Urtima riksdagen 1871


Urtima riksdagen 1871
Tvåkammarriksdag
Stockholm
Riksdagens varaktighet
11 september 1871–7 oktober 1871
(26 dagar)
◄ 18711872 ►
Redigera Wikidata
Baltzar von Platen tillträdde den 10 november 1871 som ny utrikesstatsminister.

Urtima riksdagen 1871 ägde rum i Stockholm. Det var den första urtima riksdagen som sammankallats efter representationsreformen.

Vid lagtima riksdagen 1871 var förhållandet mellan Sveriges regering och riksdag i de flesta fall gott. En viktig fråga för den konservativa regeringen Adlercreutz var lantförsvaret. Regeringen hade första kammaren med sig, men stötte på kraftigt motstånd i andra kammaren. För att lösa försvarsfrågan kallade kung Karl XV riksdagens kamrar att sammanträda till urtima riksdag den 11 september 1871. Även under den urtima riksdagen fick de flesta av regeringens förslag i försvarsfrågan bifall i första kammaren, men förkastades i andra kammaren. Detta ledde till att samtliga ministrar lämnade in sina avskedsansökningar den 4 oktober 1871. Emellertid visade det sig mycket svårt att bilda en ny regering. På kungens uppmaning accepterade slutligen den gamla ministrarna att sitta kvar på sina poster, vilket tillkännagavs den 26 oktober. Under ministerkrisen hade utrikesstatsministern Carl Wachtmeister avlidit den 14 oktober. Han efterträddes den 10 november av Baltzar von Platen. Den 5 december avgick krigsministern Gustaf Rudolf Abelin och efterträddes av Oscar Weidenhielm.

Referenser

  • Starbäck, Carl Georg; Bäckström, Per Olof (1886). Berättelser ur svenska historien. Bd 11. Oscar I. Carl XV. Oscar II.. Stockholm: Beijer. sid. 105 .

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Baltxar von platen.jpg
Greve Baltzar von Platen (1804-1875)