Vännäs kommun
| Vännäs kommun Kommun | |
 Vännäs järnvägsstation | |
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Vännäs kommunvapen | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västerbotten |
| Län | Västerbottens län |
| Centralort | Vännäs |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Utbrutet | Bjurholms kommun (1983) (Bjurholms församling) |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 9 077 ()[1] |
| Areal | 553,69 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 529,51 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 24,18 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 17,14 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 63°55′00″N 19°45′00″Ö / 63.916666666667°N 19.75°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Umeå domkrets (–) Umebygdens domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2841[3] |
| Anställda | 1 125 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2460 |
| GeoNames | 2665089 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Vännäs kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Västerbotten i Sverige samt en mindre del av kommunens sydvästra hörn i landskapet Ångermanland. Centralort är Vännäs.
Topografin karaktäriseras av sprickdalslandskapet med skog på höjderna och älvar i dalstråken. Dessa naturresurser har traditionellt utgjort basen för näringslivet. Senare har dock förutsättningarna ändrats och kommunen är numer en utpendlingskommun, givet närheten till Umeå kommun.
Sedan kommunen fick sin nuvarande form 1983 har folkmängden ökat med omkring 10 procent fram till år 2020. Kommunen har haft växlande koalitionsstyren.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar Vännäs socken där Vännäs landskommun bildades vid kommunreformen 1862.
Vännäs municipalsamhälle inrättades 25 september 1896 och upplöstes när Vännäs köping bildades 1928 genom en utbrytning ur landskommunen. Vännäsby municipalsamhälle inrättades 22 september 1939 och upplöstes vid utgången av 1959.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]
Vännäs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Vännäs köping och Vännäs landskommun. 1974 införlivades Bjurholms kommun i Vännäs kommun vars område sedan bröts ut igen år 1983 då Bjurholms kommun återbildades.[6]
1973 överfördes ett område med 13 invånare och en areal av 7,1 kvadratkilometer, varav 6,9 land, från Nordmalings kyrkobokföringsdistrikt i Nordmalings församling i Nordmalings kommun till Vännäs.[7]
Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Umebygdens domsaga och kommunen ingår sedan 1982 i Umeå domkrets.[8]
Geografi
Kommunen ligger i Västerbottens läns sydöstra del och gränsar till Vindelns kommun i norr, Umeå kommun i öster, Nordmalings kommun i söder och Bjurholms kommun i väster.
Topografi och hydrografi
Sprickdalslandskapet som utgör terrängen domineras av breda dalstråk kring Umeälven och Vindelälven samt älvarnas biflöden. Höjderna, som består av urberg, är klädda med barrskog. Dalgångarna består odlade området med stora jorddjup. Vattendragen har, som en följd av landhöjningen, skurit sig ner i marken vilket bildat höga erosionsbranter. Den oreglerad Vindelälven drabbas periodvis av översvämningar vilket bildat stränder med rikt varierad växtlighet.[9]
Naturskydd
År 2022 fanns 10 naturreservat och fyra områden som klassades som Natura 2000. Exempelvis var Vännforsen både naturreservat och Natura 2000-område. Dessutom var de tre områden utsedda som riksintresse för naturvård:[10]
- Brånsjön – en grund slätsjö med mycket rikt fågelliv.
- Orrböle – ett granskogsreservat med ovanlig flora, exempelvis orkidéarter, norna och guckusko.
- Vindelälven
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område: Vännäs församling.
Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Vännäs distrikt.[11]
Tätorter
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det två tätorter i Vännäs kommun.
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Vännäs | 4 373 |
| 2 | Vännäsby | 1 581 |
Centralorten är i fet stil.
Totalt bodde 69,3 procent av kommunens befolkning i de två tätorterna Vännäs och Vännäsby år 2015.
