Världsmästerskapen i friidrott

	Världsmästerskapen i friidrott
	USA:s Carl Lewis under världsmästerskapen 1983
Sport(er)	friidrott
Plats	varierande
Tidpunkt	augusti-september
År	1983- (samlade mästerskap, herrar och damer)
Geografisk omfattning	hela världen
Arrangör	World Athletics

Världsmästerskapen i friidrott är en mästerskapstävling som anordnas udda år, med världsfriidrottsorganisationen World Athletics som arrangör. I början hölls tävlingarna vart fjärde år. Världsmästerskapen i friidrott är ett av de evenemang som gör anspråk på att vara det tredje största sportevenemanget i världen efter olympiska sommarspelen och världsmästerskapet i fotboll.^[1]

De första gemensamma världsmästerskapen i friidrott anordnades i Helsingfors i Finland 1983.^[2] Tidigare hade man hållit världsmästerskap i enskilda grenar som ej ingick i OS-programmet (de Olympiska spelen fungerade fram till och med 1980 samtidigt som världsmästerskap^[3]) på olika orter; 1976 arrangerades VM i 50 km gång herrar i Malmö, 1980 VM i löpning 3 000 meter damer och 400 meter häck damer i Sittard.^[4]

Värdar

№	Årtal	Plats	Tid	Huvudanläggning	Grenar	Länder	Deltagare
-	1976	Malmö, Sverige	18 september	Malmö stadion	1	20	42
-	1980	Sittard, Nederländerna	14–16 augusti	De Baandert	2	22	42
1	1983	Helsingfors, Finland	7–14 augusti	Helsingfors Olympiastadion	41	153	1 355
2	1987	Rom, Italien	28 augusti–6 september	Roms Olympiastadion	43	156	1 451
3	1991	Tokyo, Japan	23 augusti–1 september	Tokyos Olympiastadion	43	162	1 517
4	1993	Stuttgart, Tyskland	13–22 augusti	Gottlieb-Daimler-Stadion	44	187	1 689
5	1995	Göteborg, Sverige	5–13 augusti	Ullevi	44	190	1 804
6	1997	Aten, Grekland	1–10 augusti	Atens Olympiastadion	44	197	1 882
7	1999	Sevilla, Spanien	20–29 augusti	Sevillas olympiastadion	46	200	1 821
8	2001	Edmonton, Kanada	3–12 augusti	Commonwealth Stadium	46	189	1 627
9	2003	Paris, Frankrike	23–31 augusti	Stade de France	46	198	1 679
10	2005	Helsingfors, Finland	6–14 augusti	Helsingfors Olympiastadion	47	191	1 688
11	2007	Osaka, Japan	24 augusti–2 september	Nagai Stadium	47	197	1 981
12	2009	Berlin, Tyskland	15–23 augusti	Berlins Olympiastadion	47	200	2 101
13	2011	Daegu, Sydkorea	27 augusti–4 september	Daegu Stadium	47	199	1 867
14	2013	Moskva, Ryssland	10–18 augusti	Luzjnikistadion	47	203	1 970
15	2015	Peking, Kina	22–30 augusti	Nationalstadion	47	205	1 771
16	2017	London, Storbritannien	5–13 augusti	Olympiastadion	48	199	2 036
17	2019	Doha, Qatar	28 september–6 oktober	Khalifa International Stadium	49	206	1 974
18	2022	Eugene, Oregon, USA	15–24 juli	Hayward Field	49	180	1 705
19	2023	Budapest, Ungern	19-27 augusti	National Athletics Centre	49	202	2 187
20	2025	Tokyo, Japan	13-21 september	Japan National Stadium

Se även

Referenser

Noter

^ Lundholm, Alexander. (3 november 2015). Ordkriget om världens tredje största mästerskap. Sveriges Radio. Läst 24 oktober 2019.
^ ”Mats Strandberg minns - så var sportåret 1983”. Sveriges Radio. 22 november 2011. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4113&artikel=4814080. Läst 4 augusti 2015.
^ Peter Matthews, 2012, Historical Dictionary of Track and Field, sid. 217. ISBN 9780810879850.
^ IAAF World Championships in Athletics på gbrathletics.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Världsmästerskapen i friidrott.
Bilder & media

[1] Lundholm, Alexander. (3 november 2015). Ordkriget om världens tredje största mästerskap. Sveriges Radio. Läst 24 oktober 2019.

[2] ”Mats Strandberg minns - så var sportåret 1983”. Sveriges Radio. 22 november 2011. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4113&artikel=4814080. Läst 4 augusti 2015.

[3] Peter Matthews, 2012, Historical Dictionary of Track and Field, sid. 217. ISBN 9780810879850.

[4] IAAF World Championships in Athletics på gbrathletics.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

Navigation

Navigering

Temaportaler