Världsarv i Tyskland

1a.

1b.

2

3a

3b

4

5

6

7

8

9

10, 11a

11b

12a

12b

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

Världsarven i Tyskland

( = Kulturarv, = Naturarv)

1. Vadehavet - Schleswig-Holsteinisches Wattenmeer (1a), Niedersächsisches Wattenmeer (1b)
2. Lübeck 3. Stralsunds (3a) & Wismars (3b) centrum 4. Rådhuset & Rolandstatyn i Bremen
5. Hildesheims domkyrka och Mikaeliskyrkan
6. Rammelsbergsgruvan, gamla staden i Goslar och Oberharz vattenregale
7. Kollegiatskyrkan, slottet och stadskärnan i Quedlinburg 8. Bergpark Wilhelmshöhe
9. Wartburg 10. Klassiska Weimar 11. Bauhaus & dess platser i Weimar (11a) & Dessau (11b)
12. Luthers minnesmärken i Eisleben (12a) och Wittenberg (12b)
13. Dessau-Wörlitz 14. Palats & parker i Potsdam & Berlin
15. Museumsinsel 16. Berlins modernistiska bostadsområden 17. Muskauparken 18. Zeche Zollverein
19. Kölnerdomen 20. Aachens domkyrka 21. Slotten Augustusburg och Falkenlust
22. Romerska monument, Triers domkyrka & Liebfrauenkyrkan
23. Völklingens järnverk 24. Övre Mittelhrein 25. Limes i övre Germanien och Raetien
26. Messels gruva 27. Klostret i Lorsch 28. Speyers domkyrka
29. Klostret Maulbronn 30. Residenset i Würzburg 31. Staden Bamberg
32. Regensburg med Stadtamhof 33. Vallfartskyrkan i Wies 34. Klosterön Reichenau

I Tyskland finns idag (juni 2013) 38 världsarv, vilka utsetts av FN-organet Unescos världsarvskommitté. Tyskland kommer därmed på femte plats när det gäller antal världsarv^[1]. Tysklands fick sitt första världsarv 1978: Aachens domkyrka^[2]. Av de 38 världsarven är 35 kulturarv och 3 naturarv. 2004 blev Tyskland det första landet i Europa som fick ett objekt struket från världsarvslistan^[3].

Förbundsrepubliken Tyskland ratificerade under världsarvskonventionen den 23 augusti 1976. Det nu forna Östtyskland gjorde detsamma först den 12 december 1988^[4].

Det övergripande ansvaret för världsarven har Tysklands förbundsländer och deras berörda myndigheter.

Innan en nominering kan göras måste en förhandslista (eller förslagslista på världsarv) tas fram. Då det är förbundsländerna som har huvudansvaret för världsarven arbetas listan fram i samarbete mellan den myndighet/de myndigheter som ansvarar för skydd och underhåll av världsarven i respektive delstat. På Tysklands Kultusministerkonferenz (KMK) där förbundsländernas kulturansvariga ministrar möts fasställs sedan förhandslistan. Denna preliminära förslagslista ligger sedan till grund för Tysklands framtida nomineringar.

En färdig nominering går sedan från förbundsländernas myndigheter via Auswärtiges Amt (Tysklands motsvarighet till svenska UD) till Världsarvskommittén för beslut.

Tyskland har suttit med i världsarvskommittén 1976-1978, 1980-1987 och 1991-1997 och hade 1995-1996 ordförandeposten. För närvarande deltar Tyskland som observatör i kommitténs möten. Den tyska delegationen leds av Auswärtiges Amt. KMK utser en gemensam delegat som representerar landet i kulturella frågor på kommitténs möten.

Tyska Unescorådet, är en medlare för den utländska kulturpolitiken som ger råd till den federala regeringen och andra organ vad gäller frågor inom Unescos område. Det tyska Unescorådet bidrar till genomförandet av världsarvskonventionen i Tyskland och arbetar i nära samarbete med alla relevanta organ för världsarvet.

