Världsmästerskapen i artistisk gymnastik arrangeras varje icke-olympiskt år av Fédération Internationale de Gymnastique. Det första mästerskapet hölls 1903 i Antwerpen i Belgien, det var också den första internationella gymnastiktävlingen utanför OS.[1][2] De första mästerskapen var enbart öppna för män men sedan 1934 tävlar också kvinnor.[3][4]
Trots att tävlingarna sedan 1931 haft officiell status som världsmästerskap deltog endast europeiska länder fram till 1950 då Egypten deltog med ett lag bestående av åtta gymnaster. De följande mästerskapen 1954 deltog även Japan, Iran och USA.[3][4]
Tävlingar
År | Värdstad | Deltagare (d/h) | Lag (d/h) | Vinnare i medaljtabellen |
---|
1903 | Antwerpen, Belgien | 36 | 4 | Frankrike |
1905 | Bordeaux, Frankrike | 24 | 4 | Frankrike |
1907 | Prag, Österrike-Ungern | 36 | 6 | Böhmen |
1909 | Luxemburg, Luxemburg | 36 | 6 | Frankrike |
1911 | Turin, Italien | 48 | 8 | Böhmen |
1913 | Paris, Frankrike | 36-48 | 6 | Italien |
1922 | Ljubljana, Jugoslavien | 30-40 | 5 | Jugoslavien |
1926 | Lyon, Frankrike | 36-48 | 6 | Tjeckoslovakien |
1930 | Luxemburg, Luxemburg | 36-48 | 6 | Jugoslavien |
1934 | Budapest, Ungern | 78-104 | 13 (3/10) | Schweiz |
1938 | Prag, Tjeckoslovakien | 48-64 | 8 (3/5) | Tjeckoslovakien |
1950 | Basel, Schweiz | 113 (53/60) | 13 (7/6) | Schweiz |
1954 | Rom, Italien | 258 (132/126) | 31 (15/16) | Sovjetunionen |
1958 | Moskva, Sovjetunionen | 216 (88/128) | 28 (13/15) | Sovjetunionen |
1962 | Prag, Tjeckoslovakien | 248 (116/132) | 37 (17/20) | Sovjetunionen |
1966 | Dortmund, Västtyskland | 299 (156/143) | 42 (22/20) | Sovjetunionen |
1970 | Ljubljana, Jugoslavien | 291 (137/154) | 43 (21/22) | Japan |
1974 | Varna, Bulgarien | 274 (148/126) | 40 (22/18) | Sovjetunionen |
1978 | Strasbourg, Frankrike | 293 (145/147) | 44 (22/22) | Sovjetunionen |
1979 | Fort Worth, USA | 315 (164/151) | 49 (26/23) | Sovjetunionen |
1981 | Moskva, Sovjetunionen | 306 (135/171) | 46 (19/27) | Sovjetunionen |
1983 | Budapest, Ungern | 351 (176/175) | 54 (26/28) | Sovjetunionen |
1985 | Montréal, Kanada | 305 (158/147) | 44 (23/21) | Sovjetunionen |
1987 | Rotterdam, Nederländerna | 377 (201/176) | 58 (31/27) | Sovjetunionen |
1989 | Stuttgart, Västtyskland | 377 (187/190) | 57 (28/29) | Sovjetunionen |
1991 | Indianapolis, USA | 403 (190/213) | 59 (29/30) | Sovjetunionen |
1992 | Paris, Frankrike | 245 (141/104) | inga lag | OSS |
1993 | Birmingham, Storbritannien | | inga lag | Belarus |
1994 | Brisbane, Australien | 151 (66/85) | inga lag | Belarus |
1994 | Dortmund, Tyskland | enbart lag | 37 (16/21) | Kina
Rumänien |
1995 | Sabae, Japan | 406 (197/209) | 50 (26/24) | Kina |
1996 | San Juan, Puerto Rico | | inga lag | Ryssland |
1997 | Lausanne, Schweiz | 385 (149/236) | | Rumänien |
1999 | Tianjin, Kina | 553 (260/293) | | Ryssland |
2001 | Gent, Belgien | 440 (172/268) | | Rumänien |
2002 | Debrecen, Ungern | | | Rumänien |
2003 | Anaheim, USA | 547 (224/323) | 87 (35/52) | Kina |
2005 | Melbourne, Australien | 272 (95/177) | | USA |
2006 | Århus, Danmark | 502 (223/279) | 76 (33/43) | Kina |
2007 | Stuttgart, Tyskland | 467 (214/253) | 48 (24/24) | Kina |
2009 | London, Storbritannien | 389 (243/146) | inga lag | Kina |
2010 | Rotterdam, Nederländerna | 615 (272/343) | 79 (34/45) | Kina |
2011 | Tokyo, Japan | 478 (216/262) | 48 (24/24) | Kina |
2013 | Antwerpen, Belgien | 398 (134/264) | inga lag | Japan |
2014 | Nanning, Kina | | | USA |
2015 | Glasgow, Storbritannien | | 48 (24/24) | USA |
2017 | Montréal, Kanada | | inga lag | Kina |
2018 | Doha, Qatar | 542 (255/287)[5] | | USA |
2019 | Stuttgart, Tyskland | 547 (259/288) | | USA |
2021 | Kitakyushu, Japan | 312 (116/196) | | Kina |
2022 | Liverpool, Storbritannien | 407 (196/211) | | USA |
2023 | Antwerpen, Belgien | | | USA |
2025 | Jakarta, Indonesien | | | |
2026 | Rotterdam, Nederländerna | | | |
2027 | Chengdu, Kina | | | |
Källor
Noter
Externa länkar