Urtima riksmötet 1980


Urtima riksmötet 1980
Talmän
Riksdagens talmanIngemund Bengtsson (S)
Första vice talmanIngegerd Troedsson (M)
Andra vice talmanThorsten Larsson (C)
Tredje vice talmanKarl Erik Eriksson (FP)
Ledamöter
Antal ledamöter349 (Lista)
Politiska grupperPartier:
  •      VPK (20)
  •      S (154)
  •      C (64)
  •      FP (38)
  •      M (73)
Riksmötets varaktighet
25 augusti 1980–6 september 1980
(12 dagar)
◄ 1979/19801980/1981 ►
Redigera Wikidata

Urtima riksmötet 1980 var en extrainkallad session av Sveriges riksdag som ägde rum i Stockholm 1980. Den pågick från riksmötets öppnande den 25 augusti 1980 till riksmötets avslutning den 6 september 1980.

Det urtima riksmötet hölls för att diskutera nivån på momsen och andra skatter med anledning av det förändrade ekonomiska läget. Som ett resultat av detta beslutade riksdagen den 6 september att momsen skulle höjas med 1,9%.

Riksdagens talman under urtima riksmötet 1980 var Ingemund Bengtsson (S).

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Mandat i riksdagen 1979.png
Författare/Upphovsman: Ff152Rr361Af7, Licens: CC BY-SA 4.0
Mandat i Sveriges riksdag efter valet 1979
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.