I Tyskland har man sedan 2006 firat Världsarvsdagen. Denna har instiftats på initiativ av Tyska Unescorådet och UNESCO-Welterbestätten Deutschland e. V och hålls årligen första söndagen i juni med olika evenemang vid världsarven.^[5]

Under tiden då Elbes dalgång i Dresden hotades av brobygget hävdades det att förlusten av dess världsarvsstatus inte skulle innebära några betydande nedgångar av turismen för kommunen. Vissa webbplatser såsom Stralsunds och Wismars historiska centrum samt Klosterön Reichenau har dock haft en betydande ökning av antalet besökare^[6].

Förbundsmyndigheten för Transport, Byggande och Stadsplanering har ett Nationellt investeringsprogram för världsarven^[7].

I början av 2009 i samband med Konjunkturpaket I togs finansieringen fram. I paketet finns 2009-2014 totalt 220 miljoner Euro avsatta till de 33 världsarven.

Pengarna som är avsatta ska gå till investeringar och konceptionella åtgärder vad gäller bevarande, restaurering och vidareutveckling av världsarven. Detta inkluderar restaurering av slott, fästningar, enskilda byggnader, industriarv och landskapsparker i världsklass men också genomförande av stadsutveckling i dess omgivning samt arbete med turistmässiga kontrollsystem. Ett annat mål för investeringsprogrammet är att öka det tekniska utbytet mellan världsarven. Valet av stödberättigade projekt under 2009 och 2010 gjordes på rekommendation av en oberoende expertkommitté.

Kriterierna utgick ifrån:

1. Stadsbyggande (stadsutvecklingspolitisk betydelse, stadsbildsmässig påverkan, arkitektonisk kvalitet)
2. Världsarvets bevarande (restaureringsåtgärder, reversibilitet och kompatibilitet)
3. Andra aspekter (brådskande, genomförbarhet, hållbar användning, förebild, dess innovativa karaktär, energimässiga aspekter, konjunkturmässig effekt)

Medlen för investeringsprogrammet hanteras av Förbundsministeriet för transport, byggande och stadsplanering och har delats ut till fler än 200 projekt.

