Utrikesnämnden

Lovisa Ulrikas matsal på Stockholms slott där utrikesnämnden håller sina sammanträden.

Utrikesnämnden är en permanent nämnd, utsedd av Sveriges riksdag, under H.M. Konungens ordförandeskap, som fungerar som ett samrådsorgan mellan riksdagen och regeringen gällande utrikespolitik. Regeringen är skyldig att hålla nämnden underrättad om betydande utrikespolitiska förhållanden och överlägga med den inför beslut av större vikt.[1] På så vis får oppositionen möjlighet att hålla sig informerad om och påverka utrikespolitiska beslut.[2]

Bakgrund och funktion

Utrikesnämnden inrättades år 1921 genom grundlagsändringar i §§ 12 och 54 i 1809 års regeringsform.[2][3] Dessförinnan kunde konungen, enligt 54 § i 1809 års regeringsform, begära av riksdagen (och tidigare av rikets ständer) att sätta samman ett hemligt utskott för att kunna rådgöra om hemliga ärenden med. Denna bestämmelse hade i sin tur sina rötter i frihetstidens sekreta utskott.

Vänsterpartiet kom med i utrikesnämnden första gången 1994, efter Sovjetunionens kollaps, men hade tidigare varit uteslutet därifrån.[4]

Regeringen kallar nämnden till sammanträde ”så ofta som det behövs” eller när fyra av nämndens ledamöter begär överläggning i en fråga.[5] Sammanträdena sker bakom stängda dörrar. Statsministern bestämmer om annan än ledamot, suppleant, statsråd eller tjänsteman får närvara.[6] Alla som är knutna till nämnden ska ”visa varsamhet” med vad som framkommit.[7]

Statschefen, kung Carl XVI Gustaf, är nämndens ordförande. Har han förhinder träder statsministern in som ordförande.[5]

Om riket är i krig kan utrikesnämndens ledamöter, om möjligt efter samråd med statsministern, besluta att krigsdelegationen ska träda i riksdagens ställe. Hindras nämndens ledamöter av krigsförhållandena att sammanträda, fattas beslutet av regeringen.[8] Att det är nämndens ledamöter som fattar beslutet innebär att statschefen inte deltar i beslutet.[9]

Utrikesnämnden som institution har kritiserats för att vara onödigt hemlighetsfull och omständlig. Även kungens roll som ordförande har kritiserats.[10] Sveriges dåvarande utrikesminister Carl Bildt har dock hävdat att nämnden ger ”stabilitet och tyngd åt hanteringen av utrikes- och säkerhetspolitiken”.[11]

Nuvarande sammansättning

Nämnden består av riksdagens talman (Andreas Norlén) och arton riksdagsledamöter varav hälften är ledamöter och hälften suppleanter.[12][13] Idag är alla riksdagspartier representerade.[14]

Ordförande - Sveriges Konung

Ledamöter

Riksdagens talman

Ordinarie ledamöter

Suppleanter

Se även

Referenser

  1. ^ 10 kap. 11 § 1 stycket Regeringsformen (1974:152)
  2. ^ [a b] utrikesnämnden i Nationalencyklopedins nätupplaga.
  3. ^ ”Regeringsformen 1809 med ändringar 1809–1974”. 11 januari 2005. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100831012655/http://www.sns.se/zino.aspx?articleID=839. 
  4. ^ Eriksson, Göran (22 september 2010). ”Analys: Isolering passar SD:s offerroll”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/analys-isolering-passar-sds-offerroll. 
  5. ^ [a b] 10 kap. 12 § 2 stycket Regeringsformen (1974:152)
  6. ^ 8 kap. 9 § 1 stycket Riksdagsordningen (1974:153)
  7. ^ 10 kap. 12 § 3 stycket Regeringsformen (1974:152)
  8. ^ 15 kap. 2 § 2 stycket Regeringsformen (1974:152)
  9. ^ Hirschfeldt, Johan. Karnov Internet. SFS 1974:152 Regeringsform, 15 kap. not 369. Karnov. Läst 2011-11-13.
  10. ^ Billger, Ola (12 februari 2004). ”Starka krav på ny roll för kungen – Flera KU-ledamöter ifrågasätter om Carl XVI Gustaf ska vara ordförande i utrikesnämnden”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/starka-krav-pa-ny-roll-for-kungen-flera-ku-ledamoter-ifragasatter-om-carl-xvi-gustaf-ska-vara-ordforande-i-utrikesnamnden. Läst 1 december 2019. 
  11. ^ Svensson, Leif (8 oktober 2007). ”Bildt om Danielsson: Partiarbetare”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/bildt-om-danielsson-partiarbetare_288205.svd. Läst 29 december 2013. 
  12. ^ 10 kap. 12 § 1 stycket Regeringsformen (1974:152)
  13. ^ 13 kap. 9 § 2 stycket Riksdagsordningen (1974:153)
  14. ^ ”Utrikesnämnden”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/riksdagens-myndigheter-och-namnder/utrikesnamnden/. Läst 8 december 2021. 

Externa länkar

Sveriges utrikespolitik
Politisk organisation
Förvaltning
Historik

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Lovisa Ulrikas matsal 800p 2011b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Lovisa Ulrikas matsal