Utbildningsdepartementet

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-01)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Utbildningsdepartementet
UnderordnadRegeringskansliet
Ansvarigt statsrådJohan Pehrson
OrganisationstypDepartement
KommunStockholm
LänStockholm
Organisationsnr202100-3831
Inrättad16 maj 1840
InstruktionSFS 1996:1515 (lagen.nu)
Webbplatswww.regeringen.se
ÖvrigtTidigare namn Ecklesiastikdepartementet

Utbildningsdepartementet (U)[1] är ett departement i det svenska regeringskansliet som handhar nationella frågor om forskning och utbildning i Sverige. Chef för Utbildningsdepartementet är utbildningsminister Johan Pehrson, dessutom finns på departementet statsrådet Lotta Edholm, med titeln skolminister. Statsrådens närmsta medarbetare är de politiskt tillsatta statssekreterarna. Utbildningsdepartementets lokaler ligger på Drottninggatan 16.

Historia

Departementet bildades den 16 maj 1840 vid departementalreformen som Ecklesiastikdepartementet. Det bytte namn till Utbildningsdepartementet den 1 januari 1968. Den 1 december 1991 bröts kulturfrågorna ut till det nybildade Kulturdepartementet. Den 1 januari 2005 återfördes kulturfrågorna till Utbildningsdepartementet, som då bytte namn till Utbildnings- och kulturdepartementet. Kulturdepartementet återinrättades dock redan den 1 januari 2007.

Historiskt sett har Utbildningsdepartementet sina rötter i kyrkans verksamhetsområde, vilket inbegrep utbildning, forskning och kulturella frågor. Med sekulariseringen minskade de rent kyrkliga frågorna i betydelse, medan frågor om undervisning ökade.

Ansvarsområden

Sedan den 1 januari 2007 hanterar Utbildningsdepartementet frågor som rör förskola, skola, vuxenutbildning, studiestödsverksamhet, högskoleutbildning samt samordnar frågor som rör forskning. Beslut som fattas i detta departement gäller till exempel tillsättning av rektorer för universiteten, generaldirektörer och högsta chefer för verk inom departementets förvaltningsområde och anslag till verken, bland annat Statens skolverk, Statens skolinspektion, Universitetskanslersämbetet och Vetenskapsrådet samt flera vetenskapliga råd. Utbildningsdepartementet ansvarar också för samordningen av frågor relaterade till Unesco och Svenska Unescorådet.

Statsråd

Utbildningsministern

Utbildningsministern är statsråd och departementschef för Utbildningsdepartementet.

Övriga statsråd i Ecklesiastik- och Utbildningsdepartementet

Utöver departementschefen har Utbildningsdepartementet under långa perioder omfattat ytterligare ministrar. När den nya författningen trädde i kraft 1974 försvann officiellt de så kallade konsultativa statsråden och ersattes av benämningen statsråd. Övriga statsråd kan ansvara för skilda portföljer och har bland annat benämnts undervisningsminister, skolminister, kulturminister, förskoleminister, kyrkominister.

Myndigheter

Utöver de statliga högskolarna och universiteten sorterar följande myndigheter under departementet:[2]

Se även

Referenser

  1. ^ ”Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet”. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19961515-med-instruktion-for_sfs-1996-1515. Läst 16 oktober 2018. 
  2. ^ ”Myndigheter med flera”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/myndigheter-med-flera/. Läst 9 juni 2023. 

Externa länkar


Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”