Världsmästerskapen i skidskytte
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Världsmästerskapen i skidskytte | |
Sport(er) | skidskytte |
---|---|
Tidpunkt | februari–mars |
År | 1958– (herrar) 1984– (damer) |
Geografisk omfattning | Hela världen |
Arrangör | UIPM (1958–1993) IBU (1994–) |
Världsmästerskapen i skidskytte arrangeras varje år sedan 1958 för herrar och sedan 1984 för damer, med undantag för de år då olympiska vinterspelen går av stapeln. Sedan 1976 arrangeras dessa år en minivariant där de grenar som inte ingår i det olympiska programmet genomförs. Sedan 1989 anordnas herr- och damtävlingarna på samma ort och samtidigt. Stafetterna blev officiella först 1966.
Tävlingarna brukar hållas kring februari-mars, och vissa år har väderförhållanden tvingat fram att tävlingarna spritts ut till olika orter och tidpunkter under säsongen. Världsmästerskapen ingår även världscupen.
Arrangörsorter
- 1958
Saalfelden, Österrike
- 1959
Courmayeur, Italien
- 1961
Umeå, Sverige
- 1962
Tavastehus, Finland
- 1963
Seefeld in Tirol, Österrike
- 1965
Elverum, Norge
- 1966
Garmisch-Partenkirchen, Västtyskland
- 1967
Altenberg, Östtyskland
- 1969
Zakopane, Polen
- 1970
Östersund, Sverige
- 1971
Tavastehus, Finland
- 1973
Lake Placid, New York, USA
- 1974
Minsk, Sovjetunionen
- 1975
Antholz, Italien
- 1976
Antholz, Italien (Sprint)
- 1977
Lillehammer, Norge
- 1978
Hochfilzen, Österrike
- 1979
Ruhpolding, Västtyskland
- 1981
Lahtis, Finland
- 1982
Minsk, Sovjetunionen
- 1983
Antholz, Italien
- 1984
Chamonix, Frankrike (Damer)
- 1985
Ruhpolding, Västtyskland (Herrar)
- 1985
Egg am Etzel, Schweiz (Damer)
- 1986
Oslo, Norge (Herrar)
- 1986
Falun, Sverige (Damer)
- 1987
Lake Placid, New York, USA (Herrar)
- 1987
Lahtis, Finland (Damer)
- 1988
Chamonix, Frankrike (Damer)
- 1989
Feistritz an der Drau, Österrike
- 1990
Minsk, Sovjetunionen
- 1990
Oslo, Norge
- 1990
Kontiolax, Finland
- 1991
Lahtis, Finland
- 1992
Novosibirsk, Ryssland (Endast lagtävling)[anm 1]
- 1993
Borovets, Bulgarien
- 1994
Canmore, Alberta, Kanada (Endast lagtävling)[anm 1]
- 1995
Antholz, Italien
- 1996
Ruhpolding, Tyskland
- 1997
Brezno, Slovakien
- 1998
Pokljuka, Slovenien (Endast 12,5 kilometer jaktstart och lagtävling)[anm 1]
- 1998
Hochfilzen, Österrike (Endast 12,5 kilometer jaktstart och lagtävling)[anm 1]
- 1999
Kontiolax, Finland
- 1999
Oslo, Norge
- 2000
Oslo, Norge
- 2000
Lahtis, Finland
- 2001
Pokljuka, Slovenien
- 2002
Oslo, Norge (Endast masstart)[anm 1]
- 2003
Chanty-Mansijsk, Ryssland
- 2004
Oberhof, Tyskland, Tyskland
- 2005
Hochfilzen, Österrike
- 2006