Styre och politik
 | Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-04) Motivering: Resultat från valet 2022 saknas Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Styre
Under mandatperioden 2014 till 2018 styrde de rödgröna i en majoritetskoalition. Efter valet 2018 tappade dock koalitionen sin majoritet. I syfte att undvika att Sverigedemokraterna fick en vågmästarroll under mandatperioden 2018 till 2022 bildades en regnbågskoalition med de rödgröna och Moderaterna.[12]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2021 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Lena Carneland |
| Förste vice ordförande | C | Tommy Bingebo |
| Andre vice ordförande | V | Viktoria Lappiniemi |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 18 | 12 | 5 | 2 | 4 |
| 41 | 87,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 17 | 12 | 6 | 2 | 4 |
| 41 | 90,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 1 | 17 | 12 | 5 | 2 | 4 |
| 41 | 90,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 2 | 16 | 11 | 5 | 2 | 5 |
| 41 | 90,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 17 | 9 | 2 | 1 | 4 |
| 35 | 90,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 2 | 16 | 8 | 4 | 2 | 3 |
| 35 | 89,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 2 | 16 | 8 | 4 | 2 | 3 |
| 35 | 86,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 2 | 15 | 8 | 3 | 3 | 4 |
| 35 | 85,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 3 | 17 | 1 | 7 | 2 | 2 | 3 |
| 35 | 85,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 5 | 15 | 1 | 6 | 2 | 3 | 3 |
| 35 | 78,58 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 5 | 15 | 8 | 3 | 2 | 2 |
| 35 | 76,63 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 4 | 14 | 1 | 8 | 2 | 3 | 3 |
| 35 | 78,69 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 4 | 15 | 2 | 6 | 2 | 2 | 4 |
| 35 | 82,80 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 5 | 13 | 2 | 1 | 8 | 1 | 2 | 3 |
| 35 | 84,33 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 4 | 10 | 1 | 2 | 8 | 1 | 2 | 3 |
| 31 | 85,16 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 3 | 11 | 1 | 3 | 6 | 2 | 5 |
| 31 | 81,36 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav fyra tillhör Socialdemokraterna, tre tillhör Centerpartiet, två tillhör Vänsterpartiet medan Kristdemokraterna och Moderaterna har en ledamot vardera.[13]
| Presidium 2021 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Anna Frej |
| Vice ordförande | C | Anders Nilsson |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
- Lennart Nilsson, Centerpartiet, 1 januari 1971–1982[14][15]
- Rolf Thomasson, Socialdemokraterna, 1983–1990[16][17]
- Matts Lundgren, Socialdemokraterna, 1991–1991[18]
- Åke Sandström, Centerpartiet, 1992–1994[19][20]
- Matts Lundgren, Socialdemokraterna, 1995–1 juli 2008[21][22]
- Johan Söderling, Socialdemokraterna, 1 juli 2008–28 februari 2020[22][23]
- Anna Frej, Socialdemokraterna, 1 mars 2020–[24][25]
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Övriga nämnder
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Vård- och omsorgsnämnden | S | Henric Jakobsson | C | Ingmarie Lindqvist |
| Plan- och miljönämnden | S | Sofie Gustafsson | C | Leif Lindgren |
| Barn- och utbildningsnämnden | S | Susanne Bygdén | C | Matilda Lundberg |
| Valnämnden | S | KD | ||
Valresultat 2018
| Parti | Valdistrikt | Kommun | |
|---|---|---|---|
| Starkaste | Andel | Andel | |
| S | Vännäs C | 35,86 % | 30,60 % |
