Väddgökbi

Väddgökbi
Status i Sverige: Sårbar[1]
Status i Finland: Sårbar[2]
(c) Arnstein Staverløkk/Norsk institutt for naturforskning, CC BY 3.0
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteGökbin
Nomada
ArtVäddgökbi
Nomada armata
Vetenskapligt namn
§ Nomada armata
AuktorHerrich-Schäffer, 1839
Väddgökbi, hanar.
Väddgökbi, hanar.
Hitta fler artiklar om djur med

Väddgökbi (Nomada armata)[3][4] är en biart som beskrevs av Herrich-Schäffer 1839. Väddgökbi ingår i släktet gökbin och familjen långtungebin.[5][6][7] Inga underarter finns listade.[5]

Utseende

Huvud och mellankropp är till största delen svarta, medan bakkroppen är brunröd med gula och vanligen även svarta fläckar. Kroppslängden varierar mellan 10 och 12 mm. Honan och hanen liknar varandra, men den senare har de inre antennlederna röda till skillnad från honans mörka. De yttre antennlederna är dock vanligen orangefärgade hos båda könen.[1] Hanen har dessutom käkarna, kinderna och delar av mellankroppen gulröda.[8]

Ekologi

Väddgökbiet är en kleptoparasit som lägger ägg i bon hos väddsandbi. Larven lever på värdartens upplagrade näring efter det att den dödat ägget eller värdlarven. Arten lever i liknande habitat som värdarten, magra åkervallar med gott om blommor, vägkanter, torrängar, trädesåkrar och sandstäpper. Den flyger från mitten av juni till juli, och besöker framför allt samma nektarkälla som värdarten, nämligen åkervädd (Knautia arvensis).[1] Den kan också besöka andra väddväxter, som övriga inom släktet Knautia och fältväddssläktet, framför allt fältvädd (Scabiosa columbaria).[8] Arten har även påträffats på åkerrödtoppa (Odontites vernus).[9]

Utbredning

Arten finns i Europa till södra Wales och södra England i väster, och från södra Frankrike i söder till södra Finland[9] och södra Sverige i norr[1]. I Sverige förekommer arten numera endast från Skåne över Halland, Blekinge, Småland och Öland till Västergötland och Östergötland. Den har tidigare förekommit i Svealand upp till Närke. På senare år har observationerna dock ökat, och den är numera (2018) rödlistad som sårbar ("VU").[1] Den är ingenstans vanlig, och är även rödlistad som sårbar i bland annat Finland[2] och Tyskland[8], samt starkt hotad ("EN") i Storbritannien[9].

Källor

  1. ^ [a b c d e] Cederberg, B. et al. (2018). ”Väddgökbi Nomada armata”. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/102691. Läst 23 juni 2019. 
  2. ^ [a b] Juho Paukkunen (2019). ”väddgökbi – Nomada armata”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204676. Läst 23 juni 2019. 
  3. ^ (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09
  4. ^ (2006) , database, Apoidea Database, Fauna Europaea
  5. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (11 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/nomada+armata/match/1. Läst 24 september 2012. 
  6. ^ ITIS Bees: World Bee Checklist. Ruggiero M. (project leader), Ascher J. et al., 2009-09-28
  7. ^ Dyntaxa Nomada armata
  8. ^ [a b c] ”Wespenbienen: Nomada armata” (på tyska). Wildbienen. http://www.wildbienen.de/eb-narma.htm. Läst 23 juni 2019. 
  9. ^ [a b c] G R Else (Februari 2012). ”Nomada armata Herrich-Schäffer, 1839” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=bee/apidae/nomada-armata. Läst 23 juni 2019. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Nomada armata.jpg
(c) Arnstein Staverløkk/Norsk institutt for naturforskning, CC BY 3.0
Nomada armata