboll som hämtas från Fifas medlemsländer. Det första officiella turneringsarrangemanget ägde rum 61 år efter den första upplagan av herrarnas motsvarighet – Världsmästerskapet i fotboll 1930.

Historik

Den första officiella VM-turneringen, sanktionerad av Fifa, spelades 1991. Detta var över två decennier sedan de två första inofficiella VM-turneringarna, vilka avgjordes i Italien 1970[2] respektive Mexiko 1971.[3][4][5]

Turneringen initierades av den dåvarande FIFA-presidenten João Havelange.[6] Den första turneringen avgjordes i Kina, i en turnering där 12 landslag deltog. 1995 års turnering avgjordes i Sverige, återigen med 12 deltagande lag.[7]

1999 års turnering utspelades i USA, där hemmanationen tog hem turneringen efter en finalseger över Kina. Finalen i Rose Bowl noterade en publiksiffra på 90 185, noterat som världsrekord för ett idrottsevenemang för kvinnor[8] men betydligt mindre än de cirka 110 000 åskådare som närvarade på Aztekastadion vid finalen på det inofficiella VM 1971.[9]

USA arrangerade även 2003 års arrangemang, där Tyskland vann finalen mot Sverige efter förlängning. I 2007 års turnering, arrangerat i Kina, försvarade Tyskland sitt guld.[10]

2011 års arrangemang ägde rum i Tyskland, och där vann Japan finalen efter en straffläggning mot USA.[10] 2015 års arrangemang avgjordes i Kanada, och där inkluderade gruppspelet för första gången 24 lag.[11]

Till världsmästerskapet 2023 i Australien och Nya Zeeland utökades turneringen till 32 lag.[12]

Format

Från den officiella starten har mästerskapet arrangerats vart fjärde år.[13] Det nuvarande turneringsformatet inkluderar ett kval, ett gruppspel och ett utslagsspel. Kvalet är fördelat regionsvis över Fifas medlemsorganisationers upptagningområden runt världen. Turneringen äger rum i ett land eller flera länder över tre veckors tid.

Resultat

Medaljörer

ÅrVärdnation
FinalMatch om tredjepris
Vinnare  Resultat TvåaTrea  ResultatFyra
1991Kina KinaUSA 2–1 NorgeSverige 4–0 Tyskland
1995Sverige SverigeNorge 2–0 TysklandUSA 2–0 Kina
1999USA USAUSA 0–0 (5–4 str.) KinaBrasilien 0–0 (5–4 str.) Norge
2003USA USATyskland 2–1 (e.f.) SverigeUSA 3–1 Kanada
2007Kina KinaTyskland 2–0 BrasilienUSA 4–1 Norge
2011Tyskland TysklandJapan 2–2 (3–1 str.) USASverige 2–1 Frankrike
2015Kanada KanadaUSA 5–2 JapanEngland 1–0 (e.f.) Tyskland
2019Frankrike FrankrikeUSA 2–0 NederländernaSverige 2–1 England
2023Australien Australien
Nya Zeeland Nya Zeeland		Spanien 1–0 EnglandSverige 2–0 Australien

Maratontabell

PosLagSMVOFGMIMMSP
1 USA50406413838+100126
2 Tyskland44305912139+8295
3 Norge40244129352+4176
4 Sverige40235127148+2374
5 Brasilien34204106640+2664
6 Kina33167105332+2155
7 England2615474330+1349
8 Japan33144153959−2046
9 Frankrike1910363220+1233
10 Kanada2785143452−1829
11 Australien2676133850−1227
12 Nederländerna11713149+522
13 Italien126152012+819
14 Nigeria2643192063−4315
15 Ryssland84041614+212
16 Nordkorea133281220−811
17 Danmark1431101926−710
18 Kamerun8305121209
19 Spanien712468−25
20 Colombia712449−55
21 Sydkorea10118627−214
22 Ghana9117630−244
23 Schweiz4103115+63
24 Chile310225−33
25 Kinesiska Taipei4103215−133
26 Mexiko9036630−243
27 Nya Zeeland150312834−263
28 Thailand6105430−263
29 Costa Rica302134−12
30 Argentina9027537−322
31 Skottland301257−21
32 Ekvatorialguinea300327−50
33 Sydafrika300318−70
34 Jamaica3003112−110
35 Elfenbenskusten3003316−130
36 Ecuador3003117−160
Källor: Worldfootball.net