Pokljuka, Slovenien
- 2007
Antholz, Italien
- 2008
Östersund, Sverige
- 2009
Pyeongchang, Sydkorea
- 2010
Chanty-Mansijsk, Ryssland (Endast mixedstafett)[anm 1]
- 2011
Chanty-Mansijsk, Ryssland
- 2012
Ruhpolding, Tyskland
- 2013
Nové Mesto, Tjeckien
- 2015
Kontiolax, Finland
- 2016
Oslo, Norge[1]
- 2017
Hochfilzen, Österrike[1]
- 2019
Östersund, Sverige
- 2020
Rasen-Antholz, Italien
- 2021
Pokljuka, Slovenien
- 2023
Oberhof, Tyskland, Tyskland
- 2024
Nové Mesto, Tjeckien
- 2025
Lenzerheide, Schweiz
Kommande:
Medaljfördelning nationsvis
Pl. | Nation | Guld | Silver | Brons | Totalt |
---|---|---|---|---|---|
1 | ![]() | 66 | 63 | 59 | 188 |
2 | ![]() | 61 | 44 | 32 | 137 |
3 | ![]() | 44 | 29 | 31 | 104 |
4 | ![]() | 25 | 37 | 24 | 86 |
5 | ![]() | 21 | 20 | 24 | 65 |
6 | ![]() | 19 | 12 | 10 | 41 |
7 | ![]() | 12 | 11 | 21 | 44 |
8 | ![]() | 10 | 10 | 16 | 36 |
9 | ![]() | 6 | 10 | 19 | 35 |
10 | ![]() | 6 | 9 | 13 | 28 |
11 | ![]() | 6 | 4 | 12 | 22 |
12 | ![]() | 5 | 6 | 7 | 18 |
13 | ![]() | 2 | 5 | 9 | 16 |
14 | ![]() | 2 | 4 | 7 | 13 |
15 | ![]() | 2 | 2 | 1 | 5 |
16 | ![]() | 1 | 6 | 7 | 14 |
17 | ![]() | 1 | 3 | 1 | 5 |
18 | ![]() | 1 | 2 | 1 | 4 |
19 | ![]() | 1 | 1 | 0 | 2 |
20 | ![]() | 0 | 3 | 4 | 7 |
21 | ![]() | 0 | 3 | 0 | 3 |
22 | ![]() | 0 | 2 | 1 | 3 |
23 | ![]() | 0 | 1 | 3 | 4 |
24 | ![]() | 0 | 1 | 0 | 1 |
25 | ![]() | 0 | 0 | 2 | 2 |
26 | ![]() | 0 | 0 | 1 | 1 |
![]() | 0 | 0 | 1 | 1 | |
Totalt | 304 | 302 | 304 | 910 |
Flest guld under samma mästerskap | ||
Land | Antal | År |
---|---|---|
![]() | 8 | 2013 |
![]() | 7 | 2017 |
![]() | 6 | 1999 |
![]() | 5 | 2005 |
![]() | 5 | 2007 + 2008 |
![]() | 5 | 1986 |
Flest medaljer under samma mästerskap | ||
Land | Antal | År |
![]() | 11 | 2013 |
![]() | 11 | 2007 |
![]() | 11 | 2008 |
![]() | 10 | 1999 |
![]() | 9 | 2004 + 2008 |
![]() | 9 | 2005 |
![]() | 9 | 1990 |
Lista över tidernas vinstrikaste skidskyttar i VM
Herrar
Nr | Namn | Land | Guld | Silver | Brons | Totalt |
---|---|---|---|---|---|---|
1 | Ole Einar Bjørndalen | ![]() | 19 | 11 | 9 | 39 |
2 | Frank Luck | ![]() ![]() | 11 | 5 | 4 | 20 |
3 | Emil H. Svendsen Aleksandr Tichonov | ![]() ![]() | 11 11 | 4 4 | 2 2 | 17 17 |
5 | Ricco Groß | ![]() | 9 | 5 | 6 | 20 |
6 | Frank Ullrich | ![]() | 9 | 4 | 1 | 14 |
7 | Raphaël Poirée | ![]() | 8 | 3 | 7 | 18 |
8 | Sven Fischer | ![]() | 7 | 6 | 7 | 20 |
9 | Mark Kirchner | ![]() ![]() | 7 | 1 | 2 | 10 |
10 | Tarjei Bø | ![]() | 7 | 0 | 2 | 9 |
Damer
Nr | Namn | Land | Guld | Silver | Brons | Totalt |
---|---|---|---|---|---|---|
1 | Magdalena Neuner | ![]() | 12 | 4 | 1 | 17 |