År	Bild	Namn	Förbundsland	Typ (kriterier)	Beskrivning
1978	Photo by CEphoto, Uwe Aranas or alternatively © CEphoto, Uwe Aranas, CC BY-SA 3.0	Aachens domkyrka	Nordrhein-Westfalen	K (i, ii, iv, vi)	Kröningskyrka för 30 tyska kungar.
1981		Speyers domkyrka	Rheinland-Pfalz	K (ii)	Största kvarvarande romanska kyrkan i världen.
1981		Residenset i Würzburg	Bayern	K (i, iv)	Är ett av de främsta exemplen på tysk barock
1983		Vallfartskyrkan i Wies	Bayern	K (i, iii)	Höjdpunkten av bayerska rokokon.
1984		Slotten Augustusburg och Falkenlust	Nordrhein-Westfalen	K (ii, iv)	Bland de tidigaste exemplen på rokokoarkitektur i Tyskland.
1984		Hildesheims domkyrka och Mikaeliskyrkan	Niedersachsen	K (i, ii, iii)	Romansk domkyrka från 1000-talet.
1986		Romerska monument, Triers domkyrka och Liebfrauenkyrkan i Trier	Rheinland-Pfalz	K (i, iii, iv, vi)	Monumentala byggnader i Tysklands äldsta stad.
1986		Hansestaden Lübeck	Schleswig-Holstein	K (iv)	Hansans huvudstad
1990		Palats och parker i Potsdam och Berlin	Berlin	K (i, ii, iv)
1990		Palats och parker i Potsdam och Berlin	Brandenburg	K (i, ii, iv)
1991		Klostret i Lorsch	Hessen	K (iii, iv)
1992		Rammelsbergsgruvan, gamla staden i Goslar och Oberharz vattenregale	Niedersachsen	K (i, ii, iii, iv)
1993		Staden Bamberg	Bayern	K (ii, iv)
1993		Klostret Maulbronn	Baden-Württemberg	K (ii, iv)
1994	(c) I, Toksave, CC BY-SA 3.0	Kollegiatskyrkan, slottet och historiska stadskärnan i Quedlinburg	Sachsen-Anhalt	K (iv)
1994		Völklingens järnverk	Saarland	K (ii, iv)
1995		Messels gruva	Hessen	N (viii)
1996	(c) Robert Breuer, CC BY-SA 3.0	Kölnerdomen	Nordrhein-Westfalen	K (i, ii, iv)
1996		Bauhaus och dess platser i Weimar och Dessau	Thüringen	K (ii, iv, vi)
1996		Luthers minnesmärken i Eisleben och Wittenberg	Thüringen	K (iv, vi)
1998		Klassiska Weimar	Thüringen	K (iii, vi)
1999		Museumsinsel i Berlin	Berlin	K (ii, iv)
1999		Wartburg	Thüringen	K (iii, vi)
2000		Trädgårdsområdet Dessau-Wörlitz	Sachsen-Anhalt	K (ii, iv)
2000		Klosterön Reichenau	Baden-Württemberg	K (iii, iv, vi)
2001		Zeche Zollverein und Kokerei Zollverein in Essen	Nordrhein-Westfalen	K (ii, iv)
2002		Övre Mittelhreins dalgång	Hessen	K (ii, iv, v)
2002		Övre Mittelhreins dalgång	Rheinland-Pfalz	K (ii, iv, v)
2002		Stralsunds och Wismars historiska centrum	Mecklenburg-Vorpommern	K (ii, iv)
2004		Rådhuset och Rolandstatyn i Bremen	Bremen	K (iii, iv, vi)
2004		Muskauparken	Sachsen	K (i, iv)
2005		Limes i övre Germanien och Raetien	Baden-Württemberg	K (ii, iii, iv)
2005		Limes i övre Germanien och Raetien	Bayern	K (ii, iii, iv)
2005		Limes i övre Germanien och Raetien	Hessen	K (ii, iii, iv)
2005		Limes i övre Germanien och Raetien	Rheinland-Pfalz	K (ii, iii, iv)
2006		Gamla stan i Regensburg med Stadtamhof	Bayern	K (ii, iii, iv)
2008		Berlins modernistiska bostadsområden	Berlin	K (ii, iv)
2009		Vadehavet - Nationalpark Schleswig-Holsteinisches Wattenmeer	Schleswig-Holstein	K (viii, ix, x)
2009		Vadehavet - Nationalpark Niedersächsisches Wattenmeer	Niedersachsen	K (viii)(ix)(x)
2011		Bokurskogarna i Karpaterna och Tyskland	flera
2011	(c) Carsten Janssen / cc-by-sa-2.0-de	Fagusverken	Niedersachsen
2011		Förhistoriska pålhus i Alperna	Baden-Württemberg
2012		Markgräfliches Opernhaus i Bayreuth	Bayern
2013	(c) Kira Nerys, CC BY-SA 3.0	Bergpark Wilhelmshöhe	Hessen

• Heidelbergs slottsruin
• Schwetzingens slott
• Kloster och slottet i Corvey
• Skolor instiftade av pedagogen August Hermann Francke i Halle (Saale)
• Domkyrkan i Naumburg an der Saale
• Gruvdriftsregion Erzgebirge (delvis i Tjeckien)
• Speicherstadt i Hamburg
• 2 hus av Le Corbusier i Stuttgart

• Elbes dalgång i Dresden

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

• UNESCO-Welterbestätten Deutschland e. V. – gemensam turismportal för världsarven i Tyskland (tyska)
• Investitionsprogramm Nationale UNESCO-Welterbestätte - Information om investeringsprogrammet för världsarven i Tyskland (tyska)
• Welterbestätten in Deutschland (Tyska Unesco-Kommissionen) (tyska)
• Alle UNESCO-Welterbestätten in Deutschland als 360° Panorama Fotos bei deutschland-panorama.de (tyska)