Medaljliga

NationGuldSilverBronsTotalt
1 USA4138
2 Tyskland2103
3 Norge1102
 Japan1102
5 Spanien1001
6 Sverige0145
7 England0112
 Brasilien0112
9 Kina0101
 Nederländerna0101

Skyttedrottningar

ÅrSpelareNationAntal mål
1991Michelle Akers USA10
1995Ann-Kristin Aarønes Norge6
1999Sissi
Sun Wen		 Brasilien
 Kina		7
2003Birgit Prinz Tyskland7
2007Marta Brasilien7
2011Homare Sawa Japan5
2015Célia Šašić[14]
Carli Lloyd		 Tyskland
 USA		6
2019Alex Morgan
Megan Rapinoe
Ellen White		 USA
 USA
 England		6
2023Hinata Miyazawa Japan5

Turneringarnas bästa spelare

ÅrSpelareNation
1991Carin Jennings USA
1995Hege Riise Norge
1999Sun Wen Kina
2003Birgit Prinz Tyskland
2007Marta Brasilien
2011Homare Sawa[15] Japan
2015Carli Lloyd USA
2019Megan Rapinoe USA
2023Aitana Bonmatí Spanien

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Dam-VM-portalen på Uefa.com. Arkiverad 4 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 10 juli 2013.
  2. ^ ”The Beleaguered History of the Women’s World Cup” (på engelska). Sport in American History. 2 juli 2015. https://ussporthistory.com/2015/07/02/the-beleaguered-history-of-the-womens-world-cup/. Läst 6 januari 2025. 
  3. ^ ”Estadio Azteca: Mexico's mythical temple” (på engelska). FIFA. 31 maj 2020. https://inside.fifa.com/en/news/estadio-azteca-mexico-s-footballing-temple. Läst 6 januari 2025. 
  4. ^ Rosete, Erika (19 augusti 2023). ”Estadio Azteca, 1971: cuando la selección mexicana de fútbol femenino se atrevió a soñar” (på mexikansk spanska). El País México. https://elpais.com/mexico/2023-08-19/estadio-azteca-1971-cuando-la-seleccion-mexicana-de-futbol-femenino-se-atrevio-a-sonar.html. Läst 6 januari 2025. 
  5. ^ ”Línea del Tiempo” (på spanska). Estadio Azteca. https://www.estadioazteca.com.mx/linea-del-tiempo/. Läst 6 januari 2025. 
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Sports Illustrated. Arkiverad från originalet den 6 november 2007. https://web.archive.org/web/20071106125438/http://sportsillustrated.cnn.com/soccer/world/1999/womens_worldcup/history/index.html. Läst 25 mars 2007. 
  7. ^ ”FIFA Women's World Cup — USA 1999” (på engelska). FIFA.com. Arkiverad från originalet den 16 september 2011. https://web.archive.org/web/20110916181740/http://www.fifa.com/tournaments/archive/tournament=103/edition=4644/overview.html. Läst 10 juli 2013. 
  8. ^ ”Women's World Cup History” (på engelska). The Sports Network. http://www.sportsnetwork.com/default.asp?c=sportsnetwork&page=SOC-WWC/STAT/WWC-HISTORY.htm. Läst 10 juli 2013. 
  9. ^ Pieper, Lindsay (2 juli 2015). ”The Beleaguered History of the Women’s World Cup” (på engelska). Sport in American History. https://ussporthistory.com/2015/07/02/the-beleaguered-history-of-the-womens-world-cup/. Läst 6 januari 2025. 
  10. ^ [a b] ”VM-slutspelen 1991-”. www.svenskfotboll.se. https://www.svenskfotboll.se/landslag/dam/historik-dam/vm-slutspel-dam/. Läst 6 januari 2025. 
  11. ^ Molinaro, John F. (3 mars 2011). ”Canada gets 2015 Women's World Cup of soccer” (på engelska). CBC Sports. http://www.cbc.ca/sports/soccer/story/2011/03/03/sp-womens-world-cup.html. Läst 10 juli 2013. 
  12. ^ Andersson, Viktor (5 juli 2019). ”Fotboll: FIFA:s plan – utöka dam-VM med åtta lag: ”Bästa någonsin””. SVT Sport. https://www.svt.se/sport/fotboll/fifa-s-plan-utoka-dam-vm-med-atta-lag. Läst 6 januari 2025. 
  13. ^ ”Women’s World Cup | History, Winners, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. 5 januari 2025. https://www.britannica.com/sports/Womens-World-Cup. Läst 6 januari 2025. 
  14. ^ ”Lloyd, Solo and Sasic lead the way”. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160824192807/http://www.fifa.com/womensworldcup/news/y=2015/m=7/news=lloyd-and-sasic-lead-the-way-2661396.html. Läst 7 juli 2015. 
  15. ^ Fifa (18 juli 2011). ”Double delight for Sawa” (på engelska). Pressmeddelande. Läst 18 juli 2011. Arkiverad från originalet den 22 juli 2011.