2 | Petra Behle | ![]() ![]() | 9 | 2 | 2 | 13 |
3 | Uschi Disl | ![]() | 8 | 8 | 3 | 19 |
4 | Andrea Henkel | ![]() | 8 | 6 | 2 | 16 |
5 | Tora Berger | ![]() | 8 | 5 | 5 | 18 |
6 | Liv Grete Poirée | ![]() | 8 | 3 | 2 | 13 |
7 | Laura Dahlmeier | ![]() | 7 | 3 | 3 | 13 |
8 | Svetlana Pecërskaja | ![]() ![]() | 7 | 3 | 1 | 11 |
8 | Olga Medvedtseva | ![]() | 6 | 2 | 1 | 9 |
Detaljerad lista över tidernas vinstrikaste skidskyttar i VM
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2020-03) Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Uppdaterat 21 februari 2013 Tabellen anger två tal: antal medaljer totalt / (varav individuella).
Pos | Namn | Land | Guld | Silver | Brons | Totalt | Aktiv |
---|---|---|---|---|---|---|---|
1 | Ole Einar Bjørndalen | ![]() | 19 (11) | 11 (4) | 9 (7) | 39 (22) | 1997– |
2 | Magdalena Neuner | ![]() | 12 (6) | 4 (2) | 1 (0) | 17 (8) | 2007–2012 |
3 | Frank Luck | ![]() | 11 (3) | 5 (2) | 5 (1) | 21 (6) | 1989–2004 |
4 | Aleksandr Tichonov | ![]() | 11 (5) | 4 (2) | 2 (1) | 17 (8) | 1967–1979 |
Emil Hegle Svendsen | ![]() | 11 (5) | 4 (2) | 2 (1) | 17 (8) | 2007– | |
6 | Jelena Golovina | ![]() | 10 (1) | 1 (1) | 1 (1) | 12 (3) | 1985–1991 |
7 | Ricco Gross | ![]() | 9 (4) | 5 (3) | 6 (3) | 20 (10) | 1991–2007 |
8 | Frank Ullrich | ![]() | 9 (5) | 4 (3) | 1 (0) | 14 (8) | 1977–1983 |
9 | Petra Behle | ![]() | 9 (4) | 2 (0) | 2 (1) | 13 (5) | 1988–1997 |
10 | Uschi Disl | ![]() | 8 (2) | 8 (4) | 3 (0) | 19 (6) | 1991–2005 |
11 | Andrea Henkel | ![]() | 8 (4) | 6 (0) | 2 (0) | 16 (4) | 1998– |
12 | Tora Berger | ![]() | 8 (4) | 5 (3) | 5 (2) | 18 (9) | 2005– |
13 | Raphaël Poirée | ![]() | 8 (7) | 3 (2) | 7 (5) | 18 (14) | 1998–2007 |
14 | Liv Grete Skjelbreid Poirée | ![]() | 8 (6) | 3 (1) | 2 (2) | 13 (9) | 1997–2004 |
15 | Laura Dahlmeier | ![]() | 7 (4) | 3 (3) | 3 (2) | 13 (9) | 2013- |
Flest medaljer i samma mästerskap
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2020-03) Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Uppdaterat 21 februari 2013
Flest guld i samma mästerskap | |||
Namn | Land | Antal | År |
---|---|---|---|
Laura Dahlmeier | ![]() | 5 | 2017 |
Ole Einar Bjørndalen | ![]() | 4 | 2005 + 2009 |
Tora Berger | ![]() | 4 | 2013 |
Liv Grete Poirée | ![]() | 4 | 2004 |
Magdalena Neuner | ![]() | 3 | 2007+2008+2011 |
Tarjei Bø | ![]() | 3 | 2013 + 2011 |
Emil Hegle Svendsen | ![]() | 3 | 2013 |
Tora Berger | ![]() | 3 | 2012 |
Andrea Henkel | ![]() | 3 | 2005 |
Raphaël Poirée | ![]() | 3 | 2004 |
Olena Zubrylova | ![]() | 3 | 1999 |
Flest medaljer i samma mästerskap | |||
