Västernorrlands län

Västernorrlands län
Län
Vapen för Västernorrlands län tolkat efter dess blasonering.
LandSverige Sverige
LandskapMedelpad,
Ångermanland,
samt mindre delar av:
Hälsingland,
Jämtland
RegionRegion Västernorrland
Läge62°44′N 16°56′Ö / 62.733°N 16.933°Ö / 62.733; 16.933
ResidensstadHärnösand
AreaRankad 6:e
 - Totalt21 678 km²
FolkmängdRankad 17:e
 - Totalt242 571 (2023-09-30) [1]
Befolkningstäthet
 - Totalt11,2 invånare/km²
Inrättat1762
LandshövdingCarin Jämtin
Länskod22
Geonames2664292
LänsbokstavY
KartaSCB geodata
Västernorrlands läns läge i Sverige.
Västernorrlands läns läge i Sverige.
Västernorrlands läns läge i Sverige.
Kommunerna i länet
1646 bildades Hudiksvalls län (blått) och Härnösands län (gult). Dessa sammanslogs 1654 till Västernorrlands län (både gult och blått), som 1762 delades i Gävleborgs län (östra delen av blått) och Västernorrlands län (östra delen av gult). Mellan 1646 och 1762 förändrades dock Västernorrlands län flera gånger. När Jämtlands län grundades 1810 fick det även Härjedalen. Dagens länsgränser kan ses i rött.
Kommunindelningen i Västernorrlands län 1952. Notera att länsgränsen har ändrats sedan dess. De dåvarande landskommunerna Fjällsjö och Tåsjö har överförts till Jämtlands län.
Y:et, skulptur i Timrå kommun föreställande Västernorrlands länsbokstav.

Västernorrlands län är ett av Sveriges län, beläget i mellersta Norrlands östra del, vars residensstad är Härnösand men dess största ort är Sundsvall. I norr gränsar länet till Västerbottens län, i väster till Jämtlands län och i söder till Gävleborgs län.

Av Sveriges 21 län är Västernorrland det till ytan sjätte största, befolkningsmässigt det femte minsta. Av Norrlands fem län är Västernorrland det till ytan såväl som folkmängden näst minsta, men samtidigt det näst folktätaste. Länets folkmängd minskade med 10,9 procent åren 1970 till 2005, vilket gör Västernorrland till det län som har haft svagast befolkningsutveckling under den perioden.[2]

Historia

Medelpad och Ångermanland räknades ända in på 1300-talet som en del av landskapet Hälsingland och löd således under Hälsingelagen. Landsdelen Norrland nämns i skrift första gången 1434. Västernorrland (Wester Norlanden) omfattade från 1500-talet de norrländska landen – även lappmarkerna – på den svenska, västra sidan av Bottniska viken, medan Östernorrland var en benämning på det finska Österbotten.[3]

Ett första Västernorrlands län bildades som ett resultat av 1634 års regeringsform. Därefter har det hela tiden (utom åren 1646–1654) funnits ett län med detta namn, men det har haft olika omfattning under olika tidsperioder. Här lämnas en översikt över Västernorrlands län genom tiderna. Under de perioder då Hudiksvall var residensstad kallades länet även för Hudiksvalls län, och när Gävle var residensstad kallades det även för Gävleborgska länet.[4][5]

  • 1634–37. Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten samt Ångermanna, Ume, Pite, Lule och Torne lappmarker. Residensstad: Hudiksvall.
  • 1637–45. Hälsingland, Medelpad, Ångermanland samt Ångermanna lappmark. Av det nordligare området hade Västerbottens län bildats. Från 1641 utökades Västernorrlands län med Gästrikland, som dittills hade utgjort änkedrottning Maria Eleonoras livgeding. Residensstad: Hudiksvall. År 1646 delades Västernorrlands län upp i Härnösands och Hudiksvalls län och upphörde därför att existera under några år.
  • 1654–58. Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland och Ångermanna lappmark. Residensstad: Gävle.
  • 1658–60. Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och Ångermanna lappmark. De västliga landskapen ingick under dessa år i Trondheims län. Residensstad: Gävle.
  • 1660–64. Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Härjedalen, Jämtland, Ångermanland och Västerbotten utom Tornedalen samt Ångermanna, Ume, Pite och Lule lappmarker. Torne lappmark ingick under denna period i Österbottens län. Residensstad: Gävle.
  • 1664–94. Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland och Ångermanna lappmark. Residensstad: Gävle.
  • 1694–1762. Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Ångermanna lappmark överfördes 1694 till Västerbottens län. Residensstad: Gävle.
  • 1762–1810. Medelpad, Ångermanland och Jämtland utom ett område sydväst om Hundshögen som hörde till Gävleborgs län. Residensstad: Sundsvall till 1778, därefter Härnösand.
  • 1810–. Medelpad och Ångermanland, utom Nordmaling och Bjurholm som detta år överfördes till Västerbottens län. År 1974 överfördes de ångermanländska församlingarna Fjällsjö, Tåsjö och Bodum till Jämtlands län, varigenom Västernorrlands län fick den utsträckning som det har i dag.

Geografi

Länet omfattar Medelpad i sin helhet samt större delen av Ångermanland. Dessutom ingår mindre delar av Hälsingland (som en mindre del av Attmars socken tillhör) och Jämtland (området runt Överturingen)[6].

De ångermanländska församlingarna Tåsjö, Bodum och Fjällsjö församlingar i Strömsunds kommun ingår dock i Jämtlands län. Ångermanland omfattar även Nordmalings kommun, Bjurholms kommun samt större delen av Hörnefors församling i Umeå kommun som dock ingår i Västerbottens län.

Topografi

Länets högsta berg är Solbergsliden i Ångermanland med 594 m.

Hydrografi

De längsta floderna som rinner genom länet är Ångermanälven med 450 km, Järpströmmen-Indalsälven 420 km och Ljungan 350 km.

Styre och politik

Administrativ indelning

Länet består av följande kommuner ordnade i avtagande storleksordning, enligt SCB 2023-09-30:

NrKommunFolkmängd
1Sundsvalls kommun&&&&&&&&&&099427.&&&&&099 427
2Örnsköldsviks kommun&&&&&&&&&&055524.&&&&&055 524
3Härnösands kommun&&&&&&&&&&024680.&&&&&024 680
4Sollefteå kommun&&&&&&&&&&018576.&&&&&018 576
5Kramfors kommun&&&&&&&&&&017673.&&&&&017 673
6Timrå kommun&&&&&&&&&&017583.&&&&&017 583
7Ånge kommun&&&&&&&&&&&09108.&&&&&09 108

Residensstadens kommun är i fet stil

Politik

Politiska styret för Region Västernorrland över tid

ÅrPartier
1926-1998S
1998-2010SV
2010-2014MSPCFPMPKD
2014-2016SVMP
2016-2018SMP
2018–2022SML
2022-2026SMC

Politiska majoriteter i Västernorrlands län

Kommuner i Västernorrlands län
Kommuner i Västernorrlands län
RegionPolitiskt styreAntal mandatKälla
Region Västernorrland   S+M+L (2018-2022)41 av 77[7]
  S+L (April 2022-)31 av 77[8]
KommunPolitiskt styreAntal mandatKälla
Härnösand    S+V+MP+KD23 av 43[9]
Kramfors  S+V23 av 41[10]
Sollefteå   C+VI+V (2018–2021)24 av 45[11]
  C+V (2021-)15 av 45 (minoritet)[12]
Sundsvall   S+C+V46 av 81[13]
Timrå  S+V (2018-2020)21 av 41[14]
  S+V (2020-)20 av 41 (minoritet)[15]
Ånge  S+V18 av 35[16]
Örnsköldsvik S26 av 61 (minoritet)[17]


Ekonomi och infrastruktur

Infrastruktur

Transporter

För allmänna busskommunikationer inom länet ansvarar Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län. Norrtåg och dess operatör Vy Tåg ansvarar för regionala dagtåg över länsgränserna norrut och västerut (Sundsvall–Östersund och Sundsvall–Örnsköldsvik–Umeå). Vy Tåg kör nattåg Stockholm–Sundsvall–Luleå/Narvik på uppdrag av Trafikverket. SJ kör tåg Stockholm–Sundsvall–Umeå, samt nattåg Göteborg/Stockholm–Sundsvall–Duved/Umeå. Dessutom kör X-trafik regionaltåg mellan Sundsvall och Gävle.

Det finns tre flygplatser i länet: Sundsvall, Kramfors och Örnsköldsvik.

Befolkning

Demografi

Största tätorter

De 10 största tätorterna i länet enligt Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2018:

NrTätortKommunFolkmängd
(31 december 2018)
1SundsvallSundsvalls kommun&&&&&&&&&&058477.&&&&&058 477
2ÖrnsköldsvikÖrnsköldsviks kommun&&&&&&&&&&033348.&&&&&033 348
3HärnösandHärnösands kommun&&&&&&&&&&018563.&&&&&018 563
4TimråTimrå kommun&&&&&&&&&&010549.&&&&&010 549
5SollefteåSollefteå kommun&&&&&&&&&&&08905.&&&&&08 905
6KramforsKramfors kommun&&&&&&&&&&&06843.&&&&&06 843
7ViSundsvalls kommun&&&&&&&&&&&05856.&&&&&05 856
8KvisslebySundsvalls kommun&&&&&&&&&&&05119.&&&&&05 119
9MatforsSundsvalls kommun&&&&&&&&&&&03386.&&&&&03 386
10NjurundabommenSundsvalls kommun&&&&&&&&&&&02854.&&&&&02 854

Residensstaden är i fet stil.

Befolkningsutveckling

Sågverksepoken gav länet avsevärt snabbare befolkningsutveckling än landet i övrigt under 1800-talets sista decennier. Länet har uppvisat en svagare befolkningsutveckling än landet i övrigt sedan 1930-talet till följd av nettoutflyttning. Folkmängden var som störst kring år 1960, och har sedan dess minskat med 16,4 procent fram till år 2012, vilket innebär att Västernorrland är det av landets län som har haft svagast befolkningsutveckling sedan 1960.

Befolkningsutvecklingen i Västernorrlands län 1805–2023[18][19]
ÅrFolkmängdDel i rikets folkmängd
1805
  
59 6842,47 %
1810
  
60 5002,54 %
1815
  
63 1232,56 %
1820
  
67 0872,6 %
1825
  
72 2372,61 %
1830
  
78 4212,72 %
1835
  
83 9202,77 %
1840
  
85 8752,74 %
1845
  
93 7752,83 %
1850
  
99 5582,86 %
1855
  
107 6312,96 %
1860
  
116 6693,02 %
1865
  
127 5243,1 %
1870
  
134 5983,23 %
1875
  
150 2343,43 %
1880
  
169 1953,71 %
1885
  
184 8843,95 %
1890
  
208 7634,36 %
1895
  
217 2204,42 %
1900
  
232 3114,52 %
1905
  
240 8734,55 %
1910
  
250 5124,54 %
1915
  
259 8264,55 %
1920
  
265 2274,49 %
1925
  
273 2204,51 %
1930
  
278 5624,54 %
1935
  
282 1034,51 %
1940
  
275 4744,32 %
1945
  
278 7074,18 %
1950
  
283 7504,03 %
1955
  
289 3653,97 %
1960
  
285 6763,81 %
1965
  
277 4673,57 %
1970
  
273 4563,38 %
1975
  
268 0343,27 %
1980
  
267 9353,22 %
1985
  
262 3143,05 %
1990
  
261 1553,05 %
1995
  
258 2902,92 %
2000
  
246 9032,78 %
2005
  
243 7362,69 %
2010
  
242 6252,58 %
2015
  
243 7542,49 %
2023
  
242 5712.3 %

Kultur

Traditioner

Kultursymboler och viktiga personligheter

Länsvapnet Blasonering: Kluven sköld: I, Ångermanlands vapen, fält II Medelpads vapen

Innan det nuvarande vapnet fastställdes 1941 använde länsstyrelsen olika varianter, bland annat med landskapsvapnen i olika sköldar.

Se även

Referenser

  1. ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2023”. Statistiska centralbyrån. 10 november 2023. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-3-2023/. Läst 10 november 2023. 
  2. ^ Statistiska centralbyrån: Folkmängd i län 1749–2020
  3. ^ Harry Ståhl: Ortnamn och ortnamnsforskning Uppsala 1976, sid 133
  4. ^ Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (1995). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 3, [Lapp-Reens]. Umeå: Norrlands univ.-förl. sid. 253–255. Libris 1610873. ISBN 91-972484-1-X (inb.) 
  5. ^ Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (1996). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 4, [Regio-Övre]. Umeå: Norrlands univ.-förl. sid. 344. Libris 1610874. ISBN 91-972484-2-8 (inb.) 
  6. ^ ”Uppslagsord: Västernorrlands län”. Norrländsk uppslagsbok, fjärde bandet. Umeå: Norrlands Universitetsförlag. 1996. sid. 343. ISBN 91-972484-2-8 
  7. ^ SVT Västernorrland: "Nya regionledningen presenterad", 2018-11-13, läst 2018-11-13
  8. ^ Sveriges Radio P4 Västernorrland: "Moderaterna lämnar majoriteten i regionen", 2022-04-22, läst 2022-11-14
  9. ^ SVT Västernorrland: "Efter rekordväntan – styre klart i Härnösand", 2018-11-07, läst 2018-11-08
  10. ^ ”Klart vilka som ska styra i Kramfors kommun”. Sveriges Television. 14 november 2018. https://www.svt.se/nyheter/val2018/klart-vilka-som-ska-styra-i-kramfors-kommun. 
  11. ^ SVT Västernorrland: "Pressträff om nytt styre i Sollefteå", 2018-10-15, läst 2018-11-08
  12. ^ Sveriges Radio P4 Västernorrland: "Västra initiativet lämnar majoriteten i Sollefteå", 2021-02-05, läst 2021-03-24
  13. ^ SVT Västernorrland: "Styret klart i Sundsvall", 2018-10-09, läst 2018-10-09
  14. ^ ”Intet nytt under (s)olen i Timrå”. Sveriges Television. 10 september 2018. https://www.svt.se/nyheter/val2018/intet-nytt-under-s-olen-i-timra. 
  15. ^ ”Veteranen Frisk lämnar S – blir politisk vilde”. Sveriges Television. 2 september 2020. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/s-pricka-i-timrapolitiken-veteranen-frisk-blir-politisk-vilde. 
  16. ^ ”Fortsatt rött styre i Ånge”. Sveriges Radio. 10 september 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=7039685. 
  17. ^ SVT Västernorrland: S fortsätter styra Örnsköldsvik – efter överenskommelse med Alliansen, 2018-10-31, läst 2018-10-31
  18. ^ Statistiska centralbyrån. Sammanställd på regionfakta.
  19. ^ Statistiska centralbyrån. Historisk statistik för Sverige Arkiverad 23 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine., statistiska centralbyrån, andra upplagan, 1969.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
SverigesLän2007Västernorrland.svg
Författare/Upphovsman: Lokal_Profil, Licens: CC BY-SA 2.5
Västernorrland läns läge
Old provinces westnorrland.png
gamla indelningen av västernorrlands län
Timra Y-et.jpg
Författare/Upphovsman: Xauxa (Håkan Svensson), Licens: CC BY-SA 3.0
Timrå kommun, Y, art-work by Swedish sculptor Bengt Lindström 1995, placed near high-way E4 close to Midlanda Airport. (Y=traditional code for Västernorrlands län)
Y1952text.png
Författare/Upphovsman: RoMex80, Licens: CC BY-SA 3.0
Kommuner i Västernorrlands län 1952.