| C | Östra byaområdet | 32,80 % | 26,56 % |
| V | Vännäs S | 15,78 % | 12,84 % |
| M | Vännäsby | 13,96 % | 9,45 % |
| SD | Vännäs V | 8,64 % | 7,21 % |
| KD | Vännäs S | 7,33 % | 5,80 % |
| MP | Östra byaområdet | 7,30 % | 4,07 % |
| L | Vännäsby | 4,68 % | 3,01 % |
| FI | Vännäsby | 0,27 % | 0,25 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. | |||
Exklusive uppsamlingsdistrikt
Internationella relationer
Politiken har pekat ut vikten av internationella relationer som en del av en globaliserad värld och konstaterat att "allt internationellt arbete bygger i grunden på upparbetade personliga kontakter och är ett mycket långsiktigt arbete". Som en del av detta har kommunen tre vänortsavtal vilka inledningsvis handlade om att bygga relationer och att lära känna varandras kulturer. Senare har relationen med vänorterna ändrats och handlar mer om affärskontakter, idéutbyten och skolsamverkan.[26]
I slutet på 1980-talet tecknades ett vänortsavtal med Hemnes i Norge och 1998 undertecknade Vännäs kommun ett samverkansavtal med en kommun i norra Italien – Cameri. Detta avtal övergick till ett vänortsavtal som undertecknades 2003. Den tredje vänorten är Isokyrö i Finland. Därtill har kommunen en annan typ av samarbete med Prokuplje i Serbien.[26]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Skogen och vattnet är kommunens naturresurser, dessa utgör också basen för det lokala näringslivet. Traditionellt har träindustrin varit en viktig del av näringslivet och bland företag inom branschen märks i början av 2020-talet Vännäs Dörr. I kommunen finns också kraftbolag samt de tågrelaterade företagen Green Cargo och Euromint Rail. Handeln har över tid vuxit och blivit allt viktigare. Kommunen utgör den enskilt största arbetsgivaren, men en stor del av de förvärvsarbetande invånarna pendlar till Umeå kommun.[9]
Vännäsgalan, den lokala näringslivsgalan, syftar till att "inspirera, samt hylla och uppmärksamma företag, entreprenörer och ambassadörer i Vännäs". Galan arrangeras av Vännäs kommun och Företagarna Vännäs och vid varje gala delas följande priser ut: Årets företagare, Vännäs kommuns näringslivspris, Årets Vännäsambassadör samt Västerbottningens mediepris.[27]
Infrastruktur
Transporter
Från öst kommer Europaväg 12 (Blå vägen) in i kommunen och vidare till grannkommunen i norr. Kommunen genomkorsas från öst till väst av riksväg 92. Tvärbanan Umeå–Vännäs linjen och Stockholm–Boden möts i centralorten.[9]
Utbildning
I kommunen fanns tre kommunala grundskolor och en fristående grundskola år 2022.[28] Liljaskolan är kommunens gymnasieskola och där bedrivs även vuxenutbildning. År 2022 studerade totalt 750 elever, varav 150 var vuxna, på skolan. Gymnasieeleverna var inflyttade från ett 40-tal kommuner och studerade med elever från hela Norden.[29] På Liljaskolan bedrivs även Yrkeshögskola.[30]
Befolkning
Demografi
Statistik
| Vännäs kommun | |
| Könsfördelning | |
|---|---|
| Män | 50,7 % (2022) |
| Kvinnor | 49,3 % (2022) |
| Medelålder | |
| Män | 40,6 år (2022) |
| Kvinnor | 42,9 år (2022) |
| Hushåll | |
| Ensamstående | 42,6 % (2022) |
| Sammanboende | 53,7 % (2022) |
| Övriga hushåll | 3,7 % (2022) |
| Födelseland | |
| Sverige | 91,1 % (2022) |
| Utanför Sverige | 8,9 % (2022) |
| Källa:[1] | |
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Vännäs kommun 1970–2020[31] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 8 166 | |||
| 1975 | 7 870 | |||
| 1980 | 8 093 | |||
| 1985 | 8 117 | |||
| 1990 | 8 410 | |||
| 1995 | 8 780 | |||
| 2000 | 8 532 | |||
