Urtima riksdagen 1871
Urtima riksdagen 1871 | |||
Tvåkammarriksdag | |||
Stockholm | |||
Riksdagens varaktighet | |||
---|---|---|---|
11 september 1871–7 oktober 1871 (26 dagar) | |||
| |||
Redigera Wikidata |
Urtima riksdagen 1871 ägde rum i Stockholm. Det var den första urtima riksdagen som sammankallats efter representationsreformen.
Vid lagtima riksdagen 1871 var förhållandet mellan Sveriges regering och riksdag i de flesta fall gott. En viktig fråga för den konservativa regeringen Adlercreutz var lantförsvaret. Regeringen hade första kammaren med sig, men stötte på kraftigt motstånd i andra kammaren. För att lösa försvarsfrågan kallade kung Karl XV riksdagens kamrar att sammanträda till urtima riksdag den 11 september 1871. Även under den urtima riksdagen fick de flesta av regeringens förslag i försvarsfrågan bifall i första kammaren, men förkastades i andra kammaren. Detta ledde till att samtliga ministrar lämnade in sina avskedsansökningar den 4 oktober 1871. Emellertid visade det sig mycket svårt att bilda en ny regering. På kungens uppmaning accepterade slutligen den gamla ministrarna att sitta kvar på sina poster, vilket tillkännagavs den 26 oktober. Under ministerkrisen hade utrikesstatsministern Carl Wachtmeister avlidit den 14 oktober. Han efterträddes den 10 november av Baltzar von Platen. Den 5 december avgick krigsministern Gustaf Rudolf Abelin och efterträddes av Oscar Weidenhielm.
Referenser
- Starbäck, Carl Georg; Bäckström, Per Olof (1886). Berättelser ur svenska historien. Bd 11. Oscar I. Carl XV. Oscar II.. Stockholm: Beijer. sid. 105.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Greve Baltzar von Platen (1804-1875)