Namn | Land | Antal | År |
---|---|---|---|
Laura Dahlmeier | ![]() | 6 (5-1-0) | 2017 |
Tora Berger | ![]() | 6 (4-2-0) | 2013 |
Marie Dorin Habert | ![]() | 6 (3-2-1) | 2016 |
Martin Fourcade | ![]() | 5 (4-1-0) | 2016 |
Emil Hegle Svendsen | ![]() | 5 (4-0-1) | 2013 |
Magdalena Neuner | ![]() | 5 (3-2-0) | 2011 |
Raphaël Poirée | ![]() | 5 (3-1-1) | 2004 |
Tarjei Bø | ![]() | 5 (3-0-2) | 2011 |
Diverse prestationer
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2020-03) Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Uppdaterat 21 februari 2013
Flest mästerskap i rad med individuellt VM-guld
- 5: Frank Ullrich
Östtyskland (1978-1983)
- 4: Ole Einar Bjørndalen
Norge (2005-2009)
Flest mästerskap i rad med VM-guld (inkl lagtävlingar)
- 7: Ole Einar Bjørndalen
Norge (2005-2009)
- 7: Aleksandr Tichonov
Sovjetunionen (1969-1977)
- 5: Frank Ullrich
Östtyskland (1978-1983)
Flest mästerskap i rad med individuell VM-medalj
- 10: Ole Einar Bjørndalen
Norge (1997-2009)
- 5: Aleksandr Tichonov
Sovjetunionen (1969-1974)
Flest mästerskap i rad med VM-medalj (inkl lagtävlingar)
- 17: Ole Einar Bjørndalen
Norge (1997-2018)
- 13: Sven Fischer
Tyskland (1993-2007)
- 9: Aleksandr Tichonov
Sovjetunionen (1969-1977)
- 7: Raphaël Poirée
Frankrike (2000-2007)
- * Ricco Groß hade kunnat ha 11 i rad om han inte missat en medalj 2001.
Flest individuella VM-guld i rad på samma distans
- 4: Ole Einar Bjørndalen
Norge (12,5 km jaktstart - 2005-2009)
- 3: Frank Ullrich
Östtyskland (10 km sprint - 1978-1981)
- 3: Mark Kirchner
Östtyskland/
Tyskland (10 km sprint - 1990-1993)
- 3: Raphaël Poirée
Frankrike (15 km masstart - 2000-2002)
Flest individuella VM-medaljer i rad på samma distans
- 7: Raphaël Poirée
Frankrike (4G, 3B, 15 km masstart - 2000-2007)
- 6: Ole Einar Bjørndalen
Norge (4G, 2B, 10 km sprint - 2003-2009)
- 5: Ole Einar Bjørndalen
Norge (4G, 1B, 12,5 km jaktstart - 2004-2009)
- 4: Frank Ullrich
Östtyskland (3G, 1S, 10 km sprint - 1978-1982)
- 4: Anne Elvebakk
Norge (2G, 2B, 7,5 km sprint - 1987-1990)
Flest individuella VM-guld totalt på samma distans
- 4: Ole Einar Bjørndalen
Norge (12,5 km jaktstart - 2005-2009)
- 4: Raphaël Poirée
Frankrike (15 km masstart - 2000-2004)
- 3: Aleksandr Tichonov
Sovjetunionen (20 km distans - 1989-2006)
- 3: Frank Ullrich
Östtyskland (10 km sprint - 1978-1981)
- 3: Mark Kirchner
Östtyskland/
Tyskland (10 km sprint - 1990-1993)
Flest individuella VM-medaljer totalt på samma distans
- 7: Raphaël Poirée
Frankrike (4G, 3S, 15 km masstart - 2000-2007)
- 7: Ole Einar Bjørndalen
Norge (4G, 1S, 2B, 12,5 km jaktstart - 1997-2009)
