Ustilago avenae

Ustilago avenae
Carbón volador de la avena Ustilago avenae.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassUstilaginomycetes
OrdningUstilaginales
FamiljUstilaginaceae
SläkteUstilago
ArtUstilago avenae
Vetenskapligt namn
§ Ustilago avenae
Auktor(Pers.) Rostr. 1890
Synonymer
Ustilago hordei Boerema & Verh. 1977[1]
Ustilago holci-avenacei (Wallr.) Cif. 1938[2]
Ustilago nigra Tapke 1932[3]
Ustilago rostrupii Kitunen 1922[4]
Ustilago levis (Kellerm. & Swingle) Magnus 1894[4]
Ustilago kolleri Wille 1893[5]
Ustilago perennans Rostr. 1890[6]
Ustilago avenae var. levis Kellerm. & Swingle 1890[4]
Ustilago avenae Boerema & Verh. 1890[7]
Ustilago jensenii Rostr. 1890[4]
Ustilago segetum var. avenae (Pers.) Brunaud 1878[8]
Uredo avenae Castagne 1842[9]
Erysibe vera var. holci-avenacei Wallr. 1833[10]
Uredo segetum Pers. 1801[11]

Havreflygsot orsakas av Ustilago avenae som är en svampart[12] inom fylat basidiesvampar[13]. Den beskrevs först av Christiaan Hendrik Persoon, och fick sitt nu gällande namn av Emil Rostrup 1890. Ustilago avenae ingår i släktet Ustilago och familjen Ustilaginaceae.[14][15] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[14] Svampen leder till att det istället för friska havreax växer fram sotax med sporer[16]. Ustilagosläktet har en monocyklisk livscykel, vilket innebär att det sker en infektion per odlingssäsong. Släktet angriper plantornas fruktämnen[17]. Exempel på andra ustilagoarter är Ustilago maydis som infekterar majs och Ustilago nuda som infekterar korn[18]. Ett annat namn på havreflygsot är naket sot på havre[19].

Biologi

Infektion sker på hösten via teliosporer som tar sig in i blommande grödor och hamnar innanför fröskalen, där de bildar vilmycel[13][16]. Vid groning av infekterade kärnor aktiveras mycelet och bildar groddslangar (basidier), som producerar basidiosporer. Basidiosporerna är av + respektive - typ och smälter samman till ett nytt mycel[13]. Mycelet växer in i den unga grodden och in i tillväxtpunkten. För att sotax ska bildas måste mycelet ha penetrerat koleoptil innan det första bladet tränger igenom denna[13][19]. Spridning i plantan sker intercellulärt och ger inga yttre symptom fram till kärnbildningen. Vid kärnbildning växer mycelet in i kärnan och sprider sig intracellulärt. Där bildar mycelet teliosporer som blir synliga vid axgång som stora svarta klumpar. Detta förhindrar framväxten av friska havrekärnor[16].

Spridning  

Vind sprider vidare teliosporerna från sotaxen till friska blommande plantor på fältet. Framför allt är utsäde med vilmycel en källa till spridning[18].

Betydelse i lantbruket

Förlusterna i skördenivå blir för det mesta lika stor som antalet infekterade ax[18].

Bekämpningsåtgärder

Med införandet av kvicksilverbetning minskade förekomsten av havreflygsot drastiskt. Idag är kvicksilverbetning förbjudet och istället tillämpas värmebetning och betning med godkända kemiska preparat[13]. På grund av svag effekt av betningsmedlen har flygsotförekomsten hos havre återigen ökat. År 2012 förekom det sällan fler än två infekterade vippor per kvadratmeter i infekterade fält.  

Genom utsädeskontroll förebyggs spridning av havreflygsot. Lantbrukare kan få utsädesprov analyserade och vid ett visst tröskelvärde betar man utsädet[19].


Källor

  1. ^ Boerema & Verh. (1977) , In: Neth. Jl Pl. Path. 83(5):198
  2. ^ Cif. (1938) , In: Fl. ital. crypt. 1(17, Ustil.):293
  3. ^ Tapke (1932) , In: Phytopath. Z. 22:869
  4. ^ [a b c d] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  5. ^ Wille (1893) , In: Bot. Notiser:10
  6. ^ Rostr. (1890) , In: Overs. K. danske Vidensk. Selsk. Forh. Medlemmers Arbeider:15
  7. ^ Boerema & Verh. (1890) , In: Overs. K. danske Vidensk. Selsk. Forh. Medlemmers Arbeider:13
  8. ^ Brunaud (1878) , In: Act. Soc. linn. Bordeaux, sér. A 32(2):163
  9. ^ Castagne (1842) , In: Observ. Uréd. 1:25
  10. ^ Wallr. (1833) , www.speciesfungorum.org
  11. ^ Pers. (1801) , In: Syn. meth. fung. (Göttingen) 1:225
  12. ^ Rostr. (1890) , In: Overs. K. danske Vidensk. Selsk. Forh. Medlemmers Arbeider:13
  13. ^ [a b c d e] ”Faktablad om växtskydd 94J”. SLU. https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/ekol/faktablad/faktablad-vaxtskydd/faktablad_om_vaxtskydd_94j.pdf. Läst 3 januari 2023. 
  14. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (6 januari 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/ustilago+avenae/match/1. Läst 24 september 2012. 
  15. ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  16. ^ [a b c] Agrios, George (2005). Plant Pathology 5th edition. Läst 3 januari 2023 
  17. ^ ”Smut of crops: a review”. http://www.rroij.com/open-access/smut-of-crops-a-review-.php?aid=86413. Läst 3 januari 2023. 
  18. ^ [a b c] ”Skadegörare i jordbruksgrödor”. Jordbruksverket. https://www2.jordbruksverket.se/download/18.4c8614ac1602a4751f8c6ab4/1513167676577/be26v5.PDF. Läst 3 januari 2023. 
  19. ^ [a b c] ”Utdrag ur sädesburna sjukdomar på jordbruksväxter samt skadedjur som motverkas genom betning”. Jordbruksverket. http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/JO12_3.pdf. Läst 3 januari 2023. 


Bildgalleri

  • Ustilago avenae.JPG
  • Life cycle of Ustilago avenae.svg

Media som används på denna webbplats

Ustilago avenae.JPG
Författare/Upphovsman: Agronom, Licens: CC BY-SA 3.0
głownia pyłkowa owsa
Carbón volador de la avena Ustilago avenae.jpg
Författare/Upphovsman: jacinta lluch valero from madrid * barcelona...., (España-Spain), Licens: CC BY-SA 2.0

Provoca un carbón desnudo. Los soros pulverulentos pardo verdusco oscuros sustituyen a los granos El hongo se desarrolla en la superficie de la semilla y no dentro , el patógeno se activa cuando la semilla infectada germina, y se extiende hacia el punto de la planta en crecimiento. Al igual que con el trigo y la cebada los granos infectados son completamente reemplazados por el hongo y no es evidente hasta que las espigas muestran los granos La espiga producida por la planta infectada contiene masas de esporas negras en lugar del grano. Las esporas se propagan fácilmente por el viento a las plantas sanas vecinas Puede producir la muerte de la plántulas


Enfermendades de las plantas
Life cycle of Ustilago avenae.svg
Författare/Upphovsman: Agronom, Licens: CC BY-SA 3.0
Life cycle of Ustilago avenae.