Externa länkar

Världsmästerskapet i fotboll för damer
Turneringar
1970 (inofficiellt) · 1971 (inofficiellt) · Kina 1991 · Sverige 1995 · USA 1999 · USA 2003 · Kina 2007 · Tyskland 2011 · Kanada 2015 · Frankrike 2019 · Australien & Nya Zeeland 2023 · 2027
Kvalspel
1991 · 1995 · 1999 · 2003 · 2007 · 2011 · 2015 · 2019 · 2023
Spelartrupper
1991 · 1995 · 1999 · 2003 · 2007 · 2011 · 2015 · 2019 · 2023
Finaler
1991 · 1995 · 1999 · 2003 · 2007 · 2011 · 2015 · 2019 · 2023
Fifas rotationssystem · Historia · Lista över arenor och spelorter · Maskotar · Matchbollar · Rekord · Statistik · Utmärkelser

Media som används på denna webbplats

Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Canada (Pantone).svg
Kanadas flagga, införd 1965; denna version med Pantone‐nyanser. Nuvarande utformning ersatte den tidigare kanadensiska Red Ensign.
Flag of England.svg
Flag of England. Saint George's cross (a red cross on a white background), used as the Flag of England, the Italian city of Genoa and various other places.
Flag of Chile.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Thailand.svg
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
  • Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
  • White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
  • Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of South Africa.svg

Sydafrikas flagga

Färg som används: National flag | South African Government and Pantone Color Picker

     grön rendered as RGB 000 119 073Pantone 3415 C
     gul rendered as RGB 255 184 028Pantone 1235 C
     röd rendered as RGB 224 060 049Pantone 179 C
     blå rendered as RGB 000 020 137Pantone Reflex Blue C
     vit rendered as RGB 255 255 255
     svart rendered as RGB 000 000 000
Gold medal world centered-2.svg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 1.0
A gold medal with a globe icon
Silver medal world centered-2.svg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 1.0
A silver medal with a globe icon
Flag of Chinese Taipei (FIFA).svg
Official flag used by the Fédération Internationale de Football Association (FIFA) to represent Chinese Taipei in association football matches. Also used at the Olympics from 1986 to 2010.
Flag of Côte d'Ivoire.svg
Flag of the Ivory Coast, written by Jon Harald Søby, modified by Zscout370. The colors match to what is reported at http://fotw.vexillum.com/flags/ci.html.
Bronze medal world centered-2.svg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 1.0
A bronze medal with a globe icon
Flag of Jamaica.svg
Flag of Jamaica. “The sunshine, the land is green, and the people are strong and bold” is the symbolism of the colours of the flag. GOLD represents the natural wealth and beauty of sunlight; GREEN represents hope and agricultural resources; BLACK represents the strength and creativity of the people. The original symbolism, however, was "Hardships there are, but the land is green, and the sun shineth", where BLACK represented the hardships being faced.
World Map FIFA.svg
Map of the members of FIFA according to their confederation, on the 1st January 2006 (before this date, see this map):
 
AFC – Asian Football Confederation in Asia and Australia
 
CAF – Confederation of African Football in Africa
 
CONCACAF – Confederation of North, Central American and Caribbean Association Football in North, Central and South America
 
CONMEBOL – South American Football Confederation in South America
 
OFC – Oceania Football Confederation in Oceania
 
UEFA – Union of European Football Associations in Europe and Asia