- 6: Ole Einar Bjørndalen
Norge (4G, 2B, 10 km sprint - 2003-2009)
- 6: Aleksandr Tichonov
Sovjetunionen (3G, 2S, 1B, 1971-1977)
- 6: Ole Einar Bjørndalen
Norge (2G, 2S, 2B, 15 km masstart - 1999-2008)
- 6: Eirik Kvalfoss
Norge (2G, 3S, 1B, 10 km sprint - 1982-1991)
Yngsta VM-medaljör
- 19 år, 359 dagar: Magdalena Neuner
Tyskland (Guld 2007)
- 21 år, 7 månader: Laura Dahlmeier
Tyskland (Guld och silver 2015)
- 22 år, 1 månad: Sergej Tjepikov
Sovjetunionen /
Ryssland (Guld 1989)
- 22 år, 7 månader: Tarjei Bø
Norge (Guld 2011)
Äldsta VM-medaljör
- 39 år, 1 månad, 13 dagar: Sergej Tjepikov
Sovjetunionen /
Ryssland (2006)
- 39 år, 11 dagar: Ole Einar Bjørndalen
Norge (2013)
Längst period mellan två VM-guld
- 18 år: Sergej Tjepikov
Sovjetunionen /
Ryssland (1989-2006)
- 16 år: Ole Einar Bjørndalen
Norge (1998-2013)
- 15 år: Halvard Hanevold
Norge (1985-2009)
- 15 år: Frank Luck
Tyskland (1989-2004)
- 12 år: Sven Fischer
Tyskland (1993-2004)
Längst period mellan två VM-medaljer
- 19 år: Sergej Tjepikov
Sovjetunionen /
Ryssland (1988-2006)
- 17 år: Ole Einar Bjørndalen
Norge (1997-2013)
- 14 år: Andrea Henkel
Tyskland (2000-)
- 13 år: Sven Fischer
Tyskland (1993-2005)
- 13 år: Frode Andresen
Norge (1995-2007)
- 13 år: Aleksandr Tichonov
Sovjetunionen (1967-1979)
Se även
Kommentarer
Källor
- ^ [a b] ”Inget skidskytte-VM i Östersund”. Svenska Dagbladet. 2 september 2012. http://www.svd.se/sport/inget-skidskytte-vm-i-ostersund_7467228.svd. Läst 2 september 2012.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Världsmästerskapen i skidskytte.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Kanadas flagga, införd 1965; denna version med Pantone‐nyanser. Nuvarande utformning ersatte den tidigare kanadensiska Red Ensign.
The flag of Slovenia.
- "The construction sheet for the coat of arms and flag of the Republic of Slovenia
- is issued in the Official Gazette Uradni list Republike Slovenije #67, 27 October 1994
- as the addendum to the Law on the coat of arms and flag."
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Olympic Movement flag
Proportions 2:3, created 1913, adopted 1914, first used 1920.
- Colors as per http://fairspielen.de/wp-content/uploads/2015/09/Annexe-3-Olympism_and_the_Olympic_Symbol_-_Principles_and_Usages_Guide-1.pdf
- blue: PMS 3005C
- yellow: PMS 137C
- black: PMS 426C
- green: PMS 355C
- red: PMS 192C
- Dimensions of the rings taken from http://fairspielen.de/wp-content/uploads/2015/09/Annexe-3-Olympism_and_the_Olympic_Symbol_-_Principles_and_Usages_Guide-1.pdf
An outdated clock with a serious icon