| 2005 | 8 412 | |||
| 2010 | 8 414 | |||
| 2015 | 8 593 | |||
| 2020 | 8 997 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. I uppgifterna ingår inte invånarantalet för Bjurholms kommun, som var del av Vännäs kommun 1974-1982. | ||||
Befolkningstäthet
Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 16,6 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km².[32]
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 728, eller 8,37 procent av befolkningen (hela befolkningen: 8 695 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 341, eller 4,02 procent av befolkningen (hela befolkningen: 8 479 den 31 december 2002).[33]
| Bakgrund den 31 december 2016 | Antal | Andel | Varav män | Kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| Utrikes födda | 655 | 7,53 % | 323 | 332 |
| Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar | 73 | 0,84 % | 35 | 38 |
| Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder | 428 | 4,92 % | 222 | 206 |
| Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar | 7 539 | 86,71 % | 3 858 | 3 681 |
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Denna tabell redovisar födelseland för Vännäs kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[34]
| Födelseland 31 december 2017[34] | ||||
|---|---|---|---|---|
| Nr | Land/världsdel | Antal | Andel | Andel i hela riket |
| 1 |  Sverige | 8 040 | 91,92 % | 81,45 % |
| 2 |  Afghanistan | 102 | 1,16 % | 0,43 % |
| 3 | Asien: Övriga länder | 69 | 0,79 % | 2,22 % |
| 4 |  Finland | 68 | 0,77 % | 1,49 % |
| 5 |  Thailand | 62 | 0,71 % | 0,41 % |
| 6 | Afrika: Övriga länder | 61 | 0,70 % | 1,01 % |
 Europeiska unionen: Övriga länder | 61 | 0,70 % | 2,15 % | |
| 8 |  Somalia | 52 | 0,59 % | 0,66 % |
| 9 |  Norge | 31 | 0,35 % | 0,42 % |
 Syrien | 31 | 0,35 % | 1,70 % | |
| 11 |  Eritrea | 30 | 0,34 % | 0,39 % |
| 12 | Nordamerika | 21 | 0,24 % | 0,38 % |
 Tyskland | 21 | 0,24 % | 0,50 % | |
| 14 |  Iran | 19 | 0,22 % | 0,73 % |
| 15 |  Irak | 18 | 0,21 % | 1,39 % |
| 16 | Sydamerika | 14 | 0,16 % | 0,70 % |
| 17 | Europa utom EU: Övriga länder | 12 | 0,14 % | 0,77 % |
| 18 |  Danmark | 10 | 0,11 % | align=right | 0,40 % |
| 19 |  Turkiet | 8 | 0,09 % | 0,48 % |
| 20 |  Polen | 7 | 0,08 % | 0,90 % |
| 21 | Oceanien | 6 | 0,07 % | 0,06 % |
| 22 |  Bosnien och Hercegovina | 3 | 0,03 % | 0,58 % |
| 23 |  Sovjetunionen | 2 | 0,02 % | 0,06 % |
| 24 |  Island | 1 | 0,01 % | 0,06 % |
| 25 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 0 | 0,00 % | 0,65 % |
| Okänt födelseland | 0 | 0,00 % | 0,01 % | |
Utländska medborgare
Den 31 december 2016 hade 361 invånare (4,15 %), varav 194 män och 167 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[35]
Kultur
Kulturarv
Bland byggnadsminnen i kommunen återfinns exempelvis Vännäs läger bestående av ett 30-tal byggnader som färdigställdes år 1900 för Westerbottens regemente. Kort därefter innebar värnpliktsreformen att regementet flyttades till Umeå.[36] Ett annat kulturarv är Vännäs kyrka i Vännäsby. Den är timrad i grovt virke och invigdes 1825.[37]
Kommunvapen
Vännäs kommun som sedan 1983 är en självständig enhet, beslöt vid kommunfullmäktiges sammanträde i juni 1984 att anta det vapen som åren 1952-1971 fördes av Vännäs landskommun som officiellt kännetecken. Motivationen var: "Detta vapen innehåller en brospann som syftar på järnvägs- och landsvägsbroar inom kommunen, samt tre stockar som ursprungligen syftade på den numera upphörda flottningen, men som nu syftar på skogsbrukets fortsatta betydelse."
Riksarkivet föreslog senare en moderniserad nyuppmålning som utfördes av konstnär Ingrid Lamby år 1984. Riksarkivet konstaterade då att kommunen antagit ett vapen med följande beskrivning:
Blasonering: I blått fält en genomgående bro med överliggande båge av silver och därunder tre stockar av guld, ordnade 2,1 och bjälkvis ställda.[38]
Vännäs köping hade ett eget vapen.
Kommunvapnet ska inte förväxlas med kommunens logotyp som sedan 2012 är en symbol uppbyggd av åtta olikfärgade trianglar som bildar ett liggande "V" och en pilform, pekandes åt höger. Under symbolen står det "vännäs".[39]
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Vännäs köping
(1951–1970)
(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0
Se även
- Personer med anknytning till Vännäs kommun
- Vännäs kommunblock
Källor
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ SCB Folk- och bostadsräkningen 1975 del 3:1 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sidan 145 i pdf:en 24 Västerbottens län
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b c] ”Vännäs - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4nn%C3%A4s. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”Naturreservat och vandringsleder”. vannas.se. https://vannas.se/uppleva-och-gora/idrott-motion-och-friluftsliv/naturreservat-och-vandringsleder. Läst 18 juni 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”M ansluter till styret av Vännäs”. www.vasterbottningen.se. 9 oktober 2018. https://www.vasterbottningen.se/2018-10-09/m-ansluter-till-styret-av-vannas. Läst 18 juni 2022.
- ^ Vannas.se: Kommunstyrelsen Läst 25 januari 2016
- ^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 27 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 27 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Projekt Runeberg , läst: 27 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 27 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 27 september 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 27 september 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 27 september 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 27 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, sverigesradio.se , läst: 27 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, vannas.se , läst: 27 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.vannas.se , läst: 19 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.svt.se , läst: 23 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Regionalt samarbete och vänorter”. vannas.se. https://vannas.se/kommun-och-politik/var-organisation-och-verksamhet/regionalt-samarbete-och-vanorter. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”Vännäsgalan 2022, 6 maj”. vannas.se. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220809144642/https://vannas.se/naringsliv-och-arbetsmarknad/vannasgalan/vannasgalan-2022. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”Grundskola och grundsärskola | Vännäs kommun”. vannas.se. Arkiverad från originalet den 18 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220618171956/https://vannas.se/barn-och-utbildning/grundskola-och-grundsarskola. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”Om oss”. Liljaskolan. Arkiverad från originalet den 18 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220618172001/https://liljaskolan.se/om-oss/. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”Yrkeshögskola”. Liljaskolan. https://liljaskolan.se/yrkeshogskola/. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2017”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 mars 2018.
- ^ ”Kommuner i siffror - Vännäs kommun / Sverige”. Kommuner i siffror. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2460®ion2=00. Läst 16 mars 2018.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 mars 2018.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 16 mars 2018.
- ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 16 mars 2018.
- ^ ”Vännäs Läger”. Visit Vännäs. https://www.visitvannas.se/sv. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”Vännäs kyrka, Vännäsby”. Visit Vännäs. https://www.visitvannas.se/sv. Läst 18 juni 2022.
- ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 20 augusti 2009.
- ^ Grafisk profil
Externa länkar
- Vännäs kommuns officiella webbplats
- Vännäs kommuns turismsida
Wikimedia Commons har media som rör Vännäs kommun.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
An outdated clock with a serious icon
.svg)
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg){kind=link}
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: Tage Olsin, Licens: CC BY-SA 2.0
The railwaystation of Vännäs, Västerbotten, Sweden.
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Vännäs Municipality in Västerbotten County
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se
Författare/Upphovsman: Leonid 2, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]