Uzbeker
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Varken faktarutan eller löptexten har källor för angivna siffror. Se även kommentar på diskussionssidan. (2017-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Uzbeker i Afghanistan ca. år 1841. | ||||||||||||||||||||||||
Antal sammanlagt | ||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
38 till 41 miljoner | ||||||||||||||||||||||||
Regioner med betydande antal | ||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||
Språk | ||||||||||||||||||||||||
Religion | ||||||||||||||||||||||||
Uzbeker (uzbekiska: O'zbek, i plural O'zbeklar) är ett turkfolk om 38 till 41 miljoner människor, bosatt huvudsakligen i Uzbekistan (31,9 miljoner) där de utgör en majoritet på omkring 86 procent. De talar uzbekiska, ett sydöstligt turkspråk.
Större grupper av uzbeker lever även i Afghanistan (5,5 miljoner), Tadzjikistan (2,3 miljoner), Kirgizistan (1,2 miljoner), Turkmenistan (1,2 miljoner), Kazakstan (967 252), Ryssland (599 862), Pakistan (283 000), Mongoliet (18 000), Xinjiang-provinsen i Kina (64 800 ; uzbekerna är en av landets 56 officiella nationaliteter)[1] samt Ukraina (43 400); mindre grupper återfinns i Iran, Turkiet, Nordamerika och Västeuropa.
De är huvudsakligen muslimer, främst sunni. Folket i det som idag är Uzbekistan omvändes till islam på 700-talet då arabiska trupper invaderade området och förträngde zoroastrismen, buddhismen och den syrisk-ortodoxa kristendomen. Arabernas seger över kineserna i slaget vid Talas (det numera kazakiska Taraz, nordost om Tasjkent) år 751 säkrade islams dominans i det turkiska Centralasien. Under sovjettiden försvagades islams ställning bland uzbekerna i Uzbekistan och övriga sovjetrepubliker, men Sovjets upplösning har lett till förnyat intresse för islam sedan 1991.
Ursprunget till uzbekernas namn är omstritt. En förklaring gör gällande att de ska ha fått sitt namn efter Özbeg (1282-1341), en mongolisk khan i Gyllene horden som regerade från 1312 till 1341; namnet ska ursprungligen ha använts om dem av Scheibaniderna då de erövrat dagens Uzbekistan år 1507.
Se även
- Uzbeker i Sverige
Referenser
- ^ ”Uzbek Minority - Chinese Nationalities (Ozbek)”. www.paulnoll.com. http://www.paulnoll.com/China/Minorities/min-Uzbek.html. Läst 2 november 2016.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Uzbeker.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Oosbegs of Mooraud Bev
This lithograph was taken from plate 20 of 'Afghaunistan' by Lietenant James Rattray.
Rattray was introduced to the subjects of this sketch, Mirza Abdulhuq and Rustom Beg, at a conference in the fort of Lughmani in Kohistan in August 1841. They were part of the powerful Uzbeg tribe of Qataghan in Turkestan, whose chief, Murad Beg, was the Mir of Kunduz. His dominion lay north of the Hindu Kush and south of the River Amu, between Bukhara and Kabul.
Their national headdress of these Turcomen was made of white muslin, wound around a high pointed skullcap of coloured silk and tied in a fold under the left ear. They were known to trade in slaves, and the Afghans called them 'adam-farosh' (man-sellers). Their favourite mode of warfare was surprise attacks called 'chuppao', when "a body of horse is sent forth to pounce upon a passing caravan, or village, or an encampment, sweeping away into miserable bondage their unfortunate prey". Rattray admired their skills as horsemen, and the complementary hardiness and agility of their steeds, which they cherished and loved as their constant